När en oppositionskandidat tog hem segern i den tidigare socialistledaren Hugo Chávez hemdelstat i Venezuela ströks hela valet. Nu går invånarna i Barinas till vallokaler på nytt.
I mitten av november fick Freddy Superlano marginellt fler röster än det mäktiga Socialistpartiets kandidat Argenis Chávez, den då sittande guvernören som också är bror till den sedan 2013 avlidne Hugo Chávez.
Venezuelas högsta domstol beslutade då retroaktivt att Superlano egentligen inte var kvalificerad att ställa upp i valet. Då lanserades hans fru Aurora Superlano i stället som kandidat till omvalet – bland annat med den nationelle oppositionsfiguren Juan Guaidó som draglok – men hon förklarades också diskvalificerad. Detsamma har hänt hennes ersättare.
Denna gång står helt andra namn på valsedlarna.
Argenis Chávez avgick efter valet. I hans ställe kliver den för venezuelaner välkände tidigare utrikesministern Jorge Arreaza fram som kandidat. Arreaza har tjänat som minister under såväl Hugo Chávez som landets sittande ledare Nicolás Maduro.
"Såg vad som hände"
På andra sidan kandiderar Sergio Garrido för den breda och väststödda oppositionen, rapporterar nyhetsbyråerna Efe och AP. Där återfinns också Claudio Fermín, en på pappret oppositionell kandidat som dock har gått Socialistpartiet till mötes och till skillnad från andra oppositionella ställt upp i de senaste årens tvivelaktiga val på nationell nivå.
När det första valresultatet revs upp såg Freddy Superlano framför sig att fler invånare skulle motiveras till att gå och rösta.
– Folk fick en bitter eftersmak. Att man slår chavismen i Chávez egen hemdelstat… Revansch är inte rätta ordet, men folk såg vad som hände. Det kan bli ännu högre deltagande, sade han i en intervju med tidningen El País.
Chávez i över 20 år
Oavsett vem som utropas som segrare kommer en trend att brytas: Barinas guvernör kommer inte att heta Chávez i efternamn. Sedan 1998 har det varit Hugo Chávez far och två bröder som har suttit på posten.
Flera oppositionella partier valde att ställa upp i guvernörs- och borgmästarvalen som hölls i Venezuela i mitten av november, efter tidigare bojkotter. Europeiska observatörer på plats noterade att valen såg ut att gå åtminstone lite bättre till än de senaste årens ifrågasatta val, även om de såg omfattande oegentligheter och ”strukturella brister”. Till exempel hade omkring 250 oppositionella fängslats.
Socialistpartiet tog hem segern i 19 av landets 23 delstater.
Bakgrund: Makten i Venezuela
Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, vilket innebar att regering och parlament kontrollerades av två olika läger.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist och följts av sanktioner från USA och EU.
Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte var legitimt.
Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.
Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.
En FN-rapport har visat att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.
Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.
Källa: Utrikespolitiska institutet
