Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Valenkät: Fem viktiga energifrågor

      Riksdagspartiernas svar på de höjda energipriserna kan avgöra valet. Men vad tycker partierna egentligen? Läs deras svar på Syres fem frågor.
    • De vill driva frågan om basinkomst i riksdagen

      Inget av partierna i riksdagen har tagit ställning för basinkomst. Men det finns flera enskilda riksdagskandidater som är positiva till frågan. En av dem är Hanna Wagenius, som står på Centerpartiets riksdagslista.– Basinkomst är inget…
    • Valenkät och analys: Klimatmål i gungning

      Våra transporter står för en tredjedel av våra utsläpp och ska kapas till 2030. Målet står alla partier bakom – förutom Sverigedemokraterna. Även de styrmedel som ska ta oss dit har klubbats med bred majoritet.
    • Ökad gång och kollektivtrafik kan få fler att ställa bilen.
      Zoom

      Valenkät och analys: Klimatmål i gungning

      Våra transporter står för en tredjedel av våra utsläpp och ska kapas till 2030. Målet står alla partier bakom – förutom Sverigedemokraterna. Även de styrmedel som ska ta oss dit har klubbats med bred majoritet. Men inför valet 2022 har spelfältet helt förändrats, visar Syres enkät. Tidningens miljöredaktör Ossian Sandin beskriver i en analys ett klimatmål i gungning.

      Till 2030 ska utsläppen från transportsektorn minska med 70 procent jämfört med 2010 – utom inrikes luftfart. Klimatmålet är en av de viktigaste grundbultarna för att Sveriges ska kunna uppnå det långsiktiga målet om nettonollutsläpp till 2045. Men hur klimatmålet ska uppnås, råder det nu vitt skilda meningar om. Så har det inte alltid varit. Sommaren 2021 röstade riksdagen igenom en målbana för hur mycket inblandningen av biodrivmedel skulle öka fram till 2030.

      Styrmedlet tillsammans med ökad elektrifiering är det som fick Naturvårdsverket att i våras skriva att klimatmålet är inom räckhåll. Något miljö- och klimatminister Annika Strandhäll ofta hänvisar till. Samtidigt har S själva varit med om att besluta om att den aviserade höjningen för 2023 ska frysas. Ett beslut som enligt regeringens egna beräkningar ökar utsläppen i atmosfären med mer än hela inrikesflyget. Men beslutet behöver inte äventyra klimatmålet, som inte anger hur mycket utsläppen behöver minska fram till 2030 – utan bara hur stora de får vara när målet ska ha nåtts.

      "Fyra nyanser av fossilälskande"

      Reduktionsplikten ligger också fast skriver Socialdemokraterna i Syres valenkät. Men enkäten visar också att parti efter parti har droppat av från den breda enighet som rådde sommaren 2021. Moderaterna som inte svarat på enkäten gick i juni ut med ett vallöfte om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå.

      Några svårigheter att få stöd från Sverigedemokraterna lär det inte bli. Partiet stod aldrig bakom det klimatpolitiska ramverket när det antogs av riksdagen. Vänsterpartiet som tidigare sagt man vill se en kraftigt mindre inblandning av biobränsle, skriver i Syres enkät att man vill att reduktionsplikten ska minska i förhållande till den målbana som beslutades om 2020. Men att man inväntar det förslag på uppdaterad bana som Energimyndigheten väntas lägga strax efter valet. Kristdemokraterna vill utreda hur nivåerna kan ta mer hänsyn till hur samhällsekonomin påverkas.

      Reduktionsplikten ser därför ut att gå en svajigt framtid till mötes.

      – För ett år sedan stod i princip alla högerpartier bakom reduktionsplikten – och så fort det börjar blåsa ser vi i stället fyra nyanser av fossilälskande, beklagade sig Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt i en av Sveriges radios valdebatter nyligen.

      "En siffra inte ens Miljöpartiet är i närheten av"

      Partiet är ensamt om att vilja höja reduktionsplikten medan S, L och C utgångspunkt är att de vill behålla reduktionsplikten, även om de gick med på ”en tillfällig paus”. Alla partier i Syres valenkät vill se ökade insatser för att få fler att välja elbil. Något som skulle kunna minska behovet av biodrivmedel. Men att ställa om fordonsflottan är en trög historia, då det redan finns över fyra miljoner bränslefordon idag – och ett fordon uppskattas bli kvar på marknaden i 18 år. Enligt uppgift till Syre väntas inte heller Energimyndigheten föreslå några radikala förändringar i målbanan för inblandning av biobränslen till 2030, i samband med den kontrollstation som myndigheten ska presentera strax efter valet.

      Men biobränslen och elektrifiering är inte det enda som lyfts för att minska utsläppen från vägtrafiken. Även satsningar som gör att vi väljer bort bilen, kan ta oss mot målet (och minska behovet av biobränsle). Det kan ske genom att exempelvis försvåra för biltrafik till förmån för gång, cykel eller buss.

      Pengar som i regel kanaliseras genom de så kallade stadsmiljöavtalen. Men för att det skulle kunna bidra till att minska den totala trafikmängden – skulle anslaget behöva öka dramatiskt, långt över den miljard per år som regeringen beslutat om fram till 2027. Enligt ett forskningsprojekt från konsultföretaget Trivector skulle det behövas 80 miljarder fram till 2030, en siffra som inte ens Miljöpartiet är i närheten av.

      En uppmärksam läsare tänker nog vad bränsleskatten tog vägen. Inblandning av biobränslen minskar inte bara utsläppen genom att ersätta fossilt, det leder också även till högre bränslekostnader som också det bidrar till minskade utsläpp. Även om prishöjningen kan komma att minska i takt med att den inhemska produktionen av biobränsle ökar. Idag ligger bränslepriserna över den nivå som Trafikverket räknat med att vi behöver för att nå transportmålet för 2030 med bibehållen reduktionsplikt. Samtidigt vill en riksdagsmajoritet sänka priset – och oljeprisets utveckling kan ingen sia om.

      Läs alla svaren i Syres enkät nedan. M och L har inte svarat, med hänvisning till tidspress.

      Socialdemokraterna:

      1. Är reduktionsplikten ett bra styrmedel för att uppnå Sveriges klimatmål?

      Ja.

      2. Höjningen av biobränslen är fryst för 2023. Är ert mål att reduktionsplikten för 2024-2030 bör följa inriktningen för den linjära indikativa bana som beslutades om 2020, om inte kontrollstation 2022 ger förslag till ny bana? 

      Ja.

      3. Behövs det nya/fler satsningar på att öka elektrifieringstakten?
       
      Svar: Ja

      4.Är satsningar på transporteffektivitet likvärdigt eller mer eller mindre viktigt för att uppnå klimatmålet inom transportsektorn jämfört med elektrifiering och inblandning av biobränslen?

      Det är likvärdigt.

      5.Behövs det nya satsningar/mer satsningar för att öka transporteffektiviteten i samhället? 

      Ja

      6. Bör det bli svårare eller lättare att använda bilen i städer?

      Vi vill att det ska bli lättare att använda fossilfria fordon i städer. Till exempel genom att införa ett laddstolpemål om att minst fördubbla antalet publika laddstolpar till 2030.

      7. Vill ni behålla – minska eller öka de statliga medlen till stadsmiljöavtalen?

      Vi vill bibehålla de medlen som är avsatta för stadsmiljöavtalen för att i senare skede se om det finns behov av att öka medlen.

      8. Bör transportplaneringen utgå från scenarier med minskande trafikarbete?

      Vet ej

      9. Bör redan beslutade infrastruktursatsningar som inte bidrar till ökad transporteffektivitet kunna stoppas, så som motorvägar?

      Nej

      Centerpartiet:

      1. Är reduktionsplikten ett bra styrmedel för att uppnå Sveriges klimatmål?

      Ja. Reduktionsplikten är helt avgörande för att minska utsläppen från transporter och klara våra klimatmål.  Det är samtidigt viktigt att sänka skatten på biobränslet. Så kan vi sänka priset utan att sänka klimatet.

      2. Höjningen av biobränslen är fryst för 2023. Är ert mål att reduktionsplikten för 2024-2030 bör följa inriktningen för den linjära indikativa bana som beslutades om 2020, om inte kontrollstation 2022 ger förslag till ny bana?

      Ja. Långsiktighet i reduktionsplikten är viktigt för att få fram investeringar i svensk produktion av biobränsle. 

      3. Behövs det nya/fler satsningar på att öka elektrifieringstakten?

      Ja. Centerpartiet har lagt fram en färdplan för fördubblad elproduktion till 2030 och flera satsningar för ökad elektrifiering.

      4. Är satsningar på transporteffektivitet likvärdigt eller mer eller mindre viktigt för att uppnå klimatmålet inom transportsektorn jämfört med elektrifiering och inblandning av biobränslen?

      Allt behövs. Transportsektorn står i dagsläget för en tredjedel av Sveriges utsläpp och det behövs åtgärder inom samtliga områden för att jaga utsläppen samtidigt som vi inte hindrar människor och företag som är i behov av bilen.

      5. Behövs det nya satsningar/mer satsningar för att öka transporteffektiviteten i samhället?

      Ja. Vi vill se ett bättre samspel mellan de olika transportslagen med bättre kapacitet, ökad miljöhänsyn och ett stärkt regelverk. 

      6. Bör det bli svårare eller lättare att använda bilen i städer?

      Lättare. Det ska löna sig att välja cykel eller kollektivtrafik för resor men vi vill se effektiva åtgärder för att ställa om transportsektorn med klimatvänliga alternativ så att människor och företag kan använda bilen i vardagen. 

      7. Vill ni behålla – minska eller öka de statliga medlen till stadsmiljöavtalen?

      Vi vill öka de statliga medlen till stadsmiljöavtalen. Det kan leda till väl utformade stadsmiljöer och gaturum som skapar förutsättningar för till exempel förbättrad cykelinfrastruktur och kommuners möjlighet till cykelinvesteringar.

      8. Bör transportplaneringen utgå från scenarier med minskande trafikarbete?

      Transportplanering bör utgå från scenarier som styr arbetet mot ett mer hållbart och transporteffektivt samhälle med mindre utsläpp, och som samtidigt gynnar olika transportslag.

      9. Bör redan beslutade infrastruktursatsningar som inte bidrar till ökad transporteffektivitet kunna stoppas, så som motorvägar?

      Om grundläggande förutsättningar förändrats tycker vi det ska vara möjligt.

      Kristdemokraterna:

      Är reduktionsplikten ett bra styrmedel för att uppnå Sveriges klimatmål?

      Nej. Inte om man tar hänsyn till övriga aspekter för företag och privatpersoner

      2. Höjningen av biobränslen är fryst för 2023. Är ert mål att reduktionsplikten för 2024-2030 bör följa inriktningen för den linjära indikativa bana som beslutades om 2020, om inte kontrollstation 2022 ger förslag till ny bana?

      Nej. Vi vill att kontrollstation 2022 ska hitta en nivå framåt som ej påverkar priset så osunt som nu.

      3. Behövs det nya/fler satsningar på att öka elektrifieringstakten?

      Ja. Vi behöver fler laddstationer i Sverige

      4. Är satsningar på transporteffektivitet likvärdigt eller mer eller mindre viktigt för att uppnå klimatmålet inom transportsektorn jämfört med elektrifiering och inblandning av biobränslen?

      Vi behöver mer av alla olika drivmedel samtidigt som vi behöver effektivisera transporterna

      5. Behövs det nya satsningar/mer satsningar för att öka transporteffektiviteten i samhället?

      Ja. Vi tror dock att drivkrafter till stor del finns bland berörda företag och privatpersoner, så inte den viktigaste fråga för politiken att agera på.

      6.Bör det bli svårare eller lättare att använda bilen i städer?

      Städer är olika så svårt att svara på. Bilen har sin plats även i städer för vissa människor och vissa aktiviteter.

      7.Vill ni behålla – minska eller öka de statliga medlen till stadsmiljöavtalen?

      Vi hanterar dessa avtal i vår budget och beroende på vad vi i övrigt gör för satsningar inom infrastrukturområdet så kan denna budgetram variera.

      8. Bör transportplaneringen utgå från scenarier med minskande trafikarbete?

      Nej. Antalet medborgare växer så det är ej vår utgångspunkt.

      9. Bör redan beslutade infrastruktursatsningar som inte bidrar till ökad transporteffektivitet kunna stoppas, så som motorvägar?

      Kan ej svara ja eller nej. Vi har svårt att se att samhället beslutat infrastruktursatsningar som ej ökar transporteffektiviteten.

      Sverigedemokraterna:

      1. Är reduktionsplikten ett bra styrmedel för att uppnå Sveriges klimatmål?

      Nej.

      2. Höjningen av biobränslen är fryst för 2023. Är ert mål att reduktionsplikten för 2024-2030 bör följa inriktningen för den linjära indikativa bana som beslutades om 2020, om inte kontrollstation 2022 ger förslag till ny bana?

      Nej, vi vill sänka reduktionsplikten till 5% respektive 2%.

      3. Behövs det nya/fler satsningar på att öka elektrifieringstakten?

      Ja, vi har budgeterat mer än regeringen.

      4. Är satsningar på transporteffektivitet likvärdigt eller mer eller mindre viktigt för att uppnå klimatmålet inom transportsektorn jämfört med elektrifiering och inblandning av biobränslen?

      Transporteffektivitet ligger naturligt inom ramen för exempelvis åkerinäringen men även för den enskilde. Vi ser inget motsatsförhållande.

      5. Behövs det nya satsningar/mer satsningar för att öka transporteffektiviteten i samhället?

      Det behövs fokus på att öka framkomligheten på landets vägar. Det gör vi primärt i form av satsningar på reinvesteringar och underhåll, vilket vi avsatt mer resurser för än regeringen.

      6. Bör det bli svårare eller lättare att använda bilen i städer?

      Lättare

      7. Vill ni behålla – minska eller öka de statliga medlen till stadsmiljöavtalen?

      Minska

      8. Bör transportplaneringen utgå från scenarier med minskande trafikarbete?

      Nej

      9. Bör redan beslutade infrastruktursatsningar som inte bidrar till ökad transporteffektivitet kunna stoppas, så som motorvägar?

      Ja, exempelvis höghastighetståg.

      Vänsterpartiet:

      1. Är reduktionsplikten ett bra styrmedel för att uppnå Sveriges klimatmål?

      Vi är för reduktionsplikten men anser att nivåerna på inblandning är för högt uppsatta för att det ska vara hållbart. Det krävs fler transporteffektiva åtgärder som bl.a. ökar tillgången på billig kollektivtrafik och minskar bilresorna i våra storstadsområden.

      2. Höjningen av biobränslen är fryst för 2023. Är ert mål att reduktionsplikten för 2024-2030 bör följa inriktningen för den linjära indikativa bana som beslutades om 2020, om inte kontrollstation 2022 ger förslag till ny bana?

      Nej. Vi anser att reduktionsplikten bör minska i förhållande till den indikativa bana som beslutades 2020, men vi inväntar kontrollstation 2022 innan vi gör ytterligare ställningstaganden.

      3. Behövs det nya/fler satsningar på att öka elektrifieringstakten?

      Ja.

      4. Är satsningar på transporteffektivitet likvärdigt eller mer eller mindre viktigt för att uppnå klimatmålet inom transportsektorn jämfört med elektrifiering och inblandning av biobränslen?

      Transporteffektivitet är lika viktigtför att nå transportsektorns klimatmål. 

      5. Behövs det nya satsningar/mer satsningar för att öka transporteffektiviteten i samhället?

      Ja. Det behövs politiska beslut och ekonomiska styrmedel, exempelvis en vägslitageavgift på tunga transporter och där intäkterna går till att investera i hållbar transportinfrastruktur. Vi vill flytta över fler resor till gång, cykel och kollektivtrafik.

      6. Bör det bli svårare eller lättare att använda bilen i städer?

      Svårare. Vi vill minska antalet personbilar i städer och istället underlätta för och bygga ut kollektivtrafiken, cykelbanor och gångstråk. 

      7.Vill ni behålla – minska eller öka de statliga medlen till stadsmiljöavtalen?

      Vi vill öka de statliga medlen till stadsmiljöavtalen. De har fungerat väl, men skulle kunna utvecklas både i ekonomisk omfattning men också att göra det lättare för kommuner att ta del av stödet. Den statliga samfinansieringen av kommunala och regionala hållbara infrastrukturprojekt är centralt för en fungerande infrastruktur i hela landet, vilket är avgörande för att nå klimatmålen.

      8. Bör transportplaneringen utgå från scenarier med minskande trafikarbete?

      Ja.

      9. Bör redan beslutade infrastruktursatsningar som inte bidrar till ökad transporteffektivitet kunna stoppas, så som motorvägar?

      Ja. Vi vill exempelvis stoppa den klimatfientliga motorvägen Tvärförbindelse Södertörn, söder om Stockholm.

      Miljöpartiet:

      1. Är reduktionsplikten ett bra styrmedel för att uppnå Sveriges klimatmål

      Delvis. Det finns inget magiskt styrmedel som ensamt kommer göra att Sverige når sina klimatmål. Reduktionplikten är en av många viktiga pusselbitar. Reduktionsplikten anger inte hur mycket biobränsle som ska blandas in, utan med hur mycket klimatpåverkan från bensin och diesel måste minska jämfört med ett helt fossilt drivmedel.

      2. Höjningen av biobränslen är fryst för 2023. Är ert mål att reduktionsplikten för 2024-2030 bör följa inriktningen för den linjära indikativa bana som beslutades om 2020, om inte kontrollstation 2022 ger förslag till ny bana?

      Nej. Miljöpartiet vill ytterligare skärpa reduktionsplikten. 

      3. Behövs det nya/fler satsningar på att öka elektrifieringstakten?

      Ja. Stora satsningar på laddstolpar där de behövs som allra mest samt nya satsningar så att fler med låga inkomster och boende i lands- och glesbygder ska kunna leasa eller köpa en elbil.  

      4. Är satsningar på transporteffektivitet likvärdigt eller mer eller mindre viktigt för att uppnå klimatmålet inom transportsektorn jämfört med elektrifiering och inblandning av biobränslen?

      Minst lika viktigt, om inte mer. Att jobba med transporteffektivitet är helt avgörande om vi ska klara en klimatomställning inom naturens ramar.

      5. Behövs det nya satsningar/mer satsningar för att öka transporteffektiviteten i samhället?

      Ja, betydligt fler och större satsningar krävs. 

      6. Bör det bli svårare eller lättare att använda bilen i städer?

      Svårare. Det är framförallt i städerna som privatbilismen måste minska kraftigt till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. 

      7. Vill ni behålla – minska eller öka de statliga medlen till stadsmiljöavtalen?

      Öka rejält jämfört med var regeringen satsar i nationell planen. Totalt vill vi öka regeringens satsning fram till 2032 med 18 miljarder.

      8. Bör transportplaneringen utgå från scenarier med minskande trafikarbete?

      Absolut, det är helt nödvändigt för att vi ska nå klimatmålen. Planering ska styras efter klimatmål, inte prognos. Vi vill även ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transportsnålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet.

      9. Bör redan beslutade infrastruktursatsningar som inte bidrar till ökad transporteffektivitet kunna stoppas, så som motorvägar?

      Definitivt. Det är oacceptabelt att regeringen går fram med planer för ökade trafikmängd när utsläppen måste gå åt rakt motsatt håll. Vi vill att alla planerade infrastrukturinvesteringar ska omprövas om de kan förväntas göra det svårare att minska klimatpåverkan.

  • Energi

  • Krönika