Efter den så kallade Bosman-domen minskade lönediskrimineringen mot mörkhyade engelska fotbollsspelare. ”Den ökade rörligheten för arbetskraften tycktes hindra klubbarna från att kunna diskriminera”, säger forskaren Pierre Deschamps.
Pierre Deschamps, doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet, har undersökt effekterna av Bosman-domen och funnit att lönediskrimineringen mot mörkhyade fotbollsspelare i England minskade när spelarna fick röra sig fritt, utan övergångssumma, mellan klubbarna efter deras kontrakt gick ut.
När den belgiske fotbollspelaren Jean-Marc Bosman, som spelade i klubben RFC Liège, erbjöds en förlängning av kontraktet för endast 25 procent av sin gamla lön valde han att acceptera ett kontrakt från den franska fotbollsklubben Dunkirk. Men för att förhindra övergången begärde då RFC Liège en hög transfersumma. Bosman stämde klubben – och fick rätt.
Domen från 1995 tog således bort begränsningarna för hur spelare utan kontrakt kan flytta mellan klubbar, baserat på principen om fri rörlighet för arbetskraft inom EU. Spelare inom EU kunde flytta till en annan klubb efter att ett kontrakt löpt ut utan att en transfersumma behövde betalas.
Som svar på Fotbollskanalens fråga på vilket sätt som mörkhyade i England lönediskriminerades före Bosman-domen svarar Pierre Deschamps:
– Det som blev tydligt var att en svart och en vit spelare som var lika bra, så var det i nästan alla fall den svarta spelaren som fick en lägre lön. Men efter Bosman-domen så flyttades makten från klubbarna till spelarna. Om en spelare är missnöjd med sin lön i dag är det enklare att spela ut sitt kontrakt, eller hota med att spela ut det för att på så vis få en högre och rättvisare lön, säger han till webbplatsen.
