Brittiska ingenjörsstyrkor är på väg till Polen för att bidra vid gränsen mot Belarus.
Inom EU är kritiken besk mot förslaget att gränsländerna ska få kringgå normala asylregler och -procedurer. Men Sverige tycker det är ”rimligt”.
Både människorättsorganisationer och politiker har reagerat skarpt mot det som EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson lade fram i förra veckan.
Förslagen om flexibla regler för Polen, Lettland och Litauen i hanteringen av de migranter och flyktingar som pressats fram av regimen i Belarus beskrivs exempelvis som ”oroande och extrema” av EU-parlamentets socialdemokratiska grupp, genom tyska ledamoten Birgit Sippel.
Partikamraten Ylva Johansson står dock på sig.
– Rätt väg fram är att följa det förslag som vi har lagt fram. I ett krisläge som vi har vid gränsen mot Belarus är det viktigt att länder har rätt att göra vissa undantag med längre eller kortare procedurer, säger inrikeskommissionären på väg in till torsdagens ministermöte med medlemsländernas migrationsansvariga.
"Rimligt"
Samtidigt betonar hon vikten av rätten att söka asyl och att inte tvinga tillbaka någon i fara.
– Det är viktigt att följa fördragen och grundläggande rättigheter och det är inte möjligt att avvika från, säger Johansson.
Även Sveriges nye integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) är inne på samma sak.
– Är man i ett sådant där besvärligt läge så måste man få sträcka lite på det som gäller för tillfället. Jag tycker att det är ett rimligt förslag som kommissionen kommer med, säger Ygeman på väg in till mötet.
Både Johansson och Ygeman anser att Belarus-läget är helt annorlunda än på andra platser.
– Egentligen är ju inte det här en flyktingsituation utan mer en hybridkrigföring där Belarus försöker utnyttja människors väldigt utsatta position för att sätta press på länder i EU och därav är det också motiverat med speciella åtgärder, säger Ygeman i Bryssel.
Britter på väg
Polen, Lettland och Litauen har med uppbackning från en rad andra länder i EU velat få ut EU-stöd till att förstärka sina gränser rent fysiskt.
Nja, är svaret än så länge, där klartecken ges för allehanda vakttorn, fordon, drönare och övervakningssystem – men inte till taggtråd och murar.
Från Nato-kollegan Storbritannien kommer samtidigt personalhjälp. 140 man ur ingenjörstrupperna anländer i slutet av december för att ända fram till i april bland annat hjälpa till med att reparera vägar.
”Vårt engagemang för europeisk säkerhet ligger fast och vi kommer alltid att hjälpa våra allierade. Det här icke-stridande stödet kommer att bidra till Polens ansträngningar att försvara gränsen och förmedla viktig ingenjörsmässig expertis”, säger försvarsminister Ben Wallace i ett uttalande.
Läs mer:
Amnesty: EU måste ta tydligare ställning för mänskliga rättigheter
Fakta: EU-förslag om lättnader
EU-kommissionen föreslog den 1 december en rad tillfälliga åtgärder för att hjälpa Polen, Lettland och Litauen i migranthanteringen vid gränsen mot Belarus.
Bland annat tillåts länderna ta upp till fyra veckor på sig för att registrera asylansökningar, i stället för i normala fall tre till tio dagar.
Länderna erbjuds också möjligheten att tills vidare enbart erbjuda migranter och flyktingar det som är absolut nödvändigt när det gäller mat, vatten och skydd.
Personer vars ansökningar om skydd redan avslagits ska också enklare och snabbare kunna skickas ut från länderna.
Undantaget föreslås gälla i sex månader och behöver godkännas av en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer i ministerrådet. När en omröstning kan eller kommer att hållas är ännu inte klart.
Källa: EU-kommissionen.
TT
