Sten och brandbomber far i luften, nära 50 poliser har skadats och en buss stuckits i brand. Nordirlands politiska ledare fördömer i skarpa ordalag våldet där, efter en sjätte natt av kravaller. Storbritanniens Nordirlandsminister är på väg till Belfast.
– Nordirlands folk förtjänar bättre än en fortsättning på det våld och den oro vi bevittnat de senaste dagarna, säger den brittiske ministern, Brandon Lewis, och lägger till att han kommer att göra allt för att få till ”konstruktiva diskussioner”.
De upptrappade våldsamheterna har lett till stor oro i grannländerna Storbritannien och Irland.
– Det här måste få ett slut, innan någon dödas eller skadas allvarligt, säger Irlands utrikesminister Simon Coveney till public servicekanalen RTÉ.
Hans premiärminister Micheál Martin har fördömt våldet och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson skriver på Twitter att han är djupt oroad.
"Bedrövliga" attacker
Representanter för de stora nordirländska partierna, irländska vänsternationalistiska Sinn Féin och det brittisktrogna nationalkonservativa unionistpartiet DUP – som vanligtvis inte är överens om mycket – verkar hålla med.
DUP-ledaren Arlene Foster och ledarna för övriga partier som sitter i regionparlamentet Stormont, höll på torsdagen ett krismöte. Efteråt gjorde de ett gemensamt uttalande där de starkt fördömer oroligheterna.
”Förstörelse, våld och hot om våld är fullkomligt oacceptabelt och oförsvarligt, oavsett vilken oro som må finnas i samhället”.
I synnerhet attackerna mot en buss, vars förare skadades, och en pressfotograf framhålls som ”bedrövliga”.
Kort efter mötet skulle Stormont, vars ledamöter avbrutit sin påskledighet, samlas.
Växande frustration
Våldsamheterna har skakat Nordirland den senaste veckan. Många har skadats när demonstranter bränt bilar och kastat brandbomber.
Bara under natten till torsdagen skadades minst sju poliser utöver de 41 som skadats tidigare. Våldsamheterna rapporteras ha börjat med att upploppsmakare runt Shankill Road, i ett brittisktroget område av Belfast, kapade och satte eld på en dubbeldäckarbuss och kastade sten mot polis. Senare kastade grupper på olika sidor om en av Belfasts så kallade fredsmurar tegelsten och brandbomber på varandra.
På den ena sidan fanns i huvudsak katolska nationalister, den grupp som vill att Nordirland ska förenas med Irland. På den andra sidan stod unionister, som vill stanna i Storbritannien och som i huvudsak är protestanter. Konflikten i Nordirland har stått mellan dessa parter i decennier.
– Det här är scener vi inte sett i Nordirland på mycket lång tid och som många människor trodde var förpassade till historien. Nu krävs en kollektiv insats för att minska spänningarna, säger Simon Coveney.
Fördömer våldet
Våldsvågen kommer sedan brittisktrogna luftat växande frustration mot de handelshinder som råder mellan Nordirland och Storbritannien efter brexit.
Dessutom har ilska mot polisen blossat upp eftersom inget åtal väckts mot partiet Sinn Féin för brott mot covid-19-restriktioner i samband med en stor begravning i fjol av den kände IRA-medlemmen Bobby Storey. Beslutet har fått Sinn Féins politiska motståndare DUP att kräva den regionala polischefens avgång.
Sinn Féin anklagar i sin tur DUP för att spä på spänningarna med sitt starka motstånd mot de nya handelsreglerna och kraven på polischefens avgång.
En del av våldsamheterna uppges ha kopplingar till kriminella. Och Jonathan Roberts, biträdande chefskonstapel vid den nordirländska polisen, säger att det är troligt att paramilitära organisationer är inblandade i oroligheterna, rapporterar public servicekanalen BBC.
Fakta: Det oroliga Nordirland
Nordirland exploderade i slutet av 1960-talet i upplopp och våldsamheter mellan Londontrogna unionister och Irlandsvänliga republikaner.
På båda sidor fanns militanta rörelser som använde sig av mord och bombdåd. Över 3 600 personer har dödats och tiotusentals har skadats i konflikten.
I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades de olika politiska grupperna samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning.
Avtalet innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.
Sedan 2007 har Nordirland under långa perioder haft ett fungerande provinsstyre. Från 2015 styrdes Nordirland enbart av DUP och Sinn Féin, men i början av 2017 föll regeringen, då Sinn Féin hoppade av samstyret. Efter tre års dödläge lyckades parterna enas om maktdelningen och i januari kunde regionparlamentet Stormont samlas igen.
Problemen att komma överens har skuggats av förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU, där frågan om hur gränsen mellan Nordirland och Irland ska se ut tillhör de som har varit svårast att lösa. Konsekvenserna av brexit är fortsatt svåra att hantera lokalpolitiskt.
