EU:s gränsbyrå Frontex har efter anklagelser om brott och missförhållanden lovat bot och bättring. Nyligen godkände en högermajoritet i EU-parlamentet myndighetens budget – något som möter skarp kritik från både vänstern och socialdemokraterna i parlamentet.
Sedan i mars 2020 har antalet pushbacks från Grekland till Turkiet ökat lavinartat, enligt bland annat organisationen Mare Liberum på Lesbos. Över 2000 personer hindrades bara under september månad från att söka asyl i Grekland. Frontex har anklagats för att vara delaktiga i dessa brott, samt för en lång rad andra missförhållanden internt. Kraven på att Frontex chef Fabrice Leggeri avgår duggade för en period i början av året tätt, och även om de har tystnat i media kvarstår de från flera grupper i EU-parlamentet
Flera utredningar har under året som gått pågått: både EU-parlamentet, Frontex styrelse och EU:s revisionsrätt har slagit ned på myndigheten. Den interna utredningen som styrelsen gjorde anses ha varit ett skämt av många, då den friade Frontex från alla anklagelser trots omfattande bevis på att Frontex varit närvarande under pushback-operationer i Grekland.
Nyligen röstade EU-parlamentet, som har makt att frysa EU-myndigheters budget, om man skulle ge Frontex ansvarsfrihet eller inte. Processen för att ge en EU-myndighet ansvarsfrihet eller inte är EU-parlamentets sätt att godkänna, eller inte godkänna, hur EU:s budget använts under året. Att inte godkänna budgeten är en tydlig signal om att parlamentet är missnöjda och att förtroendet brustit. Men en högermajoritet i EU-parlamentet valde att fria Frontex, vilket innebär att budgeten godkänns och läggs till handlingarna.
– Att en högermajoritet röstade för ansvarsfrihet är en i huvudsak politisk signal att de ger Frontex fortsatt mandat att bidra till olagligheter och våld vid EU:s gränser. Det är oerhört allvarligt och något vi i EU-parlamentets vänstergrupp försökte förhindra in till sista omröstningen, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V).
Också inom den socialdemokratiska gruppen i parlamentet pyr missnöjet. EU-parlamentarikern Evin Incir (S) menar att högern hindrar övriga från att sätta ner foten gällande de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som Frontex gjort sig skyldiga till och bidragit till.
– Det sänder helt fel signaler om hur vi behandlar de myndigheter inom EU som brustit i sitt ansvar och svikit sitt förtroende. Det är samtidigt en tydlig indikation på värderingsförskjutning som skett i parlamentet med en växande höger och extremhögergrupp, säger Evin Incir.
Resultatet av EU-parlamentets omröstning blev 371 för och 313 emot ansvarsfrihet, medan 11 nollade sina röster. Grupperna EPP och Renew var splittrade, medan SD, KD, M och L röstade för att ge ansvarsfrihet. S, V, MP och C röstade mot.
Kan få följder
Om Frontex istället skulle ha nekas ansvarsfrihet hade det inneburit att myndigheten hade behövt agera på de rekommendationer som parlamentet givit innan de åter kunnat begära ansvarsfrihet, ett godkännande av budgeten. På kort sikt har detta inte någon konsekvens – men om Frontex gång på gång skulle nekas ansvarsfrihet och få rekommendationer som man inte lyssnar på skulle följderna bli allvarliga. Bland annat så kan det bli en rättssak i EU-domstolen.
Både Evin Incir och Malin Björk vill fortsatt se att Frontex omstridde chef Fabrice Leggeri avgår. Bägge menar att han genomgående visat på bristande kompetens och därför inte är rätt person för att leda Frontex, som är EU:s snabbast växande myndighet i fråga om både personalstyrka och budget. Något Syre uppmärksammade i ett stort reportage tidigare i år.
Tydliga bevis på misshandel och pushbacks
Malin Björk menar att det inte bara är Frontex som är ”problemet” i sammanhanget, där flyktingars rättigheter kränks som på löpande band längs EU:s yttre gräns. Nationella gränspoliser genomför också pushbacks och misshandlar flyktingar. Kroatiens inrikesminister tvingades i början av oktober att för första gången erkänna att kroatisk polis är inblandad i dessa brott, efter att grävande journalister presenterat tydliga videobevis.
– Problemet är inte bara Frontex agerande, utan också att flera nationella gränspoliser i EU systematiskt genomför tusentals pushbacks. I det läget och med den bevisning som finns ser jag inte hur Kommissionen kan fortsätta se genom fingrarna. Det är dags att de nu genast inleder överträdelseförfaranden mot både Grekland och Kroatien. Det står i Ylva Johanssons makt att starta sådana, och jag förväntar mig att hon använder den, säger Malin Björk.
Human Rights Watch konstaterade den 27 oktober att det finns omfattande bevis för att Frontex är delaktiga i de brott som rapporterats mot flyktingar. Människorättsorganisationen noterar också att EU-kommissionen planerar att leverera tre nya båtar till den libyska kustbevakningen snart. Det är allmänt känt att denna kustbevakning brukar diverse våld mot flyktingar, samt för dem tillbaka till ett land i krig när de hittas till havs. Men liksom brotten på europeisk mark tycks EU ofta se mellan fingrarna med detta.
Anklagelserna har hopat sig
Under det dryga år som gått sedan anklagelserna om missförhållanden och brott mot flyktingar hopade sig har Frontex utretts från flera håll. EU:s revisionsrätt har varit svidande i sin kritik:
– Frontex uppdrag vid EU:s yttre gränser är avgörande för kampen mot gränsöverskridande brottslighet och olaglig invandring. Men Frontex fullgör i nuläget inte sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Det här är särskilt oroande i en tid då Frontex tilldelas ytterligare ansvar, sa EU-revisorn Leo Brincat, i ett uttalande.
Evin Incir påpekar att det på Frontex styrelses senaste möte den 6 oktober framgick att man tagit fram en åtgärdsplan med anledning av EU:s revisionsrätts nedslag.
– Det framgår dock att alla rekommendationer som gavs den 7 juni ännu inte fullföljts. Parlamentets granskningsgrupp (FSWG) har också tagit fram en lista på flera åtgärder som de vill att myndigheten ska vidta, säger hon.
Syre har sökt Frontex, som skriftligt svarar att de arbetar för att göra de förbättringar och förändringar som utredningarna krävt. Frontex presstjänst skriver också att ”de första 20 av de 40 ”fundamental rights monitors” (på svenska: övervakare av grundläggande rättigheter) har anställts tidigare i år. Sedan i juni har deras arbete varit i full gång. Processen för att fortsätta rekrytera pågår”. Sista datumet att söka dessa resterande 20 tjänster är den 16 november 2021. Presstjänsten påpekar att Frontex idag är en större och mer komplex organisation än för bara ett par år sedan, och avslutar sitt mejl med att skriva att ”Frontex kommer fortsätta arbeta för att effektivt och transparent förvalta EU:s yttre gräns med full respekt för grundläggande rättigheter”.
Olaf:s utredning pågår
Den enda utredning som nu fortgår är den som Olaf, EU:s antikorruptionsbyrå, genomför. EU-parlamentets arbetsgrupp kommer också löpande följa upp vad som händer med Frontex.
Men flera grupper i EU-parlamentet menar att det krävs mer för att komma till bukt med de problem som Frontex brottas med. EU-parlamentets egen utredning presenterade flera rekommendationer, bland annat ska samarbetet mellan Frontex och medlemsstaterna struktureras på ett bättre sätt, informationsutbytet måste förbättras samt att Frontex Fundamental Rights Officer (FRO) alltid ska tillfrågas i samband med nya uppdrag. Att gränsvakterna utbildas i grundläggande rättigheter och får tydligare riktlinjer för detta hör också till rekommendationerna.
– Frontex har tyvärr inte levererat och jag kommer att fortsätta följa utvecklingen för att säkerställa att de grundläggande rättigheterna respekteras inom alla EU: s myndigheter. Den granskningsgrupp som tillsatts av parlamentet kommer också fortsatt att vara aktiv och har ett stående mandat att följa upp och rapportera kring hur myndigheten sköter sitt uppdrag. Nu inväntar vi fortsatt utredningen från Olaf – EU:s antikorruptionsbyrå – som utreder bedrägerier med EU-pengar, korruption och allvarliga missförhållanden inom EU-institutionerna – men det har även tidigare framgått att det fortfarande finns åtgärder som Frontex måste vidta, säger Evin Incir.
Kräver ny, oberoende utredning
Vänstern i EU-parlamentet kräver fortsatt att EU-kommissionen tillsätter en oberoende utredning, något som ännu inte har hänt. Varken av Frontex som myndighet eller av de kränkningar som bland annat kroatisk gränspolis bevisligen är skyldiga till.
– Vi vill se att Kommissionen tillsätter en oberoende utredning. EP:s granskning var ett rätt och viktigt steg, men ersätter inte det ansvar som Kommissionen har för denna supermyndighet. Vänsterpartiet anser även att Frontex regelverk har systematiska brister vad gäller att garantera respekt för mänskliga rättigheter. De interna mekanismerna som finns är otillräckliga. Det är oberoende och regelbundna granskningar som krävs. Men detta vägrade en politisk högermajoritet tyvärr att skriva in i det interna regelverket när det antogs, säger Malin Björk.
Malin Björk har i en tidigare intervju med Syre lyft att Sverige bör markera och pausa sitt deltagande i Frontex tills alla frågetecken kring kränkningar av mänskliga rättigheter har rätats ut. Det har Sverige valt att inte göra. Ett svenskt fartyg och dess besättning har just anlänt till Grekland och kommer vara på plats fram till april 2022.
Hösten 2020 kunde New York Times avslöja att ett svenskt Frontex-team observerat att grekisk kustbevakning genomfört en pushback av flyktingar till turkiska vatten. Svenskarna ska ha avråtts från att rapportera händelsen, något som ökade på misstankarna om att Frontex ledning ska ha varit delaktiga i och försökt täcka upp för brott som begåtts.
Läs även:
Frontex trovärdighet fortsatt ifrågasatt: Flera utredningar pågår
EU storsatsar på Frontex: ”Mänskliga rättigheter existerar inte vid gränsen”
