Republikanerna ser ut att gå mot seger och ta kontrollen över USA:s representanthus, där alla 435 ledamöter valdes i tisdagens val. 218 stolar krävs för majoritet, och Republikanerna har hittills samlat ihop 209, enligt CNN, varav 16 tidigare tillhörde Demokraterna.

Men rösträkningen pågår fortfarande, och vissa distrikt är för jämna för att ännu utse en segrare.

De har inte officiellt tagit representanthuset än, även om allt tyder på att de kommer att göra det, säger Dave Wells, professor i statsvetenskap vid Arizona State University, till TT.

"Fruktansvärd natt"

Fyra av de stolar som blivit republikanskt röda ligger i delstaten New York, normalt en demokratisk bastion, och hittills fler än någon annanstans i landet, enligt The New York Times.

– Det var en fruktansvärd natt i New York, säger demokratstrategen Howard Wolfson till tidningen.

En av de som däremot jublade var George Santos, som vann en stol som tidigare tillhörde en demokrat.

”Det är så mycket jobb som behöver utföras. Den amerikanska drömmen är fortfarande under hot under Bidenregeringen”, skriver han i ett uttalande.

segrare.

Ingen "röd våg"

Demokraterna har på många håll gått bättre än väntat, även om partiet fortsatt ser ut att förlora majoriteten i representanthuset. Hittills har partiet 189 stolar enligt prognoserna, och har lyckats få fyra tidigare republikanska stolar att bli blå.

Demokraterna känner sig nog rätt nöjda. För det blev inte den stora röda våg som en del republikaner hoppats på, säger Dan Lee, lektor i statsvetenskap vid University of Nevada i Las Vegas, till TT.
Vanligtvis förlorar det partiet som tillhör presidenten stolar i representanthuset i mellanårsvalet. 2010 förlorade Demokraterna under Obama hela 63 ledamöter. Republikanerna under Trump tappade 40.

Det är ingen jordskredsseger på något sätt. Majoriteten kommer inte att bli så stor. Så Demokraterna kan vara lite optimistiska kring valresultatet, säger Lee.

Det tidigare styrande partiet VVD sade direkt efter valet 22 november att ett regeringssamarbete med Wilders PVV (Frihetspartiet) var otänkbart.

Det senaste bakslaget för Wilders kom när det nybildade konservativa partiet NSC på onsdagen stängde dörren för samarbete.

”I en helhet ser inte NSC någon grund för att inleda samtal med PVV om att bilda en majoritets- eller minoritetsregering”, skrev partiledare Pieter Omtzigt som förklaring till beslutet.

NSC fick 20 platser i parlamentet.

Han förklarade att PVV:s valmanifest ”innehåller åsikter som enligt vår åsikt strider mot vår konstitution, och där drar vi en klar gräns”.

Ytterhögerledaren och främlingsfientlige Wilders parti behöver 76 av de 150 stolarna i parlamentet för att kunna bilda regering. Trots mer än en fördubbling till 37 platser i parlamentet så stod hans enda hopp till en koalition.

Kvar finns bland annat landsbygdspopulistiska BBB med sju platser i parlamentet. Ytterligare partier långt ut på högerkanten skulle kunna samla ihop ytterligare nio platser – vilket inte räcker för att få majoritet.

En allians mellan socialdemokratiska PVDA och miljöpartiet GL vägrar allt samröre med Wilders.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.

Det rödgröna styret i Västra Götalandsregionen bidrar med 10 miljoner kronor till regionens folkhögskolor ”för att säkra regionens kompetensförsörjning och minska utanförskapet”.

Bakgrunden är Tidöregeringens neddragningar på folkhögskolor i statsbudgeten, som enligt regionledningen slår hårt mot folkhögskolornas arbete för kompetensförsörjning och minskat utanförskap. Ett arbete som det rödgröna styret vill säkerställa genom tillskottet som beslutades av regionfullmäktige i en tilläggsbudget på tisdagen.

– Vi behöver undersköterskor som bemannar vården och vi behöver se till att regionen tar sin del av ansvaret med att minska utanförskap och öka sysselsättningen. Nu säkerställer vi att den kompetensutvecklingen kan fortsätta, säger Louise Åsenfors (S), vice ordförande miljö- och regionalutvecklingsnämnden, i ett pressmeddelande.

Mats Pilhem (V) är ordförande för Styrelsen för folkhögskolorna och välkomnar beskedet:

– Det är riktigt illa att vår SD-ledda regering visar ett sådant förakt för kunskap att man skär ner på folkbildningen. Västra Götalandsregionens rödgröna ledning ser allvaret i situationen och satsar för att regionens sex folkhögskolor även i framtiden ska kunna erbjuda bra och varierade utbildningar.