Zoom

Hen vinner mark – ordet inte störande vid läsning

Är ett könsneutralt pronomen som hen störande för läsning av en text? Hellen Vergoossen är huvudförfattare till en studie vars resultat visar att så inte är fallet.

Det könsneutrala hen blir alltmer accepterat i språket, även om negativa attityder fortfarande cirkulerar. Ett ofta förekommande argument som inte är av ideologisk karaktär är att det stör läsningen. Men en ny studie visar att hen är lika lättläst som hon och han.

När ordet hen officiellt infördes i svenskan år 2015 hade det föregåtts av livliga diskussioner. Ett könsneutralt pronomen provocerade somliga och välkomnades av andra. Med åren har hen blivit en alltmer naturlig del av det svenska språket – vanligast är att använda hen när kön är irrelevant eller okänt, som en ersättning för det längre hon eller han. Det finns ett större motstånd mot hen när det används om icke-binära personer, då det tycks ha en större politisk laddning.

Om dessa attityder har det forskats en hel del, men det finns också ett annat argument som brukar komma upp, och det är att ordet sticker ut på ett sätt som gör att det stör läsningen av en text. Nu har forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet undersökt om det här stämmer, genom att låta försökspersoner läsa texter där hen ingår i olika kombinationer och samtidigt registrera deras ögonrörelser och mäta lästiden. Resultatet: Hen verkar inte vara mer svårläst än könsbestämda pronomen.

– Det fanns en liten fördröjning, men inte alls som vi hade förväntat oss, säger Hellen Vergoossen som doktorerar i psykologi och som har lett studien.

Är ett könsneutralt pronomen som hen störande för läsning av en text? Hellen Vergoossen är huvudförfattare till en studie vars resultat visar att så inte är fallet
Är ett könsneutralt pronomen som hen störande för läsning av en text? Hellen Vergoossen är huvudförfattare till en studie vars resultat visar att så inte är fallet. Foto: Juliana Wiklund

Sticker i ögonen?

Bakgrunden till experimentet är en tidigare studie där Hellen Vergoossen och hennes forskarkollegor tittade på den kritik som riktades mot hen när ordet gjorde sitt intåg i det svenska språket. Det materialet samlades in under 2014 och 2015.

– Vi frågade människor vad de tyckte om hen och vilka argument de hade. Vi försökte sedan kategorisera vilka motiv och teman som fanns; vissa tyckte bara att det var knepigt att använda, andra hade ideologiska idéer som att det finns bara kvinnor och män, varför behöver vi ett ord till? Men ett argument var också att man tycker det är svårt, att det stör läsningen. Så nu vi ville testa det.

Studien är den första i sitt slag att undersöka läshastighet kopplat till ordet hen. Den är därför ganska enkelt utformad, med enkla meningar som använde sig av tre olika kombinationer av substantiv och hen:

• Ord som i sin språkliga definition är könsspecifika, till exempel drottning.

• Ord som traditionellt och stereotypt kopplas till ett viss kön, till exempel frisör.

• Helt neutrala ord, exempelvis kollega.

Överraskande resultat

Förvånande nog var det den sistnämnda kategorin som resulterade i något ökad lästid – dock inte så mycket som brukar vara fallet när vi läser ord vi är mindre vana vid. Hur det hela ska tolkas är emellertid inte entydigt.

– Vi hade kanske väntat oss att försökspersonerna skulle reagera mer på att ett ord som drottningen följs av hen, snarare än vid ett neutralt ord som kollega. Men kanske är det svårt att låta bli att tänka på en person som antingen en kvinna eller man, när den informationen saknas.

Huruvida somliga av testpersonerna läste in en syftning på ickebinära under läsningen vet man inte, och exemplen var inte utformade för att undersöka den aspekten. Det är däremot något som Hellen Vergoossen vill följa upp, då attityderna kring hen starkt skiljer sig åt beroende på i vilket sammanhang det används. Det finns också andra faktorer än inställningen till hen generellt som kan påverka utfallet. Urvalsgruppen i den aktuella studien bestod av studenter, som även om de hade sinsemellan olika attityder till hen är en ganska homogen grupp.

– Urvalet behöver förstås vara mer varierat för att man ska kunna säga något om hela populationen, men det finns också en fördel. Läshastighet påverkas av hur van läsare man är, och gruppen studenter är ganska likvärdig gällande hur bra man är på att läsa.

Trendar internationellt

Det finns alltså utrymme för mer forskning på området; personer som är väldigt negativa till hen som ord kräver kanske en egen studie.

– Men att man är väldigt positivt inställd kanske också ökar lästiden – det kan ta längre tid för att det är emotioner inblandade, säger Hellen Vergoossen.

Att många har starka åsikter och känslor om ordet gör det till ett spännande objekt för psykolingvistisk forskning, tycker hon. Störs man av ordet som sådant eller handlar det om den bakomliggande attityden hos personen som läser? I kommande projekt där flera universitet i landet samarbetar blir det mer fokus på personliga egenskaper och språkförändring i stort.

Hen har blivit mycket mer accepterat och det har också väckt intresse internationellt, det är många som är fascinerade, så det är häftigt att forska om utifrån det perspektivet också.

Zoom

Mänskliga rättigheter 75 år – upplevs hotade i Sverige

Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som antogs den 10 december 1948, skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt (bilden) som ordförande.

Nästan hälften av svenskarna upplever att mänskliga rättigheter i Sverige hotas, visar en rapport från Institutet för mänskliga rättigheter. I synnerhet är det rätten till frihet från hat, hot och våld som upplevs vara i farozonen.– Det är oroande, det är en viktig grund för vårt samhälle att vi ska kunna känna oss trygga, säger utredaren Anna Jacobson.

Den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna firar 75 år den 10 december. Vid ett riksdagsseminarium som uppmärksammade detta på torsdagen konstaterades dock – av bland andra FN:s högkommissarie Volter Türk – att de mänskliga rättigheterna är på tillbakagång, inte minst när det gäller våld och hatpropaganda mot utsatta grupper.

Detta är något som också framkommer i en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som framför allt bygger på en webbenkät från hösten 2022. I den svarar 47 procent ja på frågan om man upplever att det finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige i dag. Bland dessa upplever i sin tur de flesta, 56 procent, att rätten till frihet från hat, hot och våld är hotad, följt av frihet från diskriminering och rätten till vård och omsorg.

Att hot och hat sticker ut är inte direkt överraskande, säger utredaren Anna Jacobson som har arbetat med rapporten.

– När jag tänker på vad vi ser i media så är det ingen stor chock, men att det sticker ut så som en hotad rättighet är oroande, det är en viktig grund för vårt samhälle att vi ska kunna känna oss trygga.

Risk för självcensur

Knappt hälften av de tillfrågade, 43 procent, upplever att det finns grupper av människor vars rättigheter är särskilt hotade. Här fanns möjlighet att precisera i ett öppet svar, och knappt hälften uppgav att ”utlandsfödda”, ”invandrare”, ”asylsökande” och ”flyktingar” är grupper som är särskilt utsatta. Också ”kvinnor”, ”hbtqi-personer”, ”samer”, ”muslimer”, ”judar”, ”personer med funktionsnedsättning” – med flera – förekommer ofta när grupper vars rättigheter ses som hotade nämns. Några uttrycker även en oro för vad de beskriver som att ”svenskars” rättigheter hotas.

Hat och hot i olika sammanhang kan å ena sidan drabba minoriteter som har skydd i de internationella konventionerna, där muslimer och judiska grupper är särskilt utsatta just nu. Men även civilsamhället mer brett är utsatt, konstaterar Anna Jacobson.

– Det finns en risk för att förtroendevalda, journalister och forskare börjar med självcensur och väljer bort vissa ämnen för att slippa hamna i hatstormar. Det är väldigt oroande i sig, självcensur är ett stort hot mot det demokratiska systemet.

God allmän kännedom

Anna Jacobson berättar att politikerna själva under veckans riksdagsseminarium också betonade de förtroendevaldas ansvar:

– Att hålla en schysst nivå på debatten utan behöva ta till hat, hot och påhopp. Det finns bättre sätt att prata om meningsskiljaktigheter på.

Enkäten från MR-institutet levererar inte bara nedslående resultat. De flesta svenskar är i alla fall medvetna om att de har mänskliga rättigheter: 63 procent svarade att de känner till sina mänskliga rättigheter ganska eller mycket väl, och endast två procent svarar att de inte alls känner till sina mänskliga rättigheter. Kännedomen om specifika rättigheter och hur de formuleras i internationella dokument konventioner är dock inte lika utbredd. De mest välkända rättigheterna är enligt undersökningen Barnkonventionen och FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter.

– Många kanske har det så pass bra att de inte behöver fundera så mycket på mänskliga rättigheter, tror utredaren Anna Jacobson. Foto: Privat

Bland de som svarat på undersökningen finns också en relativt stor grupp som också upplever att det är svårt att få information om hur man utkräver sina rättigheter, om behovet uppstår. 23 procent uppger att man upplever att det finns hinder för att kräva sin rätt, och 43 procent uppger sig vara ovetande om huruvida det vore problemfritt eller ej.

– Det är inte helt tydligt hur vi ska tolka detta, det kan dels handla om att man tycker att det mesta funkar bra och då inte behöver sätta sig in i hur det fungerar, och dels att det faktiskt kan vara lite svårt. Bland de som upplever hinder upplever flest att myndigheter inte kan eller vill agera, att det kostar tid och pengar och på olika sätt är krångligt, säger Anna Jacobson.

Vill inte dra för stora slutsatser

Men att 63 procent är medvetna om sina mänskliga rättigheter, är det mycket eller lite? Det går att resonera om, menar Anna Jacobson.

– Många kanske har det så pass bra att man inte behöver fundera så mycket på det, förrän man faktiskt hamnar i en situation där ens rättigheter hotas eller kränks. Men vi försöker se den här rapporten som en startpunkt för vad vi ska undersöka vidare, snarare än att dra för stora slutsatser.

Inom kort planerar Institutet för mänskliga rättigheter att genomföra två högaktuella undersökningar om religiösa organisationers utsatthet, med studier av judiska och islamiska föreningar. Dessa kommer senare finnas med i underlaget för nästa års rapportering om hur Sverige efterlever konventionen mot rasdiskriminering.  

Urholkar demokratin

Människorättsorganisationen Civil rights defenders har stor erfarenhet av att pejla läget för demokrati och medborgerliga rättigheter. Chefsjurist John Stauffer tycker att MR-institutets rapport bekräftar en utbredd oro för att mänskliga rättigheter hotas.

– Det pekar på en negativ trend. Vi ser i våra egna undersökningar att oron för demokratin ökar. I år svarade 65 procent att man upplever att våra demokratiska grundprinciper hotats under de senaste 12 månaderna, vilket är en ökning med 25 procentenheter jämför med förra året, och det behöver man ta på allvar. Det faller på ansvariga beslutsfattare att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras och efterlevs i politiken, men den utveckling vi ser visar att den lagstiftning som presenteras i allt högre grad inskränker mänskliga rättigheter. Det ser vi som allvarligt, eftersom mänskliga rättigheter är grunden för en stabil demokrati, och när de hotas urholkas demokratin.

Samtidigt har Civil rights defenders undersökning visat att allmänheten i allra högsta grad tycker det är viktigt att leva i ett land där de mänskliga rättigheterna respekteras.

– I princip alla svarade att man vill leva i ett demokratiskt land, och även om vi ser dessa tendenser till urholkning av demokratin så är den svenska demokratin fortfarande stark. Men det är viktigt att vara vaksam för att kunna se när rättigheter försvagas, och att man reagerar på det.

John Stauffer är chefsjurist på Civil rights defenders. Han menar att rapporten bekräftar en negativ trend för mänskliga rättigheter. Foto: Civil rights defenders 

Kännedomen om mänskliga rättigheter, som enligt MR-institutets rapport alltså är god eller medelgod hos dryga 60 procent av de tillfrågade, tycker John Stauffer inte är ett tillräckligt bra resultat, men inte heller jättedåligt. För att öka kunskapen menar han att det inte räcker med olika utbildningar utan mänskliga rättigheter måste kopplas till aktuella samhällsfrågor.

– Frågorna behöver kläs i en MR-uniform för att vi ska kunna förstå att mycket av det vi pratar om handlar om våra rättigheter. Då kommer det ganska naturligt att kunskapen och förståelsen för vad mänskliga rättigheter är ökar. Men mänskliga rättigheter ligger för långt ner på den politiska agendan, och det är istället andra frågor som är prioriterade. Mänskliga rättigheter prioriteras inte på samma sätt som tidigare.

Rapporten Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023

Källa: Institutet för mänskliga rättigheter
Det är första gången som Institutet för mänskliga rättigheter släpper en rapport om människors kännedom om mänskliga rättigheter i Sverige. Rapporten bygger till stora delar på en webbenkät som genomfördes hösten 2022 för att undersöka människors kännedom om mänskliga rättigheter, deras upplevelse av möjligheter att utkräva sina mänskliga rättigheter samt om det finns mänskliga rättigheter som upplevs vara hotade i Sverige i dag.

Under våren 2023 kompletterades undersökningen med ytterligare en webbenkät med samma tema, denna gång särskilt riktad till deltagare med funktionsnedsättning. 

Institutet bedömer att undersökningarna ger goda indikationer, även om begränsningar i undersökningsmetoden gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

Källor: Wikipedia, FN
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, officiellt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, antogs 1948 av FN:s generalförsamling i Paris. Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Dokumentet lär vara det enskilt mest översatta dokumentet i världen och består av 30 artiklar med generalförsamlingens syn på mänskliga rättigheter. 

Deklarationen antogs i generalförsamlingen den 10 december 1948 med 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka: Jugoslavien, Polen, Saudiarabien, Sovjetunionen, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Ukraina och Belarus.
Zoom

S vill göra upp med nyliberalismen

Partisekreterare Tobias Baudin presenterade ytterligare delar av Socialdemokraternas samhällsanalys, tillsammans med Annika Strandhäll, Björn Wiechel och Niklas Karlsson.

Under tisdagen presenterade Socialdemokraterna ytterligare tre delar av sin nya samhällsanalys som sedan ska ligga till grund för partiets politik framöver. De tre arbetsgrupperna hade fokus på arbete, arbetsliv och samhällsgemenskap genom ökad rättvisa. – Många känner att de har lämnats efter i vårt land, sa partisekreterare Tobias Baudin under en pressträff.

– Under de senaste 20 åren har klyftorna ökat och skyddsnäten har försvagats. Privatiseringar och marknadskrafter har klivit fram då samhället dragit sig tillbaka, sa Tobias Baudin. 

Han konstaterade också att socialdemokratins inflytande också har försvagats då Sverige snart (vid nästa riksdagsval) kommer att ha haft 20 år av högermajoritet i riksdagen.

Därför har några av arbetsgrupperna som arbetat med den nya samhällsanalysen fokuserat på klassiska socialdemokratiska frågor som rättvisa inom arbete och arbetsliv. (Sju av de totalt elva arbetsgruppernas analys går att läsa här. De återstående fyra kommer att presenteras inom kort.)

Bort från ”dåliga jobb”

Björn Wiechel som lett gruppen ”Vi ska arbeta oss rikare – ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje” konstaterade att samhället idag har för många ”dåliga jobb”, som exempelvis gig-jobb, med otrygghet och dåliga löner och villkor. 

– Ett av problemen är att den arbetslinje som sattes av Reinfeldt och som fokuserade på ”enkla jobb” delvis ligger kvar. Tillsammans med de utförsäljningar och avregleringar som genomförts de senaste decennierna och att allt mindre har satsats på det gemensamma har detta bäddat för en situation där vi idag har sjunkande kunskapsnivåer i delar av landet och delar av befolkningen och att de dåliga jobben blir fler. 

– Det här är ett hot mot Sveriges produktivitet men också mot samhällsgemenskapen.

Björn Wiechel konstaterade vidare att det är ett problem när allt färre kommer in på gymnasiet och att en fjärdedel inte klarar en examen. Detta samtidigt som företag inte får tag på rätt utbildad personal. 

– Sverige kommer inte att bli rikare om svensk arbetskraft varken kan bemanna de jobb som krävs för ett fungerande samhälle, som inom välfärden, eller de jobb som ökar Sveriges konkurrenskraft inom nya innovativa industrier. 

Några konkreta politika förslag kommer inte att läggas fram förrän under våren 2024, men Björn Wiechel konstaterar att politiken behöver styra utbildning och arbetsmarknad som gör att svenska folket ”kan få jobb som är bra för dem – och för Sverige”.

Otrygghet på jobbet

Annika Strandhäll har lett arbetsgruppen ”Ett hållbart och utvecklande arbetsliv för alla”. Hon berättade att gruppen fokuserat på tre typer av problem: otrygghet på jobbet, otrygghet vid sjukdom och arbetslöshet samt att stora grupper står utanför arbetslivet och samhällsgemenskapen.

Hon konstaterar att var tredje sysselsatt har haft besvär det senaste året som följd av jobbet och att antalet sjukskrivna på grund av stress har ökat med 50 procent de senaste fyra åren, till nya rekordnivåer.

Det syns också en ökad tudelning i samhället när det gäller anställningsvillkor.

– Alldeles för många, särskilt unga, kvinnor och utlandsfödda, har idag otrygga jobb och tvingas leva med en ständig stress för hur vardagsekonomin och livet ska gå ihop, säger Strandhäll.

– Faktum är att idag har över en miljon svenskar olika former av kontrakt där det gemensamma är att de saknar långsiktig trygghet i sin försörjning. 

– Vi ser att vi är tillbaka till ett daglönarsamhälle, säger Strandhäll och visar upp en röd mössa för att visa på hur arbetsvillkoren historiskt sett ut för många arbetare som stått med mössan i handen.

– Idag står unga människor istället för med en basker med sin mobiltelefon och väntar på att det ska plinga i den för att veta om man får jobba några timmar under den dagen. Det är naturligtvis inte värdigt ett land som Sverige. 

Otrygghet vid sjukdom och arbetslöshet

Hon konstaterade också att trygghetsförsäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet släpat efter rejält i relation till inkomstutvecklingen i samhället ända sedan 1990-talet. 

– För mig som har varit socialförsäkringsminister i fem år i en socialdemokratiskt ledd regering kan jag inte göra annat än att konstatera att det är ett misslyckande, säger Annika Strandhäll.

Samtidigt har kraven för att kvalificera sig till ersättning höjts. 

– För mig blev det ett uppvaknande när jag konstaterade att en majoritet av de som är inskrivna på arbetsförmedlingen har inte arbetslöshetsförsäkring, säger Strandhäll och fortsätter:

– Det hade varit otänkbart på 90-talet. 

Utanförskap

Att stora grupper står utanför arbetslivet och samhällsgemenskapen ser Socialdemokraterna som ytterligare ett stort problem, och ser det därför som viktigt att bekämpa arbetslösheten. Annika Strandhäll frågar sig hur Sverige kunde glömma bort hur man utbildar de arbetslösa till de lediga jobben.

– Istället för Sverige just nu en politik där vi subventionerar lågproduktiva, lågbetalda jobb med skattemedel. 

Hon ger ett exempel: 

– Istället för att ge en person en tremånaders utbildning som solcellsmontör som arbetsmarknaden skriker efter så får man istället ett nystartsjobb, en skattesubventionerad anställning, för att tvätta bilar på Hisingen i flera år. Det är ju ett kapitalslöseri. 

Marknadslogikens infart i samhället

Niklas Karlsson har lett arbetsgruppen Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället. Gruppen har gjort en bred analys av utvecklingen i Sverige de senaste 40 åren och beskriver arbetet som uppgörelse med nyliberalismen. 

– De senaste decennierna har vi sett ett systemskifte i Sverige. Vi menar att man inte kan peka på en enskild förändring, utan det är flera händelser, men där alla har en sak gemensamt. Och det är marknadslogiken. Avregleringar, privatiseringar, new public management och marknadsstyrning som smugit sig in i den offentliga välfärdsproduktionen. Det här har präglat politiken under många år, också socialdemokratin. Det har inneburit att ojämlikheten har växt väldigt mycket i vårt land, mer i Sverige än i många andra jämförbara länder, om än från lägre nivåer. 

Det har bland annat gjort att människor börjar se om sitt eget hus. Privata sjukvårdsförsäkringar är ett sådant exempel. Idag har närmare 760 0000 människor i Sverige tecknat en sådan.

– I kölvattnet av detta har det också skapats en grund för framväxt av högerpopulism, ett fenomen som inte bara är svenskt, det finns i hela västvärlden, men där denna nyliberala politik och den växande ojämlikheten har bidragit till högerpopulismens framväxt.  

– Det är tydligt att en socialdemokrati för 2030-talet behöver göra upp med nyliberalismen. Inte bara i teorin utan också i praktiken. 

De olika rapporterna kommer att bli underlag för vidare diskussioner inom Socialdemokraterna och framåt våren nästa år kommer konkreta politiska förslag börja läggs fram. 

Zoom

Så drabbas bin och andra småkryp av glyfosat

Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet säger att det omtvistade växtskyddsmedlet glyfosat har en indirekt påverkan på bin och andra småkryp.

Det omtvistade ämnet glyfosat har godkänts för ytterligare tio år i EU. Men även om det inte bevisats ha någon direkt påverkan på insekter, är den indirekta påverkan desto större, säger Lina Herbertsson, biexpert och forskare vid Lunds universitet.– Det är extremt effektivt, säger hon.

Ämnet glyfosat har varit en formidabel succé. Det är det mest använda verksamma ämnet i växtskyddsmedel världen över för att bekämpa ogräs. Men det har stormat kring ämnet som efter en bedömning 2015 sågs som ”troligen cancerogent”. Något som sedan dess varit omtvistat då undersökningar av myndigheter i EU och USA kommit fram till det motsatta.

”Det blir en kedjeeffekt på småkryp”

Det var också risken för att det skulle vara cancerogent som låg i centrum för debatten om ämnet skulle få ett förnyat godkännande att användas inom EU. Efter att Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) 2022 kommit fram till det inte är ”cancerframkallande, mutagent eller påverkar fertiliteten hos människor”, låg vägen öppen för ett förnyande av godkännandet. Något som också skedde häromdagen.

Samtidigt finns en annan sida av myntet, som inte lika ofta kommer fram i debatten: Påverkan på den biologiska mångfalden. Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet, säger att det inte finns några säkra bevis för att glyfosat skulle skada bin. Men varnar för den indirekta effekten. För även om glyfosat effektivt hjälpt lantbrukare att hålla ogräs borta, har det varit desto sämre ur insekternas perspektiv, då de berövas sin mat. För vad som kan vara ogräs för oss, är ofta livsnödvändigt för insekterna.

– Det blir en kedjeeffekt på småkryp, antingen gillar de växterna i sig eller för att de gillar andra småkryp som äter växterna, säger Lina Herbertsson.

Sverige i framkant

Nyligen röstades ett förslag från EU-kommissionen om att halvera användningen av bekämpningsmedel i EU till 2030 ned av EU-parlamentet. Något som om det fått grönt ljus, hade kunnat få stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men till största del ute i Europa, tror Lina Herbertsson.

– Kommer man till andra länder använder man mycket mer bekämpningsmedel och då kan vi tänka oss att många av de här problemen blir mycket allvarligare.

I ett internationellt perspektiv använder ändå Sverige bekämpningsmedel restriktivt, tycker Lina Herbertsson. Integrerat växtskydd, IPM, den metod som föreslogs av EU-kommissionen för att minska andelen bekämpningsmedel med hälften, används också i stor utsträckning i Sverige.

– Jordbruksverket är bra på att uppmuntra och uppmana bönderna att använda andra metoder än att spreja allting med bekämpningsmedel.

En ännu större bov…

Ändå hör jordbrukslandskapet till de platser där den biologiska mångfalden utarmats mest – också i Sverige. Men Lina Herbertsson ser inte användandet av glyfosat och andra bekämpningsmedel som den främsta boven, utan hur vi förändrat jordbrukslandskapet.

– Jag skulle säga att glyfosat spär på det här problemet med landskapsförändringarna, med lite boplatser och för lite mat. Tänk dig miljöerna i Astrid Lindgrens sagor, med naturbetsmarker, ängar, olika vattendrag och sockerdricksträd (en gammal ek i Pippi Långstrump, reds. anm), där trivs väldigt många groddjur, fåglar och insekter. Idag har vi istället stora åkrar som är helt rensade på boplatser och föda för djur som behövs för organismer att fullfölja sin livscykel.

Förbjudet att använda privat

Sedan hösten 2021 är det inte längre tillåtet att använda glyfosat i trädgårdar och parker. ”I Sverige får bekämpningsmedel som innehåller glyfosat användas för att bekämpa ogräs som växer på åkern innan grödorna – exempelvis vete och bönor – kommit upp ur jorden. Dessa bekämpningsmedel får även användas för att ta bort det ogräs som växer på åkern efter skörd. Några få bekämpningsmedel med glyfosat får användas i raps och rybs när dessa grödor växer på åkern. I andra EU-länder, och utanför EU, kan det vara vanligare att tillåta bekämpningsmedel med glyfosat i växande grödor på åkern. Därför är det också vanligare med rester av glyfosat i livsmedel som inte odlats i Sverige,” skriver Livsmedelsverket.