Radar · Morgonkollen

Slut på säl – isbjörnar lägger om kosten

Denna isbjörn på Warsawas zoo behöver varken svälta eller äta ägg.

Sopor och sjöfågelsägg. Det är vad som står på menyn för många av dagens isbjörnar när svaga isar gör det svårt, eller rentav omöjligt, att jaga säl. En ny kanadensisk studie visar att den nya kosten kan vara svår för jättarna att vänja sig vid.

En utmärglad isbjörn på ett snabbt krympande isflak. En symbol för klimatförändringarna många känner igen i dag.

Temperaturhöjningen i Arktis är i snitt dubbelt så hög som i resten av världen. När isarna smälter blir det mycket svårt för de jättelika djuren, på latin ursus maritimus, att jaga sin favoritföda säl.

I dag finns cirka 25 000 isbjörnar kvar i det vilda, huvudsakligen i landmassor tillhörandes USA, Kanada, Grönland, Norge och Ryssland. En studie som publicerades i fjol i tidskriften Nature Climate Change uppskattar att arten kan ha utrotats till följd av svält före år 2100.

Drivs av hunger

Men en växande skara hungriga björnar har tagit saken i egna ramar. Nya studier visar att många av Arktis isbjörnar har börjat lägga om kosten för att anpassa sig till en ny varmare värld.

Bland annat ser forskarna att sopor blivit ett allt vanligare inslag i det isbjörnar äter. Något som isbjörnarna, drivna av hunger, får tag i genom att ta sig in i nordligt belägna städer.

En annan föda som blivit vanligare är sjöfågelägg. Forskare i Kanada har med hjälp av drönare studerat hur isbjörnar på ön Mitvik i Nunavut regelbundet plundrar ejderbon på deras ägg. Studien publicerades i dagarna i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Open Science.

"Inte energieffektivt"

Den visar bland annat att många isbjörnar stannade vid stranden där fåglarna lade sina ägg under den elvadagars period då fåglarna häckade – men att detta gav blandad utdelning.

– Vi såg att de björnar som ankom senare i ökad utsträckning besökte de halvtomma bona och att de plundrade bona på ett mindre energieffektivt sätt. De var även mindre petiga med vad i äggredet de slukade, säger studiens huvudförfattare Patrick Jagielski vid Windsor-universitetet.

Forskarna märkte även att björnarna inte tycktes förstå kopplingen mellan närvaron av ejderfåglar och ägg.

– Studien visar att trots att arter kan förmå sig att äta en mindre angenäm kost när deras huvudsakliga föda blir svår att få tag i, så är det inte säkert att de klarar att göra det på ett effektivt sätt, fortsätter han.

Forskare vid det amerikanska Vanderbilt-universitetet ser också tecken på att kosten kan bli svår att lägga om för isbjörnarna. Genom att studera tänderna i en stor mängd äldre isbjörnskäkar kom de fram till att arten livnärt sig på det näringsrika späcket och köttet från just sälar i hundratals år. Den studien publicerades i förra veckan i Global Change Biology.

Fakta: Här går uppvärmningen snabbast

• Arktis är polarområdet runt Nordpolen. Det finns olika sätt att bestämma vad som tillhör Arktis, bland annat genom temperaturen eller trädgränsen. Men ofta räknas den nordligaste delen av Norge, större delen av Island, hela Grönland, de norra kusterna i Alaska, Kanada och Ryssland samt Norra ishavet som Arktis.
• Den globala uppvärmningen går enligt forskare ungefär dubbelt så snabbt i Arktis som i resten av världen – och området kring den norska ögruppen Svalbard i Norra ishavet är en av de platser där den går som allra snabbast.
• Sedan 1970 har den årliga genomsnittliga medeltemperaturen på Svalbard stigit med mellan tre och fem grader, medan medeltemperaturen på vintern har ökat med över sju grader, enligt rapporten Climate in Svalbard 2100, som har gjorts på uppdrag av den norska miljömyndigheten. Fortsätter utsläppen att öka kan den årliga genomsnittstemperaturen öka med mellan sju och tio grader till år 2100. Det skulle innebära att Svalbards medeltemperatur går från 8–9 minusgrader till 1–2 plusgrader, enligt rapporten.
TT

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV