– Nu och de närmaste två-tre åren är särskilt kritiska. Under den perioden kommer vi att ha särskilt små marginaler i förhållande till antalet platser som vi behöver ha, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren till TT.

På kort tid har straffen skärpts för en lång rad brott och samtidigt har polisen haft framgångar i utredningar om grova brottsnätverk, bland annat tack vare att kommunikationsappar som kriminella använder har avkrypterats.

Resultatet har blivit smockfulla häkten och anstalter. Inflödet till Sveriges 23 häkten minskade visserligen förra året, men samtidigt blev häktningstiderna längre, vilket resulterade i ökad beläggning.

550 fler nyintagna

Den genomsnittliga häktningstiden var tio dagar längre 2021 jämfört med 2020 och beläggningen ökade med 140 personer i snitt.

På anstalterna ökade samtidigt beläggningen med i genomsnitt drygt 300 personer jämfört med 2020. Inflödet av nya intagna till anstalterna ökade med 550 personer jämfört med året före och strafftidens längd ökade samtidigt med i snitt 26 dagar.

Kriminalvården har bland annat mött utvecklingen genom att tränga in fler personer på befintlig yta – intagna har fått dela rum i större utsträckning.

Men ytterligare förtätning är svår att genomföra i nuläget, bedömer Kriminalvården, som bland annat hänvisar till konsekvenser för säkerheten och för arbetsmiljön.

Fler moduler

Samtidigt skapas tillfälliga platser för intagna som har en lägre säkerhetsklassning i modulbyggnader med tidsbegränsade bygglov.

– De är av lite enklare slag, men ändå tillräckligt goda för att de ska motsvara de krav vi har, säger Martin Holmgren.

Till en början har öppna anstalter inrymts i sådana moduler och nu planeras även slutna anstalter i modulform. Om tio år beräknas antalet sådana tillfälliga häktes- och anstaltsplatser vara uppe i 1 200 stycken.

"Nedklassning" av intagna

Kriminalvården omvärderar också i allt fler fall säkerhetsklassningen av de intagna – vilket internt kallas ”nedklassning”. Följden har blivit en högre beläggning på de öppna anstalterna (klass tre) än tidigare. På fyra år har antalet intagna på öppna anstalter fördubblats.

– Genom att göra mer individuella bedömningar så har vi kunnat flytta ett ganska stort antal intagna från klass två till klass tre. Det har varit lyckosamt på så sätt att det har fungerat, säger Martin Holmgren.

TT: Betyder det att många tidigare har varit felklassade?

– Det är möjligt att vi tidigare haft både hängslen och livrem när det gäller att bedöma om vi kan placera på öppen anstalt eller inte. Under den här beläggningskrisen har vi varit tvungna att göra nya bedömningar. Men då har vi också gjort det utifrån ett säkerhetsperspektiv.

Utslussning intensifieras

I sin rapport om platskapaciteten skriver Kriminalvården till regeringen att en annan åtgärd är att ”intensifiera utslussningen”. Utslussning är en stegvis övergång mellan fängelse och frihet.

Under den perioden, i slutet av strafftiden, kan den intagne till exempel ha frigång för att kunna arbeta eller studera, eller utökad frigång, som innebär att man bor i sitt hem och bär fotboja.

– Om det är personer som väl funkar för en utsluss, då tycker vi att det är i linje med vårt uppdrag. Då kan vi frigöra platser i anstalt, samtidigt som vi gör det utifrån en individuell bedömning, att den här personen är lämplig, säger Martin Holmgren.

26 procent fler

De kommande fyra åren räknar Kriminalvården med att medelantalet fängelsedömda kommer att öka med 26 procent, från i snitt knappt 5 500 i dag till 6 880 klienter år 2025. På häktena räknar man under samma period med en 13-procentig ökning.

– Allra mest utmanande för oss är att dels säkra att vi faktiskt har platser och dels säkra att vi kan bemanna upp för att ta emot de intagna, att vi hinner med att rekrytera och utbilda i ett högt tempo. Sedan är det hela tiden prioriterat för oss att hålla en hög grad av säkerhet.