Radar · Morgonkollen

Danskarna öppna för EU:s försvar – lutar åt ja

Søren Harrig Pedersen kommer att rösta nej medan Nina Davidsen säger ja till att Danmark ska ta bort sitt förbehåll från att delta i EU:s försvarssamarbete.

För tredje gången ska Danmark rösta om att ta bort ett av sina fyra förbehåll i EU-samarbetet. Efter två raka nej väntas det danska folket i dag säga ja till att delta fullt ut i unionens försvarssamarbete.  
– Det kommer göra att Europa står starkare, säger danskan Nina Davidsen

Klockan 8 i dag öppnar vallokalerna runt om i Danmark och runt 4,2 miljoner röstberättigande får möjlighet att avgöra om landet ska rösta bort sitt förbehåll från att delta i EU:s försvarssamarbete.

En som kommer att rösta ja är Nina Davidsen från norra Jylland. Rysslands invasion av Ukraina har spelat in i hennes ställningstagande.

– Jag tänker att det kommer att göra att Europa står starkare. Vilket blir nästa land de angriper? frågar hon sig.

Søren Harrig Pedersen kommer dock att kryssa i rutan för ett nej.

– Vi har tillräckligt med militär i Europa och vi har Nato, säger han.

Två tidigare nej

Det är tredje gången som det danska folket ska rösta om att ta bort ett av de totalt fyra EU-förbehåll som Danmark har haft sedan 1993.

Danskarna gav tummen ned till att införa euron 2000 och 2015 blev det nej till att ersätta förbehållet inom rättsområdet med en så kallad tillvalsordning.

Nu lutar det dock åt att försvarsundantaget röstas bort. En opinionsundersökning visar att 48 procent av de tillfrågade tänker rösta ja medan 31 procent uppger att de tänker rösta nej. En dryg femtedel – 21 procent – uppger att de inte vet hur de ska rösta.

Bornholmarna Marianne och Flemming Olsen vill att Danmark fördjupar sitt EU-samarbete.

– Det känns tryggt att stå starka tillsammans och vara i en gemenskap, säger Marianne Olsen.

Majoritet av partierna

Även i folketinget finns det ett massivt stöd för att ta bort försvarsundantaget. Av partierna i parlamentet är det endast rödgröna Enhedslisten samt de två invandringskritiska partierna Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige som säger nej.

Tommy Barnabas från Rønne på Bornholm anser dock att danskarna ska ha kvar sitt försvarsundantag.

– Det finns ingen anledning att ha ett tätare samarbete med EU och det har fungerat bra som vi har haft det. Och nu när Sverige och Finland kommer in i Nato så är det bra för Bornholm, säger Tommy Barnabas.

Han tycker inte att ett danskt deltagande i unionens försvarspolitik skickar någon signal till Ryssland.

– Jag tror inte att de bryr sig om vi är med i det eller inte. Jag tror de är mer sura för att Sverige går med i Nato – och särskilt Finland, säger Tommy Barnabas.

Vallokalerna i Danmark stänger klockan 20.

Fakta: Folkomröstningen i Danmark

På onsdagen ska danskarna folkomrösta om att ta bort sitt förbehåll om att delta i EU:s försvarssamarbete.

Beskedet om att hålla en folkomröstning kom den 6 mars – tio dagar efter att Ryssland inlett den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Danmark har varit medlem i EU sedan 1973, men har sedan 1993 haft fyra förbehåll i sitt EU-medlemskap.

Förutom försvarssamarbetet handlar undantagen om att inte delta i euro-samarbetet, det rättsliga samarbetet, vilket bland annat innefattar asylregler, samt unionsmedborgarskapet.

Undantaget om EU-medborgarskap gäller i praktiken numera samtliga medlemsländer. Förbehållet blev infört eftersom danskarna exempelvis ville försäkra sig om att EU-medborgarskapet inte skulle ersätta ett nationellt medborgarskap.

Vallokalerna i Danmark öppnar klockan 08 och stänger klockan 20. Ett resultat väntas vid 23-tiden.