Talibanerna har tagit över Aibak, meddelar stadens biträdande guvernör.
Det är den sjätte provinshuvudstaden som rörelsen erövrar sedan i fredags.
Talibanerna bedriver en alltmer intensiv offensiv, som inleddes då de USA-ledda utländska trupperna i maj påbörjade sitt slutliga tillbakadragande från landet. I söndags intog islamisterna den strategiskt viktiga provinshuvudstaden Kunduz samt ytterligare två nordliga huvudorter.
På måndagen föll alltså även Aibak – helt utan strid. Boende bönföll provinsmyndigheterna att lämna över staden till talibanerna för att undvika ytterligare blodsspillan.
– Guvernören accepterade och drog tillbaka alla styrkor från staden, säger viceguvernören Sefatullah Samangani.
Maktskiftet i Aibak innebär att talibanerna sedan i fredags erövrat sex provinshuvudstäder, varav fem i norr, där rörelsen historiskt har haft svårare att få fäste.
Mot Mazar-e Sharif
På måndagen meddelade talibanerna även att rörelsens styrkor avancerar mot Mazar-e Sharif – den största staden i norr och den tredje största i landet – där de svenska styrkorna tidigare hade sin bas.
Talibanerna själva uppger att dess krigare redan tagit sig in i staden. Det motsägs av såväl boende som myndighetsföreträdare som hävdar att striderna än så länge äger rum i angränsande distrikt.
”Fienden försöker påverka opinionen och skapa oro bland befolkningen med sin propaganda”, skriver polisen i Balkh, den provins där Mazar-e Sharif är huvudort, i ett uttalande.
Balkhs starke man Ata Mohammad Noor – tidigare guvernör och veteran från strider mot Sovjetunionen på 1980-talet och talibanerna på 1990-talet – kallar norra Afghanistan för ”talibanernas gravfält” och lovar strid.
”Folket ska veta att vi kommer att göra motstånd till min sista blodsdroppe”, skriver han på Twitter.
Mazar-e Sharif är regeringens odiskutabelt starkaste fäste i norr, liksom ett ekonomiskt och religiöst centrum. Dess fall skulle signalera att hela landsänden gått förlorad – och väcka frågor om statsmakten alls kommer förmå stå emot talibanernas offensiv.
"Paniktillstånd"
Samtidigt som talibanerna fortsätter vinna mark misstänks medlemmar i den fundamentalistiska rörelsen för ett nytt mord i huvudstaden Kabul, samt en kidnappning av en journalist i Helmandprovinsen.
Ännu oidentifierade gärningsmän sköt i söndags ihjäl Toofan Omar, chef för radiokanalen Paktia Ghag i Kabul och verksam i organisationen NAI som stödjer oberoende medier i Afghanistan. Lokala myndighetsföreträdare pekar ut talibanrörelsen som misstänkt för mordet.
Samma dag fördes journalisten Nematullah Hemat bort från sitt hem i Lashkar Gah, provinshuvudstad i Helmand i södra Afghanistan. Även där pekas talibanerna ut som skyldiga.
– Det finns inga spår efter var talibanerna fört Hemat, säger Razwan Miakhel, chef för tv-kanalen Gharghasht TV där Nematullah Hemat arbetar.
– Vi befinner oss i paniktillstånd.
En talesperson för talibanerna uppger att han varken har någon information om mordet i Kabul eller kidnappningen i Helmand.
Nya strider i söder
Under måndagen rasar även strider mellan regeringsstyrkor och talibaner kring flera städer i de södra delarna av landet. Strider rapporteras från både Kandahar och Helmand, provinser där talibanerna traditionellt har ett starkt fäste.
Regeringssidan försöker blåsa nytt liv i stridsmoralen och talar om ”stora förluster” på talibansidan och en förbättrad säkerhetssituation.
– Afghanska säkerhetsstyrkor patrullerar städerna, säger Mirwais Stanekzai, talesperson för inrikesdepartementet.
En talesperson för talibanerna uppger samtidigt för Al Jazeera att det inte finns någon överenskommelse med den afghanska regeringen om eldupphör. Talespersonen varnar också USA för att återigen blanda sig i.
Minst 27 barn har dödats och 136 skadats under de senaste tre dagarnas eskalerande våld runt om i landet, larmar FN:s barnfond Unicef.
Fakta: Talibanerna
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.
Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.
