– Rapporten understryker en oro som vi haft från början om att det här kan drabba barn som är våldsutsatta och som far väldigt illa, säger Stenevi, som har ansvar för barns rättigheter i regeringen.

I Bris rapport betonas att barns samtal om psykisk ohälsa, familjekonflikter och övergrepp har ökat. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har också varnat för att pandemin riskerar att lämna en hel generation av traumatiserade barn och ungdomar efter sig – om ingenting görs.

Märta Stenevi understryker likt utbildningsminister Anna Ekström (S) att Sveriges linje under pandemin har varit att hålla skolor och förskolor öppna så mycket som möjligt. Detta eftersom skolorna utgör en skyddande plats för många unga.

"Lång tid framöver"

Samtidigt finns risk för ett stort kunskapstapp hos unga.

– En tydlig signal i Bris rapport är att vi kommer att behöva jobba med de här konsekvenserna av pandemin under lång tid framöver. Det här är inte någonting som försvinner till sommaren när vi då förhoppningsvis har vaccinerat den vuxna befolkningen, utan det här är konsekvenser som vi kommer att behöva ha ögonen på under en ganska lång tid framöver, säger Märta Stenevi.

TT: Hur lång tid då tror du, är det livslånga konsekvenser för barn?

– Jag tänker att det blir ett väldigt viktigt ansvar för vuxenvärlden och för samhället att det inte blir det, utan att vi verkligen kommer in med stödinsatser och fångar upp de barn som riskerar att få det besvärligt.

– Det som jag får rätt ont i hjärtat av att läsa i Bris rapport är de barn som redan var utsatta drabbas hårdast, så man spär ju på en ojämlikhet som redan finns där.

Bris vill se åtgärder

Bris pekar i rapporten på två åtgärder som organisationen vill se från regeringens sida

Dels borde Folkhälsomyndigheten få i uppdrag att följa upp hur restriktionerna påverkat barns psykiska hälsa för att kunna förebygga ohälsa, såväl under framtida pandemier som under mer normala omständigheter. Dels borde en utredning tillsättas för att kartlägga hur pandemin och samhällsåtgärderna har påverkat barns utsatthet, med särskilt fokus på våld.

Stenevi utesluter inte att detta kan bli aktuellt.

– Precis vilka åtgärder som kommer att behövas och vem som ska göra vad får vi återkomma till, men jag delar ju Bris bild helt av att vi behöver fortsätta att samla in så mycket kunskap vi kan om barns situation i pandemin.

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

När förslaget till förordningen för CSAM (child sexual abuse material) behandlades i EU-utskottet Libe den 15 november presenterades ett omarbetat förslag för övervakning av digital kommunikation. För förslaget, som till exempel undantar krypterade tjänster, röstade 51 av 54 ledamöter, rapporterar ETC.

EU-parlamentariker Malin Björk (V), som är ledamot i Libe, verkar nöjd med det omarbetade förslaget.

”I parlamentets position tas alla delar om massövervakning bort. Nu hoppas vi att också vi får medlemsländerna med oss”, skriver hon på mikrobloggen X.

Bakom förslaget ligger den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, som menar att lagen behövs för att förhindra spridning av barnpornografi. Men den nya lagen innebär också krav på att företag och molntjänster ska söka igenom alla användares privata kommunikation, vilket mött hård kritik.

I det tidigare förslaget krävdes att alla företag scannar allt, även appar för krypterad kommunikation, i jakten på pedofiler, men efter omarbetningen kan alltså krypterade chattar undantas.

Ylva Johansson har anklagats för att lobbyister fått ha för stort inflytande över förslaget och kritiserats för lämpligheten i att EU-kommissionen bedrev kampanj mot medborgare i länder som är tveksamma till förslaget.

Men ännu är det inte klart. Nu följer förhandlingar mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet. I Sverige kan riksdagspartierna påverka Sveriges position i ministerrådet.

En majoritet av de svenska riksdagspartierna; Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, var positiva till det tidigare förslaget.

Läs mer:

Beslut om övervakningslagen Chat control skjuts fram

Demonstration mot Chat control: ”Lagen måste stoppas”