Sverige exporterade mest el i Europa under första halvåret 2022. På grund av värmeböljorna har franska kärnkraftverk tvingats minska sin elproduktion. Nu flaggar forskare för att ett varmare klimat måste tas med i beslutsprocessen kring kärnkraftens framtid.
Frankrike exporterar vanligtvis mer el än vad de importerar. Men på grund av strukturella problem med sina kärnkraftverk har de på sista tiden istället blivit importörer, och inget tyder på att problemen är på väg att minska, rapporterar Reuters.
Sommarens värmeböljor i landet har lett till ytterligare bekymmer. Kärnkraftverk har tvingats minska sin elproduktion, då kylvattnet blivit för varmt, något som innebär en säkerhetsrisk.
Sverige är nu istället den största exportören av el i Europa. Under första halvåret 2022 exporterade Sverige 16 terawattimmar, TWh. På andra plats som elexportör hamnar Tyskland, som också stängt ned en del av sina kärnkraftverk. De exporterade 15,2 TWh till andra länder i Europa.
Risker med kärnkraftverk i ett varmare klimat
Samtidigt varnar forskare för att oreflekterat förespråka kärnkraft i en värld som blir allt varmare. På DN debatt skriver Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, att kärnkraft inte alls är ”väderobereoende”, vilket förespråkarna ofta hävdar. Snarare visar en ny forskningsstudie att dagens kärnkraft fungerar dåligt i ett varmare klimat.
Under 2010-talet har produktionsbortfallet från kärnkraften blivit åtta gånger vanligare än under 1990-talet – detta på grund av förändrat väder och klimat, uppger studien.
Förutom i Frankrike har elproduktionen från kärnkraftverken minskat helt eller delvis även i Belgien och i Schweiz i och med sommarens värmeböljor. I Sverige tvingades Ringhals stänga helt under hettan 2018 eftersom havstemperaturen närmade sig 25 grader.
Därtill har tyfoner och översvämningar tvingat kärnkraftverk att stänga ned i USA och Östasien.
Det är visserligen möjligt att bygga extra kylsystem som kan sättas in vid denna typ av oplanerade kriser. Men alla sådana åtgärder är dyra.
Klimatet måste därför tas i beaktning vid beslut om vilka elsystem vi ska ha i framtiden, konstaterar Per Högselius i debattartikeln.
Läs mer:
