Energi · Kan själv

Växtplockning för highlevlade

Ramslök är en diskret delikatess vars blad kan likna liljekonvaljens blad.

Våren är i full gång, åtminstone i landets södra delar växer det så det knakar. Jerker Jansson har tidigare uppmanat läsaren att ge sig ut och plocka ätbara växter. Denna vecka fördjupar han sig i plockandets ädla konst.

Jag går omkring och funderar på var jag kan hitta ramslök. En magiskt god liten växt. Som plockats i sekler. De växter som plockas traditionellt är väl beprövade, men det kan vara klokt att hålla koll. Det är rätt svårt att förväxla druvfläder med äkta fläder, men det är inte kul om det händer. Med andra ord skadar det inte att vara förberedd. Med en flora. Eller en kompis.

Det finns grupper på nätet som diskuterar olika ätliga växter och de är ofta kul ställen att hänga på och man kan få många tips där, men jag skulle inte våga mitt och mina barns liv på ett utlåtande från en sån grupp. Spelar ingen roll hur smart bedömaren är. För att verkligen identifiera en växt eller en svamp behövs närkontakt. Dofter är viktiga. Känslan av växten i handen. Hur växtplatsen känns. En kompis som vet vad den sysslar med och förhoppningsvis ätit växten förut. Och bevisligen överlevt.

Det är alltid bra att ta det försiktigt med en ny växt. Även om du är hundra på att det är en ätlig art. Ät inte tokmycket första gången och håll lite koll. En del svampar kan ge vissa människor ”orolig mage” medan andra inte reagerar alls. Individer kan vara överkänsliga mot växter som andra tål.

Lär känna varje art och hur den växer och utvecklas. Vissa ätliga växter är bara användbara i ett viss stadium eller så är bara vissa delar ätliga. Medan andra bara ger och ger. Det går att använda blommor, omogna och mogna bär från äkta fläder, men resten av växten är inget att konsumera. På dem växer det ofta judasöron, svampen som jag berättade om förra veckan. Genom att lära känna en art blir jag kompis med den och det gör det lättare för mig att plocka den utan att skada för mycket.

Och det där är viktigt. Vårt samhälle går ut på att skilja ut oss från naturen, trots att naturen hela tiden tränger sig på och påminner oss. Att plocka ätliga växter och svampar är också ett sätt att påminna oss om vår plats. Karl Marx skrev om alienation, om hur vi skiljs från resultatet av vårt arbete när vi lönearbetar och vilka negativa konsekvenser har för oss och för samhället. Att inte stå i kontakt med naturen är den fetaste sortens alienation och jag tror att den är en del av de kriser vi lever med i dag. Klimathotet. Fascismen. Krigen.

Nog med sorger och bedrövelser. Här följer några tips som kan göra plockandet både trevligare och säkrare. Och höjer hipsterfaktorn.

1. Ta med en flora. Internet är underbart på många sätt, men jag rekommenderar inte att använda mobilen för att bestämma arter. Förutom att det i stunden lätt blir slarviga sökningar så är nätet också fullt av ren dynga och det är svårt att bedöma när man hänger skakande i en björk. Och experimentera bara med det välkända. Det är en sak att förväxla brännässlor med vitplister, men det finns växter och svampar som är rejält giftiga.

2. Papperspåsar! Det är perfekt att man gått tillbaka till påsar av papper i affärerna. Det är perfekt för både växter och svampar. Jag föredrar att använda halvstora korgar för luftighetens skull, men det blir lätt kaos i korgen. Med hjälp av papperspåsar håller jag isär olika arter och slipper kladd. Vill jag känna mig extra fackmannamässig tar jag med en penna och skriver grejer på påsarna.

3. Var överdrivet försiktig. Jag känner en enorm tacksamhet inför de växter jag samlar in. Så långt som möjligt vill jag undvika att skada dem för mycket. Genom att välja stora, starka exemplar och plocka lite här och där kan en utgallring vara till nytta för ett bestånd. Som jag berättat om odlade växter kan det stimulera växter att bli större och tätare. Genom att lämna tillräckligt med blommor, bär eller vad det kan vara garanteras också återväxten. Och det kan ju komma nån efter dig som också vill ha tusenskönor.

4. Plocka på förmiddagen. Det gör inte jätteskillnad, men blad och blommor som ska torkas blir bäst om de är torra på utsidan. Traditionen uppmanar oss att plocka växter när daggen har torkat, men solen ännu inte nått dem. Jag plockar lite när som helst, men tror stenhårt på det där och plockar helst före lunch. Ju tunnare växtdelar desto snabbare gäller det att ta hand om dem. Blad brukar jag skaka av och sprida ut på ett nät eller stopp i torkapparaten direkt. Fuktiga blad är extra viktiga att vara noga med. Minsta mögelspor kan ställa till kaos annars.

5. Ta med rätt prylar. Samlande är inte en materialsport, men en del utrustning gör dig till en effektivare och naturvänligare plockare. En kniv eller en sax är en bra början. Eller båda. Många växter bjuder motstånd och det är stor risk att de skadas om jag sliter och drar i dem. Genom att klippa eller skära ger jag växter mycket större chans att läka.

En kompass är också en bra idé. Mobiler i all ära, men de laddar ur och tappar täckning. En flaska vatten och något att tugga på är smart. Inte bara för att ha en reserv om det händer nåt, också för att det är lätt att bli störthungrig ute i skogen. Om du vill vara riktigt scoutcool har du med dig en första hjälpen-väska också.

Löktrav används inte så mycket längre, men har en trevlig vitlöksaktig smak och doft
Löktrav används inte så mycket längre, men har en trevlig vitlöksaktig smak och doft. Foto: Paulo Bresciani/TT

Löktrav

Medan sälgens blommor spränger fram från naken gren och vinkar solgyllene åt oss och linden annonserar vårens ankomst med kaskader av väldoft smyger löktraven i skymundan. Från skuggan under en buske trevar den sig försiktigt ut i solen.

Hela växten är ätbar, också de små vita, vackra blommorna. Dess vitlökssmak är påtaglig, vilket gör den till en trevlig krydda. En näve typ till en rejäl sallad. I stor mängd är den dock inte kul längre.

Tusenskönan är inte bara vacker, den är perfekt att torka
Tusenskönan är inte bara vacker, den är perfekt att torka. Foto: Janerik Henriksson/TT

Tusenskönor

Jag minns inte att jag ens såg en tusensköna innan jag flyttade från Bergslagen. De var länge sagoblommor för mig och nu när jag lärt känna dem kan jag konstatera att de är det. Nästan magiska.

Just nu är alla gräsmattor fulla med dem i mitt kvarter. Det kör en hel del bilar här så jag ska ta en promenad och plocka en skål nån annanstans. Det behövs inte många av dem. Hela blomman än ätlig och går att torka väldigt lätt. Den förändrar knappt utseende när den torkar.

Blommorna är vackra i sallader. Grönsaker eller frukt spelar ingen roll. Torkad går den att använda till te. Det smakar mest ingenting, men tusensköna har använts som örtmedicin mot olika sjukdomar i historien. Och gör det än.

En del av blommorna torkar jag till små buketter, både för snyggfaktorn och för att användas. Andra tar jag bort skaftet från och fryser in. Som de är eller i iskuber. Extremt snyggt.