Med ett löfte om att avveckla atomkraften lyckades Thorbjörn Fälldin (C) knäcka sossarnas 44 år långa maktinnehav. Vid årets val spelade kärnkraftsfrågan åter igen en avgörande roll – men med en twist.
– En mycket intressant twist, säger statsvetaren Sören Holmberg.
– Obegripligt, säger Jan Strömdahl, från Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen.
Vad ska bort? Barsebäck! Vad ska in? Sol och vind!” Så skanderade tusentals demonstranter 1979 medan de vandrade längs med skånska landsvägar, flankerade av vindpinade pilträd. Själva hade de vinden i ryggen, i alla fall opinionsmässigt. Drygt fyrtio år senare, en kväll i november begraver ett tjugotal personer ett siamesiskt tvillingpar på en gräsmatta i Stockholm, kärnkraften och kärnvapnen, utkarvade från en ananas.
– Vi välsignade deras slut, säger Jan Strömdal, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen.
– Utan kärnkraft skulle vi inte haft kärnvapen, det är en teknikutveckling som göder varandra, förklarar han.
Men kampanjen har det motigt. Trots att kärnkraftsomröstningen 1980 och efterföljande riksdagsbeslut landade i att kärnkraften skulle avvecklas, blev det inte så. I dag ser regeringen ny atomkraft som en avgörande lösning på både energi- och klimatkris – och lotsar Sverige in i en kärnvapenallians.
– Jag blev mörkrädd av det senaste valet, att man hängde upp så mycket på drömmen om kärnkraft. I nästan varenda valdebatt var det en av huvudfrågorna, det är obegripligt, säger Jan Strömdahl.
– Vi har försökt skriva insändare och debattartiklar men det är svårt att komma fram i bolagsmedia, fortsätter han.
Avgjorde valet 1976
Men det är inte första gången vinden slagit om. Några år efter att Sveriges första kommersiella reaktor togs i drift, ökade motståndet och Centerpartiet lovade inför valet 1976, att kraftslaget skulle avvecklas till 1985.
– Vi deltar inte i någon regering som börjar bygga något nytt kärnkraftverk. Vi deltar inte i någon regering som laddar ett nytt aggregat, sa han efter en lång debatt med Olof Palme (S).
En valvinnare, visade det sig, då centerledaren Thorbjörn Fälldin lyckades bryta 44 år av S-välde. Men under regeringsförhandlingarna med Folkpartiet och Moderaterna vek han ned sig, istället fortsatte han att bygga ut kärnkraften. Ett brutet löfte oppositionsledaren Olof Palme (S) inte var sen att kritisera.
– Ni förespeglar människorna att ni har er uppfattning och lovar väldigt mycket, men sedan vågar ni inte ta konsekvenserna av den uppfattningen därför att konsekvenserna för den svenska ekonomin skulle bli förödande, sa han i en av alla svekdebatter som uppstod.
Själv var Palme en varm förespråkare av atomenergin. Men 1979 skedde en allvarlig olycka på kärnkraftsverket i Harrisburg, USA, som blev bränsle till det redan starka motståndet i Sverige. Den explosiva frågan desarmerades av Socialdemokraterna när de föreslog en folkomröstning om kärnkraft 1980, där de tre alternativ som gick att rösta på alla pekade mot en avveckling.
Det efterföljande riksdagsbeslutet innebar också att Sveriges historia med kärnkraft skulle ha upphört 2010. Att det inte blev så är också det historia.
Stiljte i Barsebäck
– Nu ska vi se om vi kan få ordning på den här jäkla motorn.
Samma vecka som Jan Strömdahl begravt kärnvapnen och kärnkraften under en ceremoni på en gräsmatta i Stockholm småpratar några män i Barsebäcks hamn medan de drar av en presenning från en fritidsbåt med ett par årtionden på nacken – och en uppenbarligen problematisk motor.
– Nu är det väl snack om att starta igen?, säger Patrik Sjöborg, medan han ser ut att kämpa med att få upp en lucka på båten.
Nyligen gick Barsebäcks Kraft ut med att de ville bygga ett nytt kärnkraftsverk på platsen för det gamla. Även om moderbolaget Uniper var snabba ute med en dementi, är dörren inte helt stängd. En möjlighet som spekulerats om är att statliga Vattenfall skulle vara villiga att köpa dotterbolaget, för att förverkliga regeringens dröm om ny kärnkraft.
– Det är väl bra för elen och svenska kärnkraftsverk har väl rigorösa säkerhetsåtgärder, kommenterar Patrik Sjöborg.
Protesterna minns de båda vännerna väl.
– Danskarna var på oss medan de spydde ut kol från deras kolkraftsverk. Men jag kände ingen som var rädd, inte mina föräldrar och inte jag, nej jag har aldrig ändrat åsikt, jag har inte förstått det. Sedan hade jag själv aldrig velat jobba där. Men det är en annan fråga, säger Patrik Sjöborg.
– Vi klarar oss inte på de här propellrarna i luften, det är ganska uppenbart, säger vännen som vill vara anonym.
Denna dag råder stiltje i Barsebäck, där de båda reaktorbyggnaderna länge var själva symbolen för svensk kärnkraft. På 1970- och 80-talet användes de för att driva kampanj emot kraftslaget men när de skulle stängas, blev de en symbol för dem som ville behålla kärnkraften. Kampanjer som båda lyckats rucka på den annars stabila opinionen.
– Om kärnkraftmotståndare eller kärnkraftsanhängare gått ut aktivt och drivit kampanj har det spelat väldigt stor roll, säger Sören Holmberg, som är seniorforskare vid Göteborgs universitet och en av grundarna till SOM-institutet, som bland annat undersökt svenska folkets inställning till kärnkraft sedan 1986.
Katastrofer kort påverkan
Ända fram till början av 2000-talet var opinionen stabil för att avveckla kärnkraften, i linje med folkomröstningen från 1980. Men debatten om att stänga ned Barsebäck 2, fick den att 2003 slå om till en övervikt som ville behålla den. Men när skyhöga tsunamivågor dundrade in mot Japans sydkust och orsakade en härdsmälta i Fukushima 2011, slog vinden tillbaka till en övervikt som ville avveckla.
– Tjernobyl, Harrisburg och inte minst Fukushima har betytt väldigt mycket. Men kortsiktigt. Fukushima tog det lite längre tid men Tjernobyl tog det bara två-tre år och Harrisburg typ ett halvår, innan opinionen var tillbaka som det var innan, säger Sören Holmberg.
När Kd-ledaren Ebba Bush startade en kampanj för ny kärnkraft 2018, var effekten av Fukushima knappt märkbar i opinionen. Snart anslöt sig moderaterna och sedan tidigare var både Sd och L positiva till kärnkraft, vilket innebar att alla de fyra högerpartierna nu stod bakom kärnkraften. Det övertag som motståndarna till haft, började förespråkarna knappa in på. Även om de tappade stöd när pandemin dominerade all rapportering 2020, fick förespråkarna åter igen ett uppsving 2021.
– Nu kom stödet tillbaka till följd av den här kampanjen som ytterligare förstärkts av årets valrörelse som hade att göra med energipriset och kriget, säger Sören Holmberg.
Under slutspurten i valet vände S och ändrade sitt svar i SVT:s valkompass, från att tycka att ”det vore ganska dåligt att bygga ut kärnkraften”, till att ”det vore ganska bra”, partiet hade då ända sedan olyckan i Harrisburg 1979 – och folkomröstningen 1980, velat avveckla på sikt.
– Man märkte nog vart åt det blåste, säger Sören Holmberg.
En sen kursändringen, som ”om det gjorde något så var det mycket marginellt”, menar statsvetaren. Samtidigt fanns det ett tydligt regeringsalternativ som ville satsa på kärnkraften och likt valet 1976, spelade också frågan en viktig roll i att fälla den socialdemokratiska regeringen – enligt Sören Holmberg.
– Det är ingen tvekan om att den data vi har hittills tyder på att kärnkraften för andra gången har varit med och fällt en socialdemokratisk regering. Det var inte den enda frågan naturligtvis. Men framförallt bland män var det en viktig fråga den här gången, kopplat till elpriset. Där var sprängkraften.
Syre: Så historien har upprepat sig – men med en liten twist?
– Med en mycket intressant twist, ja.
Plats i miljörörelsen
Samtidigt ett bakslag för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen som inte lyckats nå ut med sitt budskap. Även i de klimatdemonstrationer som lockat tusentals personer, har ikoniska symbolerna med en glad sol och texten ”Atomkraft? Nej tack”, varit ovälkomna.
– Vi blir ibland bortsjasade från demonstrationer när vi kommer med våra flaggor, för de har bestämt sig, de tar inte ställning för eller emot kärnkraft, så vi är inte välkomna, trots att vi räknar oss till både freds- och miljörörelsen, säger kampanjens ordförande Jan Strömdahl.
Samtidigt är rörelsens plats i klimatdemonstrationerna solklar, anser han.
– Vi har väldigt kort tid att klara klimatet med minskade utsläpp, då är det orealistiskt att vänta på kärnkraften, samtidigt som man utarmar möjligheten att investera i förnybar energi.
Syre: Vad tror du, kommer kärnkraftens medvind resultera i en motreaktion?
– På senare tid är det många som kommenterar min solknapp på stan, ja vad bra du har det märket, kul att ni finns fortfarande, så ja, jag ser ett växande motstånd, säger Jan Strömdahl.
Läs mer: Då kan Sverige ha ny kärnkraft
