Extremhögern ser ut att få rekordstort stöd när Israel går till val, och kan komma att bilda regering med tidigare premiärministern Benjamin Netanyahu i spetsen. Om högerblocket vinner kan den terrordömde ultranationalisten Itamar Ben-Gvir, som har sagt att polisen bör skjuta demonstrerande palestinier, bli säkerhetsminister.
Bakom skottsäkert glas i den så kallade Bibi-bussen, uppkallad efter Benjamin Netanyahus smeknamn, har den tidigare premiärministern rest runt med sin kampanj inför tisdagens parlamentsval.
En enstaka stol i det 120 ledamöter stora parlamentet knesset står mellan honom och en återgång till makten i Israel – och kampanjandet har pågått in i det sista trots en annars ganska sömnig valrörelse. Det är femte gången på mindre än fyra år som Israel går till val, och utgången är långt från säker.
Det enda som är tydligt i opinionsundersökningarna är att extremhögern väntas locka rekordmånga väljare. Längst fram står kontroversielle knessetledamoten Itamar Ben-Gvir, ledare för nationalistiska partiet Otzma Yehudit (på svenska ungefär ”Judisk makt”). Han har bland annat dömts för att ha stöttat en terrororganisation och sagt att arabiska medborgare som inte är ”lojala” med Israel bör utvisas.
"Viftat med vapen"
Enligt Times of Israel ser Religiös sionism, partigruppen som Otzma Yehudit går till val med, ut att bli landets tredje största, och det näst största partiet i Netanyahus utlovade koalition. Netanyahu har lovat Ben-Gvir en ministerpost vid seger. Själv säger han att han kräver att bli minister med ansvar för allmän säkerhet, vilket innebär bland annat ansvar för landets poliser som han vid upprepade tillfällen uppmanat till att skjuta demonstrerande palestinier.
– Han har själv regelbundet dykt upp beväpnad och viftat med vapen på demonstrationer, säger Anders Persson, Israelkännare och statsvetare vid Linnéuniversitet.
Kan söka samarbete
Utöver möjligheterna för Netanyahus högerkoalition att eventuellt vinna 61 av de 120 parlamentsplatserna, vilket vissa opinionsundersökningar pekat mot, kan premiärministerposten åter bli hans om ett av de mindre oppositionspartierna åker ur knesset. Fyra partier, två arabiska och två vänsterpartier, har inför valet legat nära eller strax under spärren på 3,25 procent.
– Om ett av partierna hamnar under är Netanyahu nästan garanterad segern, säger Anders Persson.
Valet utlöstes efter att nuvarande regering, som kom till makten i juni 2021 med en brokig skara av åtta partier, i somras föll isär. Till skillnad från den koalitionen har Netanyahu ett enat block högerpartier bakom sig. Men det finns anledning att tro att han trots det kommer att sträcka ut en hand till oppositionella partier om han vinner. Att bilda regering med den ultrahöger som Ben-Gvir tillhör kommer troligtvis innebära utrikespolitiska problem.
Försämrade relationer
Företrädare för USA:s regering har redan varnat för att samarbetet skulle försämra relationerna mellan de två allierade staterna. Även Förenade arabemiraten, som normaliserade relationen med Israel under det så kallade Abrahamavtalet 2020, har flaggat för att extremister i regeringsposition kan skada den nyfunna vänskapen.
– Netanyahu kommer nog att söka en bredare koalition för att minska deras inflytande, men det är inte säkert att han lyckas, säger Persson.
Fakta: Israelisk politik
Det israeliska parlamentet, knesset, består av en kammare med 120 ledamöter som utses i val vart fjärde år. Men premiärministern kan när som helst utlysa nyval – vilket inträffar ofta. Landet har gått till val fem gånger på mindre än fyra år.
Israel styrs oftast av koalitionsregeringar. Eftersom spärren till parlamentet länge låg på 2 procent (vilket 2014 höjdes till 3,25 procent) är det vanligt med allianser av småpartier som vill ta sig in i knesset.
Valet 2022 utlystes efter att Naftali Bennett, som då var premiärminister, i juni gick ut med att den splittrade åttapartikoalition som året innan slutit samman för att ta makten från dåvarande premiärminister Benjamin Netanyahus koalition inte längre var hållbar.
Källa: UI
