Zoom

Ny narkotikautredning kritiserad för att ducka för avkriminalisering

Regeringen sjösätter en ny omfattande utredning av narkotikapolitiken men kommer inte att utreda avkriminalisering, en fråga som många hade velat se skulle ha ingått.

Regeringen beskriver utredningen som den mest omfattande utvärderingen av svensk narkotikapolitik på decennier. Inte tillräckligt omfattande menar kritikerna som hade velat se att även frågan om avkriminalisering hade ingått i narkotikautredningen.

Det är en fortsatt restriktiv narkotikapolitik som ska stå i fokus i den nya narkotikautredningen som regeringen sjösatte i slutet av mars. Utredningen ska titta vitt och brett på narkotikasituationen i samhället och se till att narkotikapolitiken följer krav om “evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet och skademinimering”.

– Varje människa som dör till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning är ett stort misslyckande för samhället. Det finns otillräcklig tillgänglighet till vård och stöd i landet och en bristfällig samordning, vilket gör att människor far illa. Det måste bli bättre, säger socialminister Lena Hallengren, i ett pressmeddelande.

Utredningen ska undersöka hur kontakterna med socialtjänsten och hälso- och sjukvården fungerar för personer med skadligt bruk, samt hur samarbetet mellan vården och polisen ska bl  i bättre så att hjälpinsatserna blir mer effektiva. Dessutom ska ett särskilt program för att förebygga barns och ungas användning av narkotika tas fram. 

Regeringen vill också att ett nationellt program arbetas fram för att minska antalet dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar.

Ingen avkriminalisering

Dock kommer den nya narkotikautredningen inte se över frågan om avkriminalisering av eget bruk. Detta är något som har efterfrågats av både Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som har velat se en utvärdering av lagstiftningen.

Regeringen har länge haft den uppfattningen att den tuffa svenska narkotikalagstiftningen har hållit narkotikamissbruket på en låg nivå genom åren. En avkriminalisering skulle ge ett kunna ge ett ökat missbruk och skapa mer inkomster till den organiserade brottsligheten, men också skicka signaler om att narkotika är accepterat i samhället, menar justitieminister Morgan Johansson (S).
.
– De som vill gå den här vägen är naiva. Det finns inte heller något stöd i den svenska befolkningen för att gå en avkriminaliserings- eller legaliseringsväg, säger han till DN.

Låg andel narkotikabrukare

Enligt en undersökning från Aftonbladet/Inizio från 2018 vill en av fyra svenskar göra cannabis lagligt för eget bruk. De flesta hyser alltså fortsatt en misstro mot en legalisering, vilket inte är samma sak som en avkriminalisering. Bland yngre personer, främst män under 30 år, finns däremot ett starkt stöd för legalisering, i motsats till gruppen över 65 år, där endast 10 procent stöder en legalisering, skriver Läkartidningen.

I jämförelse med övriga europeiska länder har Sverige en lägre andel brukare (9,6 procent) i åldern 15–34, bara runt 9,6 procent. USA och Kanada har betydligt högre siffror.

Kritiker tycker att regeringen missar en historisk chans att få avkriminaliseringen utredd en gång för alla. Den stränga lagstiftningen kan ha lett till att Sverige har en av de högsta dödlighetssiffrorna i världen när det kommer till narkotikamissbruk, menar de, och pekar på att många andra länder har valt att gå åt andra hållet.

Ett exempel är Portugal som avkriminaliserades bruk och innehav för eget bruk av all narkotika 2001. Insatserna styrdes om från straff till satsningar på vård av missbrukare, vilket har lett till att den tyngre narkotikaanvändning minskat i landet. Trots att internationell forskning pekar på att den ändrade lagstiftningen varit positiv, så håller regeringen fast vid sin styrriktning.

– Det här är fel sak att göra. En ganska enig expertis anser att avkriminalisering sannolikt motverkar negativa konsekvenser för en utsatt grupp brukare, säger Markus Heilig, beroendeforskare och professor i psykiatri, till DN.

Många kritiska

Utredningen har föregåtts av en omfattande debatt om hur svensk narkotikapolitik ska se ut. Som Syre har rapporterat tidigare finns det en majoritet av riksdagspartiernas ungdomsförbund som vill se antingen en avkriminalisering, eller en utredning om det.

Även röster inom Polisen tycker att den hårda jakten på narkotikaanvändare är kontraproduktiv och vill hellre se en förutsättningslös diskussion kring hur Sveriges narkotikapolitik ska utformas. Bland annat vill Mats Karlsson, polisens underrättelsechef i region Syd att man ska titta på om det går att ge straffrihet för skötsamma cannabisrökare

– Jag tycker att narkotikapolitiken är misslyckad. Det är för många som dör och inte får hjälp och då kan man inte säga att den är lyckad, säger han till Sydsvenskan.

En annan kritik är att regeringen inte har velat att lyssna på myndigheter som Folkhälsomyndigheten och SKR, som Lena Hallengren i intervjuer avfärdat med att dessa är “röster” och inte expertmyndigheter i frågan.

SKR har tidigare i sin handlingsplan mot missbruk och beroende tagit upp hur viktigt det är att minska stigmatiseringen av människor med beroendesjukdom.

– Vi vill förändra synen på missbruk och beroende eftersom det påverkar hur samhället tar hand om de här människorna. Människor som är beroende av detta ska inte straffas utan erbjudas vård och behandling, säger Mikael Malm, till SVT.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV