Det könsneutrala hen blir alltmer accepterat i språket, även om negativa attityder fortfarande cirkulerar. Ett ofta förekommande argument som inte är av ideologisk karaktär är att det stör läsningen. Men en ny studie visar att hen är lika lättläst som hon och han.
När ordet hen officiellt infördes i svenskan år 2015 hade det föregåtts av livliga diskussioner. Ett könsneutralt pronomen provocerade somliga och välkomnades av andra. Med åren har hen blivit en alltmer naturlig del av det svenska språket – vanligast är att använda hen när kön är irrelevant eller okänt, som en ersättning för det längre hon eller han. Det finns ett större motstånd mot hen när det används om icke-binära personer, då det tycks ha en större politisk laddning.
Om dessa attityder har det forskats en hel del, men det finns också ett annat argument som brukar komma upp, och det är att ordet sticker ut på ett sätt som gör att det stör läsningen av en text. Nu har forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet undersökt om det här stämmer, genom att låta försökspersoner läsa texter där hen ingår i olika kombinationer och samtidigt registrera deras ögonrörelser och mäta lästiden. Resultatet: Hen verkar inte vara mer svårläst än könsbestämda pronomen.
– Det fanns en liten fördröjning, men inte alls som vi hade förväntat oss, säger Hellen Vergoossen som doktorerar i psykologi och som har lett studien.
Sticker i ögonen?
Bakgrunden till experimentet är en tidigare studie där Hellen Vergoossen och hennes forskarkollegor tittade på den kritik som riktades mot hen när ordet gjorde sitt intåg i det svenska språket. Det materialet samlades in under 2014 och 2015.
– Vi frågade människor vad de tyckte om hen och vilka argument de hade. Vi försökte sedan kategorisera vilka motiv och teman som fanns; vissa tyckte bara att det var knepigt att använda, andra hade ideologiska idéer som att det finns bara kvinnor och män, varför behöver vi ett ord till? Men ett argument var också att man tycker det är svårt, att det stör läsningen. Så nu vi ville testa det.
Studien är den första i sitt slag att undersöka läshastighet kopplat till ordet hen. Den är därför ganska enkelt utformad, med enkla meningar som använde sig av tre olika kombinationer av substantiv och hen:
• Ord som i sin språkliga definition är könsspecifika, till exempel drottning.
• Ord som traditionellt och stereotypt kopplas till ett viss kön, till exempel frisör.
• Helt neutrala ord, exempelvis kollega.
Överraskande resultat
Förvånande nog var det den sistnämnda kategorin som resulterade i något ökad lästid – dock inte så mycket som brukar vara fallet när vi läser ord vi är mindre vana vid. Hur det hela ska tolkas är emellertid inte entydigt.
– Vi hade kanske väntat oss att försökspersonerna skulle reagera mer på att ett ord som drottningen följs av hen, snarare än vid ett neutralt ord som kollega. Men kanske är det svårt att låta bli att tänka på en person som antingen en kvinna eller man, när den informationen saknas.
Huruvida somliga av testpersonerna läste in en syftning på ickebinära under läsningen vet man inte, och exemplen var inte utformade för att undersöka den aspekten. Det är däremot något som Hellen Vergoossen vill följa upp, då attityderna kring hen starkt skiljer sig åt beroende på i vilket sammanhang det används. Det finns också andra faktorer än inställningen till hen generellt som kan påverka utfallet. Urvalsgruppen i den aktuella studien bestod av studenter, som även om de hade sinsemellan olika attityder till hen är en ganska homogen grupp.
– Urvalet behöver förstås vara mer varierat för att man ska kunna säga något om hela populationen, men det finns också en fördel. Läshastighet påverkas av hur van läsare man är, och gruppen studenter är ganska likvärdig gällande hur bra man är på att läsa.
Trendar internationellt
Det finns alltså utrymme för mer forskning på området; personer som är väldigt negativa till hen som ord kräver kanske en egen studie.
– Men att man är väldigt positivt inställd kanske också ökar lästiden – det kan ta längre tid för att det är emotioner inblandade, säger Hellen Vergoossen.
Att många har starka åsikter och känslor om ordet gör det till ett spännande objekt för psykolingvistisk forskning, tycker hon. Störs man av ordet som sådant eller handlar det om den bakomliggande attityden hos personen som läser? I kommande projekt där flera universitet i landet samarbetar blir det mer fokus på personliga egenskaper och språkförändring i stort.
– Hen har blivit mycket mer accepterat och det har också väckt intresse internationellt, det är många som är fascinerade, så det är häftigt att forska om utifrån det perspektivet också.
