Låsta positioner råder mellan USA och Ryssland när stormakterna möttes om Ukraina. Teckentolkare väntade på signaler om kompromiss och dialog, men fick inte mycket. ”Jag tycker inte att situationen är hopplös”, sade ryske representanten Sergej Rjabkov.
Måndagens möte i Genève i Schweiz hölls mellan Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov och USA:s dito Wendy Sherman – startskottet för en vecka i diplomatins tecken, där Ryssland också ska träffa företrädare för försvarsalliansen Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
Under måndagens samtal, som pågick från tidig morgon till sen eftermiddag, kom USA enligt Wendy Sherman med förslag på ömsesidiga handlingar som skulle kunna lätta på spänningarna.
– Vi kom med en rad idéer om hur våra två länder ska vidta ömsesidiga åtgärder som både skulle värna våra säkerhetsintressen och öka den strategiska stabiliteten.
"Svåra" samtal
Men Sherman säger att hon även på nytt varnade Ryssland för det höga pris en militär invasion skulle innebära och uppmanade landet att dra tillbaka de tiotusentals – enligt vissa bedömare omkring 100 000 – soldater landet har i gränstrakterna mot Ukraina, en varning hon säger sig inte ha gått svar på.
– Men jag tror att vi alla vet svaret. Vi var mycket tydliga med att det är svårt att föra konstruktiv, produktiv och framgångsrik diplomati utan deeskalering, säger Sherman enligt nyhetsbyrån AFP till journalister efter mötet.
Hennes motpart Sergej Rjabkov säger att samtalen var ”svåra”.
– Men väldigt professionella, djupa, specifika men utan att sväva ut för långt, allt för att undvika diskussioner om några vitala frågor. Vi fick intrycket att USA tar de ryska förslagen på stort allvar och tar övervägt dem noga.
Stridslinje utlagd
I månader har den ökade ryska truppnärvaron vid gränsen till Ukraina utgjort en avgörande fara för europeisk säkerhet – och fred. Framtiden för Donetsk och Luhansk i Ukraina, där strider rasat i åratal i den av Ryssland regisserade konflikten, är också avgörande för stridslinjen mellan Ryssland och militäralliansen Nato.
Den ryske presidenten Vladimir Putins hållning har varit järnhård, liksom hans bundsförvanter inom ryska försvars- och utrikesdepartementet.
"Kommer att lyssna"
Parallellt med mötet i Genève hölls under måndagen ett möte mellan en av Ukrainas biträdande premiärministrar, Olha Stefanisjyna, och representanter för de 30 Nato-länderna vid militäralliansens högkvarter i Bryssel.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg laddar för egna samtal med Ryssland i Bryssel på onsdag och var inne på samma spår som Wendy Sherman.
– Om det ska vara en meningsfull dialog måste hänsyn också tas till vår oro, säger Stoltenberg på en kort pressträff i Bryssel inför mötet i Genève.
Samtidigt upprepar han Natos tydliga linje.
– Vi kommer aldrig att kompromissa om att alla länder i Europa har rätt att välja sin egen väg. Det är upp till Ukraina och de 30 Nato-ledamöterna att avgöra när Ukraina är redo för medlemskap. Ingen annan har något att säga till om, fastslår Stoltenberg.
Orimlig lista
Ett stopp för ytterligare Nato-utvidgning ingår annars i den kravlista som Ryssland lagt fram och som västrepresentanter och Ukraina anser vara fullständigt orimlig.
– Rysslands krav kan inte ses som en förhandlingsposition. Angriparen har ingen rätt att ställa krav förrän de ryska stridsvagnarna tagits bort från den ukrainska gränsen, säger ukrainska Stefanisjyna i Bryssel.
