Sommaren är här på riktigt och denna vecka är fylld med skolavslutningar. Det innebär att vi nu även börjar gå in i den för många vuxna mest efterlängtade tiden, semestertiden. För i arbetslinjens förlovade land finns inget som är så eftertraktat som ledigheten. Kanske för att det till vardags är så syndigt både att vara och än mer att vilja vara ledig. Till vardags jobbar vi och gör rätt för oss. Gör vi inte det är vi misslyckade, då bör vi skämmas och staten gör allt de kan för att straffa oss.
Men på sommaren, då mäter vi istället framgång i ledighet. De närmaste månaderna kommer sociala medier svämma över med folk som vältrar sig i ledighet. Att på sommaren kunna ägna sig åt lättja är ett sätt att visa att vi tillhör de lyckade. Även om det nog får anses ge en än högre status att ha en ambitiös och flitig ledighet, att hinna bocka av så många ledighetsaktiviteter som möjligt.
Många äro dock de som inte är utvalda, som inte får möjlighet till ledighet. Är du sjukskriven får du inte vara så aktiv att du kan misstänkas kunna ta ett jobb. Är du arbetslös måste du söka jobb, gå på meningslösa kurser och åtgärder året om, även på sommaren. Och nåde dig om du lämnar landet. Är du student och inte har ett kapital på kontot behöver du ta sommarkurser eller sommarjobb för att ha en inkomst även över sommaren. Är du egenföretagare, gigjobbare eller timvikarie behöver du oftast ta alla jobb du får oavsett när de dyker upp. Och så vidare.
Så i arbetslinjens förlovade land är det arbete framför allt som gäller, året om. Arbetslinjens piska vinner oavsett årstid och väder, förutom över några utvalda som varje sommar får tävlar i att bli bäst på vara lediga. Borde vi inte kunna bättre?
Glad sommar!
