– Jag föreslår till mänskligheten att byta ut extern skuld mot interna utgifter för att rädda och återställa våra djungler, skogar och våtmarker, sade Gustavo Petro i sitt installationstal i söndags.

Han tar över styret av ett land som drabbats hårt av coronapandemin, med det högsta budgetunderskottet som landet haft de senaste åren och en utlandsskuld som uppgår till halva landets BNP. Dessutom lever över 40 procent av landets befolkning i fattigdom och våldet i landet har ökat.

Som den första vänsterorienterade presidenten någonsin i Colombia har han bland annat utlovat att ge en slags basinkomst till miljontals ekonomiskt utsatta personer, höja skatten för de rikaste och investera i sjukvård och utbildning. Han har också lovat att avbryta oljeprospekteringar och att satsa på förnybar energi.

Kan vara framgångsrikt

Petros förslag på skuldavskrivning mot skydd av viktiga naturområden som Amazonas regnskog kommer efter att flera länder i Latinamerika gjort på liknande sätt. Bland annat har Ecuador utökat det marina naturreservatet Galapagos i utbyte mot skuldavskrivning.

– Om de är välstrukturerade kan skuldutbyten vara ett sätt att omdirigera betalningar till de nationella klimat- och naturmålen, säger Sejal Patel, miljöekonom vid tankesmedjan International institute for environment and development till Climate home news.

Hon tillägger att liknande utbyten måste vara transparenta och att långivarna inte bör lägga för tunga villkor utan tillåta en flexibilitet hos utvecklingsländerna.

Samtidigt så har världens rika länder fortfarande inte nått upp till det mål man satt upp om att varje år från år 2020 avsätta 100 miljarder dollar i klimatfinansiering till utvecklingsländer. Målet sattes upp på klimatkonferensen i Köpenhamn 2009, men så sent som år 2020 hade man bara lyckats samla in 83,3 miljarder dollar, enligt en analys fån OECD. Den största delen av medlen utgörs också av lån som ska betalas tillbaka.

Den colombianska delen av Amazonas utgör cirka sju procent av den totala ytan av regnskogen. Climate home news skriver att den förra regeringens försök att på militär väg motverka avskogningen i landets regnskogar inte lyckats, och att skogsområden motsvarande Londons storlek gått förlorade varje år mellan 2017 och 2020.

Fokus på lokalsamhällen

Gustavo Petro utlovade i sitt tal istället ett fokus på lokalsamhällena och efterlyste också en ”global fond för att rädda Amazonas”, eftersom ”tal inte kommer att rädda” regnskogen.

– Vi kan förvandla hela befolkningen i det colombianska Amazonas till en befolkning som bryr sig om skogen, men vi behöver världens (ekonomiska) medel för att göra det, sade han.

Landets ursprungsfolk, representerade av paraplyorganisationen Organización nacional indígena de Colombia, välkomnade den nya regeringen i ett uttalande och kallar den för en ”förändringsregering i jakt på fred och social och miljömässig rättvisa”.

”Vi tror troget att den nya sociala pakten måste bekämpa arvet av utanförskap och marginalisering som drabbar ursprungsbefolkningar och att vi genom vårt deltagande i regeringsbeslut som berör oss kommer att uppnå en enhet med alla folk och /…/ skriva en annan historia, med respekt för mänskliga rättigheter, fred i territorierna och social och ekonomisk rättvisa”, skriver de.

Läs mer: 

Colombiansk presidentkandidat lovar basinkomst till 9 miljoner

Colombia kan få sin första vänsterpresident – nu avgörs valet

Vänstern vann i Colombia