Finansdepartementet ses ofta med rätta som ett överdepartement. Utan att ha finansdepartementet med på båten är de andra departementen ofta ganska bakbundna och handlingsförlamade. Visst finns det beslut och aktiviteter som inte styrs av pengar, men för de flesta stora avgöranden finns det trots allt pengar med i bilden och därmed får finansdepartementet ett slags veto. Finansdepartementet är samtidigt ofta det kanske mest konservativa, ja i många fall rent reaktionära, departementet.
När den nya miljö- och klimatministern nu kommer från just det departementet innebär det därför både möjligheter och risker. Möjligheter för att kontakten med och kunskapen om finanserna borde ge en fördel. Risker för att finansens tänk riskerar att följa med till miljödepartementet. Frågan blir helt enkelt vad som kommer påverka vad mest, finansdepartementets tänkande på miljödepartementet eller tvärtom.
Per Bolund har aldrig tillhört de radikala gröna, men helt klart var han mer tillväxtkritisk och inne på gröna lösningar innan han hamnade i regeringen än det vi sett de senaste åren. Kan den sidan blomma ut nu kan han som chef på miljödepartementet bli ett tydligt steg framåt. Men det första han då bör göra är att sluta repetera Lövins mantra om att Sverige är världsledande på miljöområdet. Att hela världen tittar på hur vi gör. Nu börjar han i stort sett varenda intervju, varenda pressträff, varenda sammanhang där han får uttala sig, med att vi är bäst.
Det är rent ut sagt skitsnack som inte bara urholkar förtroendet för honom, Miljöpartiet och regeringen utan också leder till slutsatsen att vi inte behöver göra så mycket mer. Vi behöver bara se till att resten av världen lever som vi, så är det lugnt. Det är en minst sagt farlig retorik.
Inget kunde nämligen vara mer fel. I stort sett alla relevanta sätt att räkna, alla relevanta mått att titta på, visar att vi tillhör vi de 10 procent värsta i världen per person när det gäller utsläpp och påfrestning på jorden. Betydligt ärligare och bättre vore därför att säga att vår livsstil gör att vi är några av de värsta miljö- och klimatbovarna i världen. Därför har vi ett extra stort ansvar att nu snabbt ställa om.
Elintensiva företag får dra ner på produktion de kallaste dagarna. Ett bra sätt att slippa ha dyr och smutsig överkapacitet.
Klent med ledningar gör att vi har elöverskott i delar av landet och underskott i andra när det går åt som mest el.
