Tvivlet handlar om hur något är. Stämmer verkligen IPCC:s analyser av klimatet? till exempel. Medan tvekan gäller handlingen: Ska jag verkligen ta tåget istället för att flyga? Mellan adjektiven tveksam och tvivelaktig finns en skillnad till: tveksam är den som tvekar och tvivelaktigt är det som ger anledning till tvivel.

Men numera är den skillnaden inte så absolut som den en gång var. I början på 70-talet kände språkvårdaren Erik Wellander att den behövde slås fast, och skrev i sin språkriktighetslära Riktig svenska:

”Adjektiven tveksam och tvivelaktig ansluter sig i betydelsen till de ord som de är avledda av. Tveksam sägs om personer, tvivelaktig företrädesvis om saker och förhållanden. Man är tveksam inför ett byggnadsförslag, emedan kostnadsberäkningen är tvivelaktig.”

Orden hade nämligen börjat glida ihop, tveksam fick allt oftare betyda tvivelaktig. Det började redan i början på 1800-talet – på ett sätt som ingen hade reagerat på i dag. I fall där man kunde tveka om något började människor tala om tveksamma fall. Om den som kom med ett förslag var tveksam kallade man det ett tveksamt förslag – trots att det inte var förslaget som tvekade utan den som föreslog.

Sedan utvidgades betydelsen lite till, så att det tveksamma förslaget också kunde vara ett förslag värs värde kunde betvivlas. Alltså mer tvivelaktigt än tveksamt.

Vissa språkvårdare tror att det berodde på inflytande från engelska doubtful, som kan betyda både tveksam och tvivelaktig. Enligt andra berodde det snarare på att tvivelaktig hade fått en så negativ laddning eftersom det så ofta användes om något skumt – och tveksam har delvis gått samma väg.

Man är fortfarande tveksam när man tvekar, men när tidningen Råd och rön 1988 skrev om ett tvättmedels ”tveksamma ingredienser” var det inte tensiderna som var obeslutsamma. Däremot kanske en del av ingredienserna var olämpliga.

Håll isär här

I dag ”godkänner” språkvården båda användningarna av tveksam. Enligt Svensk ordbok från 2009 betyder tveksam i första hand ”som känner tvekan”, i andra hand ”som orsakar tvekan”. Därefter följer en kommentar:

”Användningen av tveksam i betydelsen ’tvivelaktig’ har i­bland kritiserats. Det är dock en betydelse­utveckling som har åt­skilliga paralleller, jfr en situation som gör många förtvivlade > en förtvivlad situation och en person som gör många tveksamma > en tveksam person (figur).”

I ett svar på en fråga om utan tvivel och utan tvekan, uppdaterat 2015, skriver Språkrådet att det är svårt att hålla uttrycken isär. Men tillägger:

”Orden tveksam och tvivelaktig bör däremot användas med olika betydelse om människor. ’En tveksam justitieminister’ är en minister som tvekar. ’En tvivelaktig justitieminister’ är en dålig minister som man tvivlar på.”

Om man vill ha otvetydiga ord finns det alternativ – tvehågsen är ungefär samma sak, hågen dras åt två olika håll och det är svårt att bestämma sig. När något är dubiöst har det också att göra med två olika möjligheter. Men det motsvarar tvivelaktig, inte tveksam, för det dubiösa är något man har dubier om. Tvivel, alltså.

Dubbelt och binärt

Att tve- och tvi- i tvekan och tvivel är varianter av två är ganska lätt att se, men det är du- i dubier och dubiös också. Två är ett sånt där uråldrigt ord som har kommit att bli olika på olika språk fast det finns en gemensam rot. Någonting i stil med *dwo blev duo på latin, dos, deux och due på spanska, franska och italienska, och finns med i dubier, dubbel, duplikera, duell, duett och engelska doubt. I senare latin blev duo till bi, som i binär, biennal och bigami.

På svenska, lågtyska, tyska och engelska blev *dwo till två, zwo, zwei och two.  På grekiska blev det di-, som i dialog, dioxid och diplom. I dialog och dioxid är det tydligt att det handlar om två. I dialogen kan det i och för sig vara fler deltagare, det blir inte en *trialog om en tredje blandar sig i. En dioxid har två syreatomer, inte fler. Men ett diplom, vad har det med två att göra? Jo, det är ett gammalt grekiskt ord för urkund, som från början betydde att det viktiga papperet var dubbelvikt.

Tvetydiga

Flera av de ord som motsvarar tvivel och tvekan på andra språk har också två betydelser. Holländska twijfel betyder både tvekan och tvivel. Engelska dubious är inte entydigt som svenska dubiös, utan kan betyda både tveksam och suspekt. Även på slovenska, polska och andra slaviska språk verkar betydelserna vara sammanblandade. Det kanske är de här ordens öde att vara dubbeltydiga och väcka tvekan och tvivel.

Mossa tål inte att bli nedtrampad hur många gånger som helst. Man brukar säga att den reser sig första gången men inte andra, och den tredje gången dör den. Det är olika med olika slags mossa och det beror på hur hårt den trampas ner. Men ungefär så.

När man trampar ner mossan pressas vattnet i den ut. När mossan suger upp vatten igen och reser sig är det ett exempel på resiliens. Förmågan att komma igen efter en skada eller påverkan. Som när du stoppar ett finger i degen och hålet snabbt fylls igen. Eller som när något skakar om ens liv och man så småningom hamnar på rätt köl igen.

För ungefär tio år sedan var det ett ovanligt ord på svenska. När det förekom i svenska texter stod det på engelska, resilience. Sammanhanget hjälpte till att förklara ordet – ett exempel på språkets resiliens – men det kändes lite avigt att behöva ta till utrikiska för en så enkel sak.

Vad skulle man säga på svenska? Motståndskraft, återhämtningsförmåga? Ja, men resiliens är ju båda. Återhämtningsförmåga som ger motståndskraft, eller bildligt talat elasticitet. Det kan också vara helt konkret elasticitet, till exempel i ett material. Eller i en deg som jäser.

Ordning i kaos

Med en växande insikt om hur ekosystemens och samhällenas olika delar bär varandra, hur mycket de hänger ihop, har begreppet sipprat in i svensk miljödebatt. Först på engelska, men de senaste åren på svenska. Och det svenska ordet har fått hjälp på traven av Hållbarhetstermlistan som kom till 2021.

En termlista är en ordlista över facktermer inom ett bestämt område. Termlistor blir förstås mest aktuella inom områden som utvecklas snabbt. Elektronik till exempel. Minns du när man sejvade och printade istället för att spara och skriva ut? Och när lådan till en stationär dator kallades hårddisk eller CPU (som betyder processor) och allt möjligt annat som den inte var?

Det var Tekniska nomenklaturcentralen som satte tekniker och språkvetare att tillsammans fila på svenska termer som skulle kunna bringa ordning i kaos. Jag minns hur somliga hånade de där listorna och sa att staten aldrig skulle kunna tvinga folk att använda så töntiga ord. Allt slog inte heller igenom, men i allmänhet kan vi numera tala svenska om digital teknik utan att någon höjer på ögonbrynen.

Staten, förresten? Ja, staten är inblandad i termlistorna, men det var inte så det började. Tekniska nomenklaturcentralen grundades som ideell förening 1941 på initiativ av Ingenjörsvetenskapsakademien. Det var alltså yrkesfolk som såg ett behov av att bättre kunna kommunicera med varandra. Så småningom fick de statliga anslag, som upphörde 2000. Då gick TNC i konkurs, men återuppstod som Terminologicentrum, fortfarande förkortat TNC.

Sedan 2018 finns TNC inte längre, utan Språkrådet på myndigheten Institutet för språk och folkminnen håller i termarbetet. Bland annat i Hållbarhetstermgruppen som sätter ihop Hållbarhetstermlistan. Gruppen ”arbetar för att tydliggöra termer och begrepp inom ämnesområdet hållbar utveckling” skriver de på hemsidan. Det är en del av myndighetens arbete med FN:s hållbarhetsmål enligt Agenda 2030.

På listan står alltså resiliens sedan november 2021. Egentligen är det inget nytt ord på svenska, det har till exempel använts av tandläkare om tandkött, som med åren kan förlora sin resiliens så att det bildas tandfickor. Men det har ju inte varit i var mans mun – ordet, alltså.

Mer och mer användbar

Listan blir mer och mer användbar ju mer den fylls på, och numera talar man till exempel oftare om klimatmanipulering istället för det vaga geo engineering. Nerväxt istället för degrowth, skogsjordbruk istället för agroforestry, tippningspunkt istället för tipping point. CCS-teknik, carbon capture and storage, finns med i Syre förklarar den 2 november, men nästa gång du läser om tekniken kallas den kanske avskiljning och lagring av koldioxid istället.

Att röra sig med engelska termer på svenska känns lite som att skriva med lovikkavantar på sig. Man kanske vet på ett ungefär vad geo engineering är, men ordet skulle kunna betyda en massa annat också. Klimatmanipulering säger precis vad det är fråga om, och vill man ha mer exakt info har termlistan en utförlig ordförklaring. Där kan man läsa att det i huvudsak handlar om två metoder för att påverka jordens klimatsystem – dels olika sätt att minska solinstrålningen till jordytan, dels borttagning av växthusgaser av atmosfären.

Det står också att det i dagsläget – texten är senast reviderad i maj 2022 – inte finns någon färdig metod för klimatmanipulering som anses tillförlitlig. Och att det saknas tillräcklig kunskap om effekterna.

Hållbarhetstermgruppen tillägger att manipulering ibland står för en otillbörlig påverkan, men att begreppet klimatmanipulering inte har någon sådan negativ innebörd.

Hållbarhetstermlistan förser oss alltså inte bara med tydliga svenska termer på miljöområdet, den ger också en bakgrund. Så man kan läsa den för att hitta ord eller för att få en förklaring till engelskt klimatlingo, men även för att lära sig mer om det som orden betecknar.

A i en ring står för anarkism, och ursprunget till den symbolen lär vara Proudhons maxim ”anarki är ordning” – ringen är alltså egentligen ett O. Pierre-Joseph Proudhon (1809–1865) kallas för den klassiska anarkismens fader, och vad han i själva verket skrev var: ”Liksom människan söker rättvisa i jämlikhet söker samhället ordning i anarki.” 

Vår dramatiklärare på gymnasiet hade en poetisk förklaring som gick ut på att symbolen var en bild av hur vildgäss flyger.  Någon flyger först och bildar spetsen i A:et. Men bara en liten stund – alla turas om att leda. Så cirkeln visar hur fåglarna i spetsen lämnar plats och flyger längst bak.

Det kallas för att de flyger i v-formation, plogformation eller fylking, och det är inte bara gäss som flyger så. Inte exakt så, men ungefär.

A står också för det förstklassiga, helt enkelt för att det kommer först i alfabetet. A-barn kallades förr friska, knubbiga spädbarn, och A-laget är de bästa spelarna. A-laget i öldrickning på parkbänk har nog ett stänk ironi i namnet.

A är det högsta betyget, och därnäst kommer B. Numera är B det näst högsta av sju betygssteg, men när min pappa gick i småskolan var det lågt. Han blev väldigt ledsen när han fick ett sådant första gången, men farmor förklarade att det var ett fint betyg – det var ju B som i Bergendal.

En B-film är en lågbudgetfilm, ursprungligen en film produceras för att vara andrafilm på en dubbelföreställning, för sådana var vanliga i USA på 1950-talet. Idén att kalla andrafilmen B-film kom från singlar med A- och B-sida, med hitlåten på A-sidan. Beatles Strawberry fields är till exempel B-sidan på Penny Lane, så det säger egentligen ingenting om kvaliteten.

Plan B får man ta till när plan A – som sällan kallas så – inte håller. Om man har sönder sin planet kan man önska att det fanns en planet B också. Vilket det inte gör.

D är dagen D, den 6 juni 1944, när de allierade västmakterna landsteg i Normandie i norra Frankrike. Inom militären används dagen D för den dag då ett slag eller en operation ska utföras, så det finns många D-dagar. Men bara en som har gått till eftervärlden under det namnet.

E är en ton, ett vitamin, en konstant eller flera, och så kallas drogen ecstasy för E – om det inte bara är något som äldre generationer tror att ungdomar säger. I alla fall ska E vara en centralstimulerande empatibomb, som använd i övermått kan dränera hjärnan på signalsubstanser. Enligt Deutsche Welle överväger man i Ukraina att tillåta den som hjälp vid terapi för traumatiserade i kriget.

G-punkten är området där nervimpulser från slidan, klitoris och urinröret träffas och trivs. Att den kallas G-punkten har ingenting med gravitation eller graviditet att göra. Inte heller är punkten uppkallad efter sin upptäckare – då hade den kunnat heta L-punkten efter urmodern Lucy, men det gör den ju inte. Istället har den fått sitt namn som hedersbetygelse åt den tyske gynekologen Ernst Gräfenberg, som skrev en avhandling om urinrörets betydelse för kvinnans orgasm på 1950-talet.

J stämplades i tyska judars pass under andra världskriget, så att länder som ville avvisa dem vid gränsen skulle kunna göra det. Den 19 juni skrev Ola Larsmo i DN om hur det gick till – läs gärna!

P står för parkering och preventivmedel, men det är också ett mått på sannolikhet. I uttrycket sätta P för något står det ursprungligen för pest. Man skrev ett P på dörren till hus där det bodde pestsmittade personer, för att inga intet ont anande grannar skulle knacka på. ”Ich will ein P für das Haus schreiben” sa man på tyska om man hade blivit illa mottagen någonstans och inte tänkte komma tillbaka. Därifrån kommer det svenska uttrycket.

X står för det okända, det mystiska och det som kan vara vad som helst. Denna spännande bokstav finns med i Xbox och den gamla serietidningen Agent X9 och mycket annat. Som nytt namn på diskussionsplattformen Twitter är det inte särskilt originellt, men vad hjälper det när X är Elon Musks favoritbokstav?

Z är att betrakta som en symbol för krig och terror, skriver Expo, och berättar sedan historien bakom. Under invasionen i Ukraina målade ryska soldater Z på sina stridsvagnar – det finns olika förklaringar till varför, men den ryska krigspropagandan började använda det som symbol för ”za pobedu” – ”för seger”. Enligt Expo blev en 18-årig rysk dataspelstalang avstängd från en tävling 2022, när han ritade ett Z på spelplanen.

Å, Ä och Ö symboliserar inget särskilt spännande, såvitt jag vet. Däremot har prickarna över Ä och Ö blivit populära inom hårdrocken. Kanske bara för att det ser exotiskt ut på engelska. Heavy metal-prickar kallas de, eller metal umlauts, eller röck döts. Blue öyster cult lär ha varit det första bandet som dekorerade sitt namn med sådana prickar, och heter alltså Blue oyster cult egentligen. Det brittiska bandet Trojan satte prickar över O utan att ha en aning om hur det skulle se ut på svenska. Och Mötley crüe undrade när de kom till Europa varför fansen uttalade deras namn så konstigt. Snipp snapp snut, där var alfabetet slut. Tack för idén, Björn!