På polisens nationella operativa avdelning, Noa, kan man se hur offentliga händelser som Pride ökar utsattheten för HBTQI-personer. Transpersoner är den grupp där utsattheten ökar mest enligt Daniel Godman, nationell specialist och verksamhetsutvecklare på NOA.
När en skottlossning ägde rum på gayklubben Puls i Orlando 2016, dödades 49 personer och 53 skadades. Brottet kategoriserades som terrordåd och hatbrott och gav kedjeeffekter hela vägen till Sverige.
– När något stort hatbrott sker ute i världen, då avspeglar det sig ofta direkt här hemma i Sverige i form av att det blir uppmärksamhet på den här frågan och då kan det bli en ökning av hatbrotten som en effekt efter det, säger Daniel Godman, nationell specialist och verksamhetsutvecklare på Noa.
Hatbrottens natur är känslostyrd och uppmärksamhetsstyrd. Hoten och det verbala och fysiska våldet har ofta med ett ställningstagande att göra. Om ett antal personer samlas för att kämpa för HBTQI-personers mänskliga rättigheter, då kan de som hatar dem triggas till att begå ett hatbrott.
– Både för att de blir triggade av att den här gruppen syns och för att de själva vill synas och höras, säger Daniel Godman.
Pride triggar
TT: Innebär det att en festival som Pride kan trigga hatbrott?
– Ja, Pride skulle kunna ge en ökad aktivitet hos den här gruppen att begå hatbrott eller andra aktioner som stör evenemanget.
Antalet hatbrott har legat ganska konstant de senaste tio åren på mellan 7000 till 7500. Av dessa är cirka tio procent hatbrott där sexuell läggning är brottets motiv. Sedan 2015 har polisen specialiserat sin organisation för att kunna utreda hatbrott och därmed stävja dem. I region Stockholm, region Syd och region Väst finns särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper som som jobbar med utredning, samverkan med andra myndigheter och kompetenshöjning. I de övriga regionerna finns särskilda demokrati- och hatbrottsutredare.
När polisen utreder hatbrott har de ett dubbelt arbete. Dels att utreda själva grundbrottet som till exempel ett hot eller en våldtäkt och dels om motivet är ett hatbrottsmotiv.
Motivet är huvudsaken
– Man får titta på samtliga omständigheter som exempelvis miljön och särskilda uttryck. Har det skett utanför en gayklubb eller kanske i samband med ett arrangemang från RFSL? Eller tillvägagångssättet: har den misstänkte i samband med brottet sagt eller gjort något som visar på föraktet? Det kan vara så att man kan bevisa själva grundbrottet, till exempel ett olaga hot, men det är samma höga beviskrav på hatbrottsmotivet och här ser vi ofta utmaningar säger Daniel Godman.
TT: Vad avgör om det bedöms vara ett hatbrott vid till exempel ett olaga hot?
– Syftet med brottet och motivet ska vara att kränka den utsatte utifrån föreställningar om exempelvis sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Med föreställning menas att den utsatte rent faktiskt inte behöver vara exempelvis homosexuell för att gärningspersonen ska dömas för hatbrott, det är motivet till brottet som är huvudsaken.
Flyttat till nätet
I dag sker majoriteten av hatbrotten på nätet men lagen gäller överallt så att anmäla är mycket viktigt för att polisen ska kunna följa denna brottsutveckling och trender över tid, menar Daniel Godman.
Av de olika grupper inom HBTQI-rörelsen som utsätts för hatbrott upplever Daniel Godman att hotbilden ökat mest mot transpersoner. Det beror enligt honom på att transpersoner blivit en större del i den offentliga debatten än tidigare.
– Fler och fler personer kommer ut offentligt och de är unga och de vill prata om det här och ju mer man syns och hörs desto mer hat kan man få.
I dagarna lanserar Polismuseet som är en del av polisens kommunikationsavdelning en ny intern utställning som heter ”Rätten att vara jag”. Utställningen syftar till ökad kompetens och medvetenhet gällande transpersoners historia, utsatthet och levnadsvillkor. Utställningen är ambulerande och kommer besöka varje polisregion.
