USA:s kongress har formellt godkänt Joe Biden som landets näste president efter de kaotiska scener som utspelade sig i Kapitolium i Washington DC timmarna innan. Trump lovar ett ”fredligt överlämnande” av presidentmakten.
Våldsamheterna som inleddes på onsdagseftermiddagen, lokal tid, avbröt ledamöterna i representanthuset och senaten, som just hade sammanträtt i två parallella möten, för att ge ett sista godkännande till resultatet i presidentvalet.
Vid 09.30-tiden svensk tid hade tillräckligt många elektorsröster godkänts för att Joe Biden ska kunna sväras in som landets näste president den 20 januari.
I valet i november fick Joe Biden 306 röster, mot Trumps 232, av sammanlagt 538 elektorsröster.
Enligt CNN har Donald Trump kommenterat kongressens beslut. Han betonar att det kommer att bli ett ”fredligt överlämnande” av presidentmakten om 13 dagar.
”Även om jag definitivt inte håller med om valresultatet, och fakta stödjer mig, så kommer vi att ha en fredlig överlämning den 20 januari. Jag har alltid sagt att vi kommer fortsätta slåss för att enbart lagligt lagda röster räknades. Även om det här är slutet för den bästa första mandatperioden i en presidents historia så är det bara början på vår kamp att göra USA stort igen.”
En formalitet
Vanligtvis rör omröstningen i kongressen en ceremoniell formalitet om att godkänna elektorsrösterna – men denna gång har Donald Trumps lojalister försökt att utnyttja proceduren i ett sista försök att ogiltigförklara Bidens vinst.
I arbetet med att godkänna valresultatet kan kongressen ifrågasätta elektorsröster från en delstat, om man misstänker att allt inte gått rätt till. Det kräver dock en anmälan som måste skrivas under av minst en senator och en representanthusledamot och som måste röstas igenom av respektive kammare, enligt amerikansk lag.
Efter omröstningen om Arizonas elektorsröster gick kongressens båda kamrar i ett gemensamt godkännande igenom delstat efter delstat, i bokstavsordning.
Mike Pence ledde godkännandet och kunde konstatera att de republikaner som ville protestera mot resultatet i Georgia, Michigan eller Nevada inte fick igenom sin protest.
Protest i Pennsylvania
För Michigan och Nevada berodde det på att ingen senator ville skriva under på protesten, för Georgia att onsdagens våldsamheter påverkar politikerna.
– Det ser ut som att några senatorer har dragit tillbaka sin protest, sade representanthusledamoten Jody Hice från Georgia, vilket möttes av applåder i kammaren.
När det var dags för Pennsylvania tvingades de två husen var för sig inleda debatter och omröstningar om delstatens resultat.
Men inte heller i Pennsylvania gick protesten igenom.
Fick applåder
Flera av de republikaner som tidigare hade lovat att ifrågasätta valet och de elektorsröster som tillfaller den tillträdande presidenten Joe Biden uppgav att de skulle tona ner sin retorik och flera sade att de inte skulle rösta mot resultaten efter onsdagens oroligheter.
En av de som ändrade sig var Kelly Loeffler – republikanen från Georgia som ett dygn tidigare förlorade sin plats i den tillträdande senaten mot demokraten Raphael Warnock. När hon fick ordet inför omröstningen sade hon om de tilltänkta protesterna mot Biden:
Jag kan inte längre med rent samvete protestera mot valresultatet, sade hon och fick applåder i kammaren.
"Måste få ett slut"
Senatorn Mitt Romney från Utah, som tidigt uppmanade sina republikanska kolleger att inte ifrågasätta resultatet, varnade för att deras politiska gärningar för alltid kommer att kommas ihåg i ljuset av det.
– Det bästa sättet att visa respekt för de väljare som är upprörda nu är att säga sanningen, sade han.
En av Trumps mer lojala senatorer, Lindsey Graham från South Carolina, höll med.
– Trump och jag har haft en sjutusan till resa. Jag hatar att det ska sluta så här, Gud vad jag hatar det, sade han.
– Men i dag måste jag säga som det är: Räkna inte med mig. Det är nog nu. Vi måste få slut på det här, sade han om ifrågasättandet av valresultatet.
Fakta: USA:s kongress
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, i januari 2021 startar det 117:e kongressmötet.
Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
I nuläget har Republikanerna majoriteten i senaten med 52 ledamöter. Demokraterna styr i representanthuset med 233 ledamöter.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Källa: Representanthuset och senaten
