Tanken bakom Göteborgs universitets nya projekt ”Kritisk djurpedagogik i miljö- och och hållbarhetsundervisning” är att lärare ska utbildas i kritisk djurpedagogik, tillsammans med forskare och personer från sociala rörelser. Enligt projektbeskrivningen kan det bland annat handa om att reflektera kring djurs känslor, utforska och diskutera växtbaserad konsumtion och att träna på empati genom att försöka sätta sig in i andra djurs perspektiv. 

Bakom projektet står doktoranden Jonna Håkansson, som tidigare har varit talesperson för Djurrättsalliansen. Två personer från samma organisation kommer även att delta i workshoparna. 

Enligt Göteborgs-Posten kritiseras nu projektet av flera lärare och akademiker, som menar att det handlar om radikal aktivism. 

– Jag blir rasande. Göteborgs universitet sprider radikala aktivistidéer till skolbarn, säger en lärare till Göteborgs-Posten. 

– När började vi tillåta aktivister inom akademin? Det är som att Nordiska motståndsrörelsen skulle få implementera sin pedagogik i lärarutbildningen också, säger en annan. 

Jonna Håkansson menar dock att man som forskare har ett ansvar för att försöka bidra till en mer hållbar och rättvis värld. 

– Forskning ska ha en samhällsnytta och med tanke på rådande klimatförändringar, social orättvisa och hälso- och miljöproblem är forskning inom utbildning för hållbar utveckling som kan bidra till ett mer hållbart samhälle viktig, skriver hon i ett mejl till Göteborgs-Posten.

Alessandro Grando, borgmästare i Ladispoli, utfärdade varningen på sociala medier och sade att polisen bistod cirkuspersonalen med att leta efter djuret, som ska ha spårats till vattendrag i närheten.

”Ett lejon har rymt från cirkusen, var uppmärksam och undvik förflyttningar tills vidare”, skrev borgmästaren.

Den populära strand- och kuststaden Ladispoli lockar besökare från huvudstaden tre mil österut. Men lejonbesöket var oväntat, och inte helt välkommet.

För att förekomma invånarnas eventuella klagomål påpekade borgmästaren att han inte hade godkänt närvaron av en cirkus med lejon i staden, men han heller inte har mandat att stoppa den.

Videoklipp från invånare visade hur ett vuxet lejon vandrade på mörka och ödelagda gator. Filmerna återutsändes av italienska medier, men utan bekräftelse på om bilderna var äkta.

Men några timmar efter varningen, sent på lördagskvällen, meddelade borgmästaren via sociala medier att lejonet ”hade sövts och infångats”.

”Nu ska lejonet tas till cirkusens personal”, skrev borgmästare Grando och lade till:

”Jag hoppas att denna händelse kan väcka några samveten och att vi slutligen upphör med att exploatera djur på cirkusar.”

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Dubbelkolla så att hamstern faktiskt är död innan du gör dig av med den. Det rådet ger veterinärer och djurbutiker till husdjursägare i USA, enligt forskaren Vebjørn Jacobsen Melum.

Hamstrar kan gå i dvala om vintern för att spara energi. Kroppstemperaturen sjunker, djuret andas mer sällan och hjärtat går från att slå 325 gånger i minuten till bara elva.

Begravs levande

Då kan det vara svårt att avgöra huruvida hamstern är död eller bara är i dvala, enligt Vebjørn Jacobsen Melum som forskar om hamsterdvala vid UiT Norges arktiske universitet.

– Det är inte ovanligt att folk kastar bort eller begraver hamstrar som faktiskt lever, de bara verkar döda när de är i dvala. Den är kall, vi ser inte pulsen och inte heller att den andas. Då är det inte konstigt att vi tar fel ibland, säger han.

Det är alltså inte bara hamstrar i det vilda som faller i dvala, menar Vebjørn Jacobsen Melum som forskar på vanliga guldhamstrar som finns att köpa i djurbutiken.

– Om man har hamstern i ett mörkt och svalt rum kan det ske även hemma, säger han till TT.

Vebjørn Jacobsen Melum och hans kollegor forskar på guldhamstrar och deras hjärnor för att få reda på mer om hur dvalan fungerar för de små djuren.

De har bland annat upptäckt att vissa hamstrar tränar på att gå in och ut ur viloläget veckorna innan de helt går in i dvala. När den inleds sjunker kroppstemperaturen till omkring 10 grader och hamstern andas plötsligt bara en gång i minuten.

"Naturens tidsmaskin"

Men hamstrarna befinner sig inte i konstant viloläge, utan dvalan varar tre till sju dagar åt gången. När djuret är på väg att vakna värms den bruna fettvävnaden på ryggen upp och temperaturen i kroppen höjs snabbt. När den vaknat till liv uträttar gnagaren sina behov, äter, dricker och sover en stund innan den återgår till viloläget inom ett dygn.

TT: Varför är det viktigt att forska på hamsterdvala?

– Det är ett metaboliskt konststycke, naturens svar på en tidsmaskin, säger Vebjørn Jacobsen Melum.

– Hamstrarna äter upp sig och lagrar mat i boet på sommaren och hösten och så slipper de kyla och brist på mat under vintern. Och så kommer de fram igen när det finns mat tillgänglig. Det är en fascinerande strategi som naturen har utvecklat.