Radar · Migration

EU-parlamentet tar krafttag mot pushbacks  

EU-parlamentarikern Malin Björk (V) kallar arbetsgruppen som tillsatts för att utreda pushbacks av flyktingar för en viktig delseger för vänstern.

I december dömde EU-domstolen ut Ungerns deportationer av flyktingar till Serbien som olagliga. Men sedan dess har 4903 personer skickats tillbaka. Samtidigt tar EU-parlamentet krafttag mot dessa kränkningar – som EU:s gränspolis Frontex enligt flera trovärdiga rapporter är inblandade i.

Den 27 januari meddelade Frontex att de skulle stoppa sina insatser i Ungern. Beslutet kommer efter en period när Frontex i Grekland har anklagats för pushbacks av flyktingar och att liknande rapporter kommit från Albanien. Frontex chef Fabrice Leggeri har vid flera tillfällen sagt att anklagelserna är falska – varpå flera EU-parlamentariker krävt hans avgång. I december kom också en dom från EU-domstolen som sa att Ungerns systematiska pushbacks av flyktingar till Serbien är olagliga.

Men trots domen från EU-domstolen har flyktingar fortsatt deporteras till Serbien utan att beviljas möjlighet att söka asyl. Information om det finns lättillgängligt på den ungerska polisens hemsida och den Budapest-baserade människorättsorganisationen Hungarian Helsinki Committee kunde därefter placera ut informationen på en google-karta för att visa omfattningen.

Mellan EU-domstolens dom och den 26 januari då kartan publicerades hade det förekommit 600 pushbacks som involverat 4504 personer. Enligt Andras Lederer, som arbetar för organisationen och är den som gjort kartan, är det sannolikt att det delvis är hans arbete med att samla information om att pushbacks fortsatt trots domen i EU-domstolen som ligger bakom Frontex beslut att stoppa sitt uppdrag i Ungern, skriver InfoMigrants. Frontex närvaro i landet kan anses legitimera Ungerns metoder och vara besvärliga för myndigheten.

Med brett stöd från EU-parlamentets vänstergrupp, de gröna, den socialdemokratiska gruppen och högergruppen EPP har man startat en arbetsgrupp för att granska Frontex inblandning i pushbacks. Arbetsgruppen har tillsatts efter avslöjandena om Frontex i Grekland.

– Det här är en viktig delseger för alla oss som vill sätta stop för våldet vid EU:s gränser och se att ansvariga ställs till svars för olagliga handlingar. Jag hade önskat att Frontex och EU-kommissionen redan tagit sitt ansvar och agerat efter att ha sett alla bilder, filmer och andra bevis mot Frontex, men nu får vi parlamentariker sätta press genom denna grupp istället, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V) i ett pressmeddelande.