Radar · Utrikes

Taliban blev sjukhuschef – bygger moské

Talibanen och sjukhuschefen Mohammed Javid Ahmadi tittar till patienter som vårdas för drogmissbruk.

Talibanen Mohammed Javid Ahmadi har fått sitt drömjobb som chef för ett sjukhus utanför Kabul. Hans första projekt är att bygga en moské på sjukhuset, trots stora brister i vården. ”Han är ingen läkare, vi vet inte varför han är här, vi frågar oss det hela tiden”, säger läkaren Elaha Ibrahimi.

När kriget som pågått under största delen av 22-årige Mohammed Javid Ahmadis liv avslutades i augusti fick han sin chans. Han blev utsedd till chef för distriktssjukhuset i Mir Bacha Kot, strax utanför Afghanistans huvudstad Kabul.

Hans dröm är att bli läkare, vilket dock inte har varit möjligt på grund av fattigdom. I stället har han stridit för talibanrörelsen.

Men trots att han tar sitt nya jobb på största allvar har det varit svårt att komma överens med sjukhusets vårdanställda. Mohammed Javid Ahmadi vill nämligen i första hand bygga en moské på sjukhusområdet, dela upp personalen efter kön och uppmuntra till bön. Med det på plats kommer resten att komma enligt Guds vilja, säger han.

En kvinna och hennes spädbarn på väg till läkaren på sjukhuset i Mir Bacha Kot, där de anställda fortsätter att arbeta utan lön
En kvinna och hennes spädbarn på väg till läkaren på sjukhuset i Mir Bacha Kot, där de anställda fortsätter att arbeta utan lön. Foto: Bram Janssen/AP/TT

Separata salar

Läkarna vill hellre ha lön, vilket de inte har fått på fem månader nu. Men trots att det inte finns några pengar fortsätter de att göra sitt jobb.

– Vad kan vi göra? Om vi inte vill komma hit finns det inga andra jobb för oss. Om det fanns andra jobb kan ingen betala oss ändå. Det är bättre att stanna här, säger läkaren Gul Nazar.

Enligt nye chefens order får kvinnlig personal inte längre gå till akutmottagningen, de måste täcka sina huvuden och fokusera på kvinnliga patienter. Kvinnor och män måste dessutom hållas i separata salar.

En sak har de dock gemensamt. Både chefen och de anställda hoppas att den ekonomiska situationen ska lösa sig så att sjukhuset ska kunna driva sin verksamhet på ett bra sätt.

Problemen var omfattande på många av landets sjukhus redan innan talibanerna kom till makten i augusti, men situationen har förvärrats betydligt sedan dess. Omvärlden har reagerat på det våldsamma övertagandet med omfattande sanktioner som har drabbat landets banksektor hårt, och även hjälporganisationer har styrt om sitt bistånd för att pengarna inte ska gå till talibanstyret.

Sjukhuschefen Mohammad Javid Ahmadi, till höger, talar med en av sjukhusets läkare
Sjukhuschefen Mohammad Javid Ahmadi, till höger, talar med en av sjukhusets läkare. Foto: Bram Janssen/AP/TT

Granskar recept

Mohammed Javid Ahmadi anser att det är hjälporganisationer som måste ge pengar till att åtgärda bristerna i själva sjukhusverksamheten. Pengarna till moskén ska komma genom lokala donationer.

Under den tidigare sjukhusadministrationen pågick omfattande korruption på sjukhuset, enligt Mohammed Javid Ahmadi, som säger sig ha hittat ett helt lager med medicinsk utrustning, möbler och annat stöldgods som skulle säljas för personlig vinning. Sådant agerande är han tydlig med att han inte kommer att låta hända igen.

Läkaren Najla Quami använder sin mobiltelefon som ficklampa för att undersöka undernärda barn under ett av många strömavbrott.

– Alla läkare här är djupt deprimerade, säger hon.

Enligt en annan läkare granskar Mohammed Javid Ahmadi ofta recept som hon skriver ut. Orsaken är enligt honom att han den senaste tiden har fått lära sig att ge sprutor och skriva ut enklare mediciner.

– Jag kan namnen på medicinerna som behövs för olika åkommor, säger han, och fortsätter att drömma om att bli läkare.

Fakta: Talibanerna

Talibanrörelsens ideologi kombinerar en extrem och fundamentalistisk tolkning av islam med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Ordet taliban betyder ursprungligen student eller sökare på pashtunernas språk pashto.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 började krigsherrar, som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen, vända vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul. Den kontrollerade stora delar av landet fram till den USA-ledda invasionen 2001.
Talibanernas maktutövande då var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik och kvinnors frihet inskränktes kraftigt. Kvinnor förbjöds att röra sig fritt utanför hemmet och skolundervisning för flickor stoppades.
Den 15 augusti 2021 erövrade talibanerna återigen Afghanistans presidentpalats.