Zoom

Hon fick rätt mot Försäkringskassan – skuldsattes

Therese (till vänster) har fått hjälp av Johanna Segerheim, personligt ombud, med alla kontakter med myndigheterna.

Therese, 28, nekades ersättning från Försäkringskassan. Överklagade. Fick rätt efter två år. Men då nekades hon bostadsbidrag och blev återbetalningsskyldig till socialtjänsten. Nu har Therese hamnat hos kronofogden. ”Det är jättejobbigt. Det var ju inte mitt fel att jag fick avslag. Det var Försäkringskassans fel, men ändå har jag straffats”, säger hon.

Therese, 28, är ensamstående med sin sexåriga dotter och har sedan länge psykisk ohälsa, bland annat aspergers syndrom, adhd och tvångstankar. När hon var 20 år beviljades hon aktivitetsersättning, en ersättning för unga personer som inte kan arbeta. Den hade hon i sex års tid, men sedan fick hon kraft att förändra sin situation.

Hon ansökte om att få en annan typ av aktivitetsersättning för att kunna läsa in grundskolan, som hon aldrig hade gått klart på grund av bland annat social fobi.

– Jag hade kommit in på en folkhögskola och var helt inställd på att börja till hösten, säger Therese.

Men Försäkringskassan var av en annan åsikt. De sade nej till just denna aktivitetsersättning. Therese sökte då istället den ersättning hon haft innan – aktivitetsersättningen vid nedsatt arbetsförmåga.

Men beslutet dröjde. Therese testade att sommarjobba, men det gick inte. På hösten började hon ändå på folkhögskolan och tog lån från CSN, eftersom hon behövde pengar. Men studietakten som CSN krävde var för hög. När pengarna var slut vände hon sig till socialtjänsten.

Först i april 2019 kom beslutet om aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. Men även då var beslutet nej. Hon ansågs arbetsför – trots att läkarintyg och hennes erfarenheter visade att så inte var fallet.

– Det var jättejobbigt för jag visste själv att jag aldrig skulle klara av att jobba, säger Therese.

Krav på att söka jobb – trots läkarintyg

Då ändrade sig även socialtjänsten i sin bedömning. Från att tidigare ha beviljat henne försörjningsstöd satte de nu som villkor att hon skulle gå till deras jobbcenter och söka arbeten för att få stödet.

– De hade gjort en planering bakom ryggen på mig. Det var som en chock, säger Therese.

Hon gick inte dit, eftersom hon visste att hon inte skulle klara av att söka jobb. Hon sökte inte heller akuta nödpengar från socialtjänsten – något som personer som nekas vanligt försörjningsstöd ibland kan få.

– Jag tänkte att de ändå inte skulle ge mig någonting, eftersom jag inte uppfyllde kraven. Jag visste inte heller att det kanske hade gått att få akuta pengar. Jag hade gått in i väggen, orkade inte vända ut och in på mig själv med alla kontoutdrag och sedan tvingas gå igenom ett till avslag. Jag kände mig som en belastning och sviken av samhället, säger Therese.

I stället sålde hon saker hon hade hemma, köpte saker second hand och sålde vidare, tog sms-lån och lånade även pengar av sina föräldrar och syskon, vilket tog på krafterna. Efter tre månader överklagade Therese beslutet om aktivitetsersättning och hade ett nytt läkarutlåtande, som hon visade för socialtjänsten. Det ledde till att de började ge henne försörjningsstöd igen i väntan på att hon skulle beviljas aktivitetsersättning.

Fick rätt – men inga pengar

Sommaren 2020 fick hon rätt mot Försäkringskassan. Förvaltningsrätten sade att hon uppfyllde alla krav på att få aktivitetsersättning, och hon fick två års ersättning retroaktivt. Det landade på 233 989 kronor före skatt.

Men Therese har inte fått en enda krona. Orsaken: Försäkringskassan förde över pengarna till Skatteverket och socialtjänsten. Detta trots att en handläggare på socialtjänsten lovat på mejl att Therese inte skulle bli återbetalningsskyldig för de första månadernas försörjningsstöd om hon fick aktivitetsersättningen retroaktivt. Dessutom nämns inte återkrav i flera av socialtjänstens senare beslut om försörjningsstöd.

– Det kändes som jag blev ännu mer sviken då, säger Therese.

Därtill har det blivit ett glapp för juli månad. Detta eftersom kommunen räknar månaden i förskott och Försäkringskassan betalar ut i samma månad, så att Therese har gått miste om 7 400 kronor.

Nekades bostadsbidrag på grund av att hon hade nekats aktivitetsersättning

Förutom att socialtjänsten tog hela den retroaktiva aktivitetsersättningen har återbetalningen också fått negativa konsekvenser hos Försäkringskassan. Av dem nekades hon bostadsbidrag år 2020 – ett bidrag som hon hade beviljats tidigare. Detta eftersom hennes årsinkomst såg så hög ut.

Men att årsinkomsten var hög berodde endast på att hon det året hade återfått aktivitetsersättningen retroaktivt i en klumpsumma – pengar som hon aldrig fick behålla och som hon egentligen skulle ha fått utspritt under två års tid om inte Försäkringskassan hade gett henne avslag 2018.

– Hon blev dubbelt bestraffad. Hon fick rätt mot Försäkringskassan, men samtidigt fick hon en ekonomisk smäll. Det måste vara ett systemfel, säger Johanna Segerheim, personligt ombud, som har stöttat Therese i kampen för att få rätt mot myndigheterna.

Så svarar socialtjänsten och Försäkringskassan

På socialtjänsten i Haningen kommun vill Madeleine Nilsson, enhetschef, inte uttala sig om Therese fall, trots att Syre har en fullmakt. Madeleine Nilsson svarar endast på mejl och skriver att om socialtjänsten har fått en felaktig utbetalning från Försäkringskassan så brukar de kompensera det “genom att utbetala summan till berörd klient”, men att hon inte känner till att någon sådan felaktig utbetalning skulle ha förekommit.

Lotti Ryberg Welander, forskare i rättssociologi, kan inte se att något formellt fel har utförts när pengarna fördes över direkt till socialtjänsten, men hon reagerar på det mejl där en socialsekreterare hävdade att Therese skulle få behålla pengarna.

– Att skriva ett sådant meddelande är väldigt olyckligt. Det gör ju att hon kan ha trott att hon skulle få behålla pengarna, säger hon.

När det gäller nekandet av bostadsbidraget vill inte Försäkringskassan uttala sig om Therese fall, eftersom hon har överklagat det beslutet till förvaltningsrätten. Men enligt Försäkringskassan är lagen utformad så att Försäkringskassan inte kan ta hänsyn till vilket år pengarna tjänas in, utan enbart när personen får pengarna.

– Jag förstår att det i det här fallet upplevs som djupt orättvist och det är olyckligt hur det har blivit. Det visar på vikten av att det blir rätt från början och det är bra att den försäkrade har överklagat sitt ärende om bostadsbidrag, skriver Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan i ett mejl till Syre.

När det gäller att föra över pengarna direkt till socialtjänsten så följer detta också lagen, eftersom det annars skulle innebära att personen fick dubbel ersättning för perioden, uppger han.

– Det är självklart att man inte ska få dubbla bidrag, men socialtjänsten hade kanske kunnat undanta vissa saker, säger Johanna Segerheim, och syftar på det extra ekonomiska bistånd som Therese hade fått för en dator, mediciner, barnkläder och akuta matpengar – utgifter som hon hade klarat tidigare med sin aktivitetsersättning eftersom hon då kunde ta delbetalningar.

Therese sökte sedan bostadstillägg retroaktivt, ett annat typ av stöd till bostaden, som ska beviljas personer med aktivitetsersättning, men pengarna har inte räckt.

Hamnade hos kronofogden

I dag har Therese skulder till CSN, sms-lån kvar och andra skulder från månadsavbetalningar som hon inte kunnat betala under tiden hon inte fick aktivitetsersättning. Allt detta har lett till att hon har hamnat hos kronofogden – något som aldrig skulle ha hänt om hon hade beviljats den aktivitetsersättning som hon hade rätt till från första början.

– Det är inte rättvist att behandla folk på det här viset. Det var ju inte mitt fel att jag fick avslag. Det var Försäkringskassans fel, men ändå har jag straffats. Det här ska inte behöva drabba någon, säger Therese.

Att hamna hos kronofogden har också lett till att hon inte kan förbättra sin ekonomiska situation genom att byta sin lägenhet – en tvåa som kostar 8 500 kronor. Alla billigare lägenheter får hon nobben för eftersom hon nu har betalningsanmärkningar.

Dessutom har stressen efter dessa två år lett till att hon mår ännu sämre psykiskt.

– Jag har fått utmattningssyndrom och orkar inte göra någonting. Jag känner mig som en jättedålig förälder. Det är nästan det jobbigaste, säger Therese.

Nu måste hon söka ersättning från Försäkringskassan på nytt. Detta eftersom de tre åren som hon beviljades aktivitetsersättning bara gäller till och med i juni.

– Jag har inte fått tillräcklig lång tid för att återhämta mig. Och jag är orolig att allt kommer upprepa sig igen, säger Therese.