I universitetsstaden Grenoble är borgmästaren grön och väljarna främst till vänster. Det bådar gott för 19-åriga Salomé Robin som på söndag kandiderar i parlamentsvalet för den franska vänsterns valallians, Nupes.

– Ska vi hoppa på ett historiskt tåg eller hamna på den sista stationen innan öknen? Lämna all makt åt presidenten eller tvinga honom att regera ihop, frågar hon när belgiska tidningen Le Soir följer henne i valspurten.

Robin och hennes allianskamrater hoppas att de två valomgångarna ska ge en majoritet till Nupes och därmed tvinga president Macron att utse vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon till premiärminister.

Kamp om majoritet

Så långt är det dock få som tror att det verkligen går.

Opinionsmässigt har visserligen Nupes hela tiden legat högt och toppar just nu mätningarna inför valet, med ett stöd på runt 28 procent. Så som det franska valsystemet är uppbyggt räknar ändå de kunniga med att det fortsatt blir Macrons högerliberala valallians Ensemble (Tillsammans) som kommer att få flest mandat.

Men kanske blir det utan den egna majoritet som länge setts som mer eller mindre given.

– Att sia om mandat i det här läget är alltid riskabelt. En absolut majoritet är inte säkrad, även om presidentmajoriteten har en viss marginal, säger opinionsexperten Brice Teinturier på mätinstitutet Ipsos till nyhetsbyrån AFP.

Två omgångar

Parlamentsvalet hålls i två omgångar, där endast ytterst få brukar bli valda direkt i de 577 enmansvalkretsarna. Klart vanligast är i stället en avgörande omgång mellan de två främsta kandidaterna och eventuellt övriga som fått tillräckligt stort antal röster.

Det brukar landa i tvekamper som gynnar mer mittenlutande partier, när väljarna inte bara funderar över vem de vill välja in utan också över vem de absolut inte vill ha i parlamentet.

I senaste valet 2017 fick till exempel Macrons parti Republiken på väg (LREM) till sist hela 308 mandat, trots bara 28,2 procent av rösterna i omgång ett. Medan Marine Le Pens dåvarande Nationella fronten fick nöja sig med endast åtta mandat – trots 13,2 procent av rösterna i första omgången.

Som Hugo Chávez?

Liknande fenomen väntas nu. Macrons allians tros landa på mellan 250 och 300 mandat, enligt de senaste uppskattningarna från Ipsos och konkurrenten Ifop.

Nupes – som samlar Mélenchons vänsterparti FI, miljöpartiet EÉLV, socialistpartiet PS och gamla kommunistpartiet PCF – gissas hamna på 175 till 230 mandat. Därefter följer högerpartiet LR på 20 till 55 mandat, mot 20 till 50 för Le Pens Nationell samling (RN).

Macronsidan har dock blivit allt mer nervös i valspurten och tydligare riktat in sig på att måla upp vänstern som ett hot för både ekonomin och demokratin, i samma stil som det vänsterstyre som tog över i Venezuela 1999.

– Jean-Luc Mélenchon är en fransk Chávez, sade finansminister Bruno Le Maire nyligen till tidningen Le Figaro.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.