Radar · Inrikes

Stenevi: Får ont i hjärtat av Bris rapport

Märta Stenevi tillträdde som jämställdhets- och bostadsminister den 5 februari.

Jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) reagerar starkt på Bris rapport om ungas utsatthet under pandemin – och oroas över att barn som tidigare hade det svårt har fått det ännu svårare.

– Rapporten understryker en oro som vi haft från början om att det här kan drabba barn som är våldsutsatta och som far väldigt illa, säger Stenevi, som har ansvar för barns rättigheter i regeringen.

I Bris rapport betonas att barns samtal om psykisk ohälsa, familjekonflikter och övergrepp har ökat. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har också varnat för att pandemin riskerar att lämna en hel generation av traumatiserade barn och ungdomar efter sig – om ingenting görs.

Märta Stenevi understryker likt utbildningsminister Anna Ekström (S) att Sveriges linje under pandemin har varit att hålla skolor och förskolor öppna så mycket som möjligt. Detta eftersom skolorna utgör en skyddande plats för många unga.

"Lång tid framöver"

Samtidigt finns risk för ett stort kunskapstapp hos unga.

– En tydlig signal i Bris rapport är att vi kommer att behöva jobba med de här konsekvenserna av pandemin under lång tid framöver. Det här är inte någonting som försvinner till sommaren när vi då förhoppningsvis har vaccinerat den vuxna befolkningen, utan det här är konsekvenser som vi kommer att behöva ha ögonen på under en ganska lång tid framöver, säger Märta Stenevi.

TT: Hur lång tid då tror du, är det livslånga konsekvenser för barn?

– Jag tänker att det blir ett väldigt viktigt ansvar för vuxenvärlden och för samhället att det inte blir det, utan att vi verkligen kommer in med stödinsatser och fångar upp de barn som riskerar att få det besvärligt.

– Det som jag får rätt ont i hjärtat av att läsa i Bris rapport är de barn som redan var utsatta drabbas hårdast, så man spär ju på en ojämlikhet som redan finns där.

Bris vill se åtgärder

Bris pekar i rapporten på två åtgärder som organisationen vill se från regeringens sida

Dels borde Folkhälsomyndigheten få i uppdrag att följa upp hur restriktionerna påverkat barns psykiska hälsa för att kunna förebygga ohälsa, såväl under framtida pandemier som under mer normala omständigheter. Dels borde en utredning tillsättas för att kartlägga hur pandemin och samhällsåtgärderna har påverkat barns utsatthet, med särskilt fokus på våld.

Stenevi utesluter inte att detta kan bli aktuellt.

– Precis vilka åtgärder som kommer att behövas och vem som ska göra vad får vi återkomma till, men jag delar ju Bris bild helt av att vi behöver fortsätta att samla in så mycket kunskap vi kan om barns situation i pandemin.