Från globetrotter till torpare

Det går inte att ta miste på vilken av den lilla byns stugor som tillhör Mårten Falk. Sedan elpriset sköt i höjden har solcellerna som brer ut sig över södersidans tegeltak väckt grannarnas frågor, berättar han.

– Inte för att de är intresserade av klimatet alltså; de vill ju spara pengar.

Denna fuktiga novemberdag strax innan höstens första snöfall lamslår södra Sverige räfsar Mårten Falk ihop löv till nästa säsongs odlingsbäddar. En halvårsgammal katt betraktar honom från ett träbord med flagnande rosa färg. Hon heter Artemis och fångar redan möss som en jaktens gudinna.

– Fast häromnatten vaknade jag av att hon släppte en levande mus i min säng, medger Mårten med skräckblandad förtjusning. 

Trädgården till det 65 kvadratmeter stora torpet en knapp mil utanför Eskilstuna ramas in av lövskog och sly.

– Till våren går jag ut i skogen och krattar, säger Mårten Falk och visar runt bland pallkragar som han sköter grävningsfritt, enligt en metod som vunnit mark under senare år.

I jordgubbslandet frodas kirskål, och den vitlök som han planterat inför nästa år har redan börjat spira, efter några ovanligt varma höstdagar. Odlingskunskapen har han tillskansat sig genom böcker och ”hundra Youtubevideos”.

– Här försökte jag mig på ”Tre systrar”, ett gammalt odlingssätt som kommer från ursprungsbefolkningen i både Syd- och Nordamerika tror jag. Man odlar majs, squash och bönor ihop, säger Mårten och pekar på en lövtäckt odlingsbädd.

I år dominerade dock syster squash, uppåt 90 frukter räknade han till.

Hemmabyggt hönshus

Nere i skogsbrynet står ett hemmabyggt hönshus med sju hönor, som vanligtvis går fritt i trädgården men är tillfälligt instängda efter en duvhöksattack.

– Världens fulaste hönshus, slår Mårten fast.

Det är byggt av lastpallar och delar av en våningsäng som hans 17-åriga dotter tröttnat på och sågat bort, berättar Mårten och letar fram fyra ägg ur redena.

På en elmätare till höger om stugans ytterdörr läser han av vad takets solpaneler ger denna mulna dag. 

– I november får jag in två, tre kilowattimmar och kanske gör av med tio, elva. Men den el jag säljer i juni och juli har jag ju tillgodo sen. Jag fick min första elräkning nu på sju månader, säger han.

Att installera solpaneler och luftvärmepump var bland det första Mårten Falk gjorde efter att ha flyttat in i torpet i juni 2021, berättar han och kliver in genom ytterdörren.

– Jag hade tur som hade några gitarrer jag kunde sälja så jag fick ihop till solpaneler.

Hallen som kylskåp

Hallen håller bara några grader högre temperatur än trädgården utanför. På golvet under en stång tätt packad med kläder på galgar står en träkista.

– Jag har det kallt i hallen och använder den som kylskåp. Nio grader, konstaterar Mårten efter att ha läst av en termometer. 

Gårdens gamla jordkällare behöver renoveras, så hallkylen får duga. 
Väl inne i köket lägger Mårten äggen i en kastrull och berättar om sitt energisparartrick.

– Direkt när äggen har kokat upp stänger man av plattan och lämnar locket på, så blir de klara.

I bottenvåningens andra rum står en ”fattigmanskakelugn” med kakelugnens funktion men utan kakel. Den håller värmen i åtta timmar, enligt Mårten.

En smal trappa med små trappsteg leder upp till övervåningen, där det nätt och jämnt går att stå raklång. I rummet österut sover Mårten, i det västliga står en pall med fotstöd och gitarrer tätt packade. Mårten Falk är klassisk gitarrist, och håller gitarrlektioner två dagar i veckan.

– De kallaste vinterdagarna sitter jag nere och övar. Jag väntade med att slå på värmen nu faktiskt, jag skulle testa hur kallt man klarar av. Så jag hade nio grader där uppe några dagar. Det var lite för kallt, erkänner han.

Var går smärtgränsen?

– 14 grader kanske. Jag har haft 12 ibland, men då är det inte så trevligt, då får man ha mössa och jacka inomhus.

När tonårsdottern är hemma är värmen på.

– Vi har som ett krig, för hon har direktverkande el i sitt rum och så fort hon går in drar hon upp till 25 grader. Så fort hon går ut springer jag in och sänker, säger Mårten.

I köksfönstren hänger äppelringar på trådar. På en hylla står en glasburk med torkade nypon, och ett porträtt av Mårtens farfar och farmor, författaren Kerstin Thorwall.

Mårten dukar fram en kanna kokkaffe och havremjölk, hembakt surdegsbröd, smör och ost, en burk honung han bytt till sig mot ägg, äppelmarmelad med rönnbär och maskroshonung.

– Jag brukar käka hela maskrosen. Om du kokar stammen en minut smakar det exakt som sparris. Blommorna kan man panera, det tycker till och med barn om. Och bladen kan man lägga i kallt vatten i nån halvtimme så går beskan ur – sen smakar det som ruccola, säger Mårten.

Egenodlat som räcker hela året

Han schasar ner Artemis från köksbänken där två gigantiska squash ligger och inväntar tillagning.

– De klarar sig jättelänge i rumstemperatur. Den här skördade jag i juli eller augusti. Jag har också förvällt och stekt på och frusit in jättemycket. Och så har jag lagt in också, det smakar precis som saltgurka.

Mårten räknar med att hans egenodlade potatis kommer räcka hela året, och kanske morötterna. Därutöver har han torkat och syrat grönsaker, och frusit in tomater. 

Han började äta vegetariskt av klimatskäl, berättar Mårten, redan innan han flyttade ut till torpet och försökte bli självförsörjande.

Du försöker minska ditt klimatavtryck så mycket som möjligt. Varför äter du inte veganskt, som är ännu bättre för klimatet?

– Jag har ju höns och mina egna ägg, och äter smör och ost, det är väl det enda. Jag tycker de veganska margarinen är så otroligt processade, det är så mycket industriella saker i. Men jag kanske bara inte har hittat rätt.

Greta avgjorde

Mårten Falks omställning till ett liv inom planetens gränser inleddes under extremsommaren 2018, berättar han.

– Som så många andra var det med skogsbränder och torka som det slog mig hur allvarligt ställt det är med klimatet. Jag började läsa på mer och blev medveten om hur akut det är.

Insikten rimmade illa med hur Mårten Falks liv såg ut, som världsturnerande gitarrist.

– Den största utmaningen för mig var att flyga. Jag bestämde jag mig när Greta Thunberg seglade över Atlanten (augusti 2019, reds. anm.). Då tänkte jag ”kan en femtonårig tjej så kan väl jag”.

Han tog inte på sig fler åtaganden som krävde flyg. Efter den senaste turnén, som redan var bokad innan beslutet om att sluta flyga, anlände coronapandemin och gav hjälp i beslutet, enligt Mårten. När han väl börjat ställa om beskriver han det som att det ”rullade på”.

– Man börjar göra en liten förändring, som att käka vegetariskt, och märker att det här funkar ju bra. Sen kanske man går ner till en bil per hushåll och sen kommer man på att det går lika bra att ta cykeln. Nu har jag försökt att i allting som jag bara kan att leva så koldioxidneutralt som möjligt och det blir ju lite som en sport också.

Tjugo år yngre

Mårten anmälde sig till olika kurser om klimatet, till exempel Klimataktions kurs för klimatinspiratörer. I dag är han talesperson för organisationen. 

Det som slagit honom utöver att det faktiskt kan vara ”ganska kul” att skära ner på sina koldioxidutsläpp är alla positiva bieffekter av att ställa om för att inte belasta klimatet.

– Om man skiter i klimatet är det i alla fall billigare och hälsosammare att leva så här!

Att cykla uppåt ett par mil om dagen fick Mårten att på en månad gå ner tio kilo, och han beskriver det som att han kände sig ”tjugo år yngre”.

– Jag var lite lönnfet, har aldrig varit intresserad av motion. Jag känner mig väldigt mycket bättre i dag, säger Mårten och lägger till att den vegetariska maten minskar risken för cancer och högt blodtryck, och att de egenodlade grönsakerna är giftfria.

Den kanske mest påtagliga bieffekten av hans omställning i dessa dagar är emellertid ekonomisk.

– Man är ju helt opåverkad av bensinpriset när man kör cykel. Att det är så dyra elpriser har jag varit opåverkad av i sex månader. Dyrare matpriser är inte direkt nåt som stör en när man odlar själv som jag gör, säger Mårten. 
Matinköp av kaffe, salt, olivolja, mjöl och annat som han inte odlar själv brukar gå på 600 kronor per månad, för Mårten och dottern som bor i hushållet på halvtid.

”Sveriges stolthet”

Behöver han frakta något stort hyr han en elbil på macken.

– Det kan vara vid några extremt sällsynta tillfällen man behöver hyra. Jag gjorde det till exempel när jag köpte den där kistan som jag har potatis i, och skulle iväg med en soffa till Retuna.

Mårten brister ut i en hyllning til l Eskilstunas återvinningsgalleria, med flera våningar av secondhand.

– Det är Eskilstunas stolthet… jag skulle säga Sveriges stolthet. Det ligger vid återvinningsstationen och de har gjort det så smart att om man ska slänga nånting så måste man först åka igenom Retuna där de tar emot saker som funkar. Där köper jag exakt allt jag behöver. Mikrovågsugnen köpte jag där. Det är fantastiskt. Man blir lycklig.

Nytillverkade saker undviker han att köpa, säger Mårten, och nämner elgräsklipparen som ett undantag, eftersom det bara fanns bensindrivna i återvinningsgallerian.

– Jag vet inte vad man skulle behöva köpa nytt? Kanske underkläder då.

Dyrt att ställa om?

Han stöter ibland på argumentet att det skulle vara dyrt att ställa om, men det ger han inte mycket för.

– Det är ju 50 procent mindre utgifter! Hur kan man inte ha råd med att ha mindre utgifter?

För att ha råd att köpa själva torpet tog han ett lån i Jak medlemsbank.

– Det jag betalar av på lånet är mindre än hyran för de flesta lägenheter. Sen måste man ju investera för att köpa solpaneler, men det tjänar man ju in, säger Mårten.

Om vi blir självförsörjande i stället för att lönejobba och betala skatt, hur ska samhället upprätthålla till exempel vård och skola?

– Klimatkrisens effekter kan komma att kosta 50 procent av Sveriges BNP, så där kan man göra rätt stora besparingar om man slipper klimatkatastrofer, säger Mårten och fortsätter.

– Jag tänker att om alla jobbar halvtid i stället kommer ju arbetslösheten försvinna, det måste vara en enorm besparing för samhället. En annan besparing är alla välfärdssjukdomar som försvinner om man lever hälsosammare, och all stress som försvinner om folk jobbar mindre. De flesta upplever ju att vara i trädgården är en terapi. Så då kanske vi skulle få mindre stressrelaterade sjukdomar.

Du verkar tänka att det vore enkelt för ”vem som helst” att ställa om. Samtidigt är du en kreativ person som knappast verkar ha levt i nåt ”ekorrhjul” tidigare …

– Jo, det kan nog vara lättare som musiker. Övar man sju, åtta timmar om dagen har man kanske också har haft en målmedvetenhet och försakat det som andra tycker är viktigt. Socialt, som konstnär kanske man inte tycker det är ett problem att ses som annorlunda.

Saknar du inte att turnera över världen?

– Nä det gör jag faktiskt inte, men det var ju lite coronans förtjänst eller fel. Jag hade ju alltid varit på språng till nästa konsert som musiker, och så plötligt var man tvungen att sitta hemma i två år. Vilket ju också blev en livskris kan man säga, det ledde till en skilsmässa och så där, säger Mårten och fortsätter.

– Jag har ju haft förmånen att se hela världen. Alla kontinenter utom Afrika har jag varit och spelat på. Plötsligt hade man ingen nästa konsert och då försvann liksom meningen med livet på nåt sätt. Men det slutade med att jag blev väldigt förtjust i att vara hemma.

Om en ung person säger att ”ni har flugit och förstört vår framtid, varför ska inte jag få flyga?”, vad svarar du?

– Det kan jag förstå. Man är ung och nyfiken på att se världen. Men man ser ju mycket bättre om man åker tåg. Sen är det förstås svårt att åka till Amerika om man inte är Greta och får låna en båt …

Sverigeturné på cykel

Mårten har sedan 2018 åkt på två tågturnéer i Europa, och gjort två Sverigeturnéer på cykel, 2020 och 2021, då han passade på att föra fram sitt budskap.

– Dels fick jag prata mycket om klimatet i pressen eftersom jag cyklade på turné. Och så började jag konserterna med att hålla en tio minuters lägesrapport om hur allvarlig klimatkrisen är och försöker peppa folk att göra nånting, säger han och fortsätter.

– Det är ju ett ganska dystert ämne, att vi håller på och gå under. Min tanke var att man börjar med att chocka publiken med hemska fakta och sen hade jag valt den mildaste vackraste musiken för att smälta informationen, som tröst.

Konserterna hölls i exempelvis kyrkor, slott, museum och bygdegårdar.

– Det var ett bra sätt att nå folk som kanske inte är intresserade av klimatet utan gick dit för att lyssna på musik. Så det kändes betydelsefullt att nå dem.

På antiflyg-kampanjsajten ”Vi håller oss på jorden” beskriver Mårten Falk turnén 2020 som ”det viktigaste i mitt liv och en oförglömlig upplevelse”.

– Den djupaste upplevelsen var nog att cykla helt ensam i två veckor, i sina egna tankar. Det var ungefär tio timmar om dagen. Det är mycket tid att fundera.

Söker likasinnade

Någon ensamvarg är han dock inte. På frågan om vad han saknar i sitt nya liv blir svaret fler likasinnade i närheten. Mårten berättar att han erbjuder andra att odla i hans trädgård genom delningstjänsten Grow here, och att han har erbjudit folk att ställa upp ett ”tiny house” i trädgården. Hittills har ingen nappat.

– Det skulle vara kul om man kunde vara lite fler som kunde inspirera varandra. Det allra bästa är ju om man kan byta grejer, som jag gör med honung. Man kan ju inte odla allting själv. Så det skulle vara min dröm att vi var fler.

Inför intervjun skrev Mårten Falk i mejl till Syre: ”Vad vi ibland glömmer är att vi som enskilda faktiskt har en enorm makt om vi agerar medvetet och om vi gör det tillsammans.”

– Det är ju så otroligt bråttom nu, så vi måste agera på alla plan. Jag tror det är fel både att säga att det ligger hos individen och att säga att det ligger hos politikerna.  Vi måste göra båda två. Vi kan inte vänta på politikerna. Särskilt med dagens regim kan vi inte vänta på politikerna. På fyra år kommer absolut ingenting hända. Det klart att man inte kan ställa om hela samhället utan politiska beslut, men samtidigt kan det inte komma några politiska beslut om vi röstar fram högerpopulister. Vi får ju de politiker vi röstar på.

Hur gör du för att inte tappa hoppet?

– Det är en jävla motvind, men det hjälper att prata om det. Jag är talesperson för Klimataktion och vi hade ett stort framtidsforum i Bagarmossen för tre veckor sedan. Sen har vi haft klimatinspiratörskurser. Det är mycket folkbildning, och komma ut och prata i skolor – det känns meningsfullt.

Arbeta tillsammans

Inne i stugan är dagsljuset i svagaste laget för att fotografera men Mårten Falk ställer villigt upp på att spela ett klassiskt gitarrstycke i trädgården för ändamålet. Han blåser på fingrarna efteråt.

Jag kom på en sista fråga …

– Meningen med livet? undrar Mårten leende.

Faktiskt … du sa att den gick förlorad när du inte åker jorden runt och turnerar längre. Har du hittat en ny mening?

– Ska jag vara helt ärlig står jag och vacklar lite. Just nu njuter jag otroligt mycket av att vara ute och pyssla med odlingar, så ibland tänker jag att jag skulle sluta spela och bli bonde i stället. Jag tror meningen med livet är att stressa mindre! Det är väl den stora skillnaden. Förut satte man en ära i att spela alltid, så otroligt mycket konserter. Nu vill jag ta det lugnare. Kunna sitta en hel dag och läsa en bok, eller sitta och gosa med hönsen. Hinna fundera – det är intressant!

Han återvänder i tanken till sin skolstrejkande inspirationskälla.

– Man får ju nånting om man arbetar tillsammans för klimatet, man peppar varandra. Greta var ju djupt deprimerad och hade ätstörningar, men sen när hon började sitta där och det blev en stor rörelse mådde hon mycket bättre. Så om inte annat för sin egen psykiska hälsas skull kan man kavla upp ärmarna och göra nånting.