Drygt hälften av världens befolkningen bor i storstadsområden. Trots detta består endast omkring tre procent av den globala markytan av städer, vilket enligt forskaren Lei Zhao på universitetet i Illinois, kan vara orsaken till att tidigare klimatforskning inte specifikt undersökt och tagit fram modeller för storstadsmiljöer.

Nu har Lei Zhao, tillsammans med en rad andra forskare, specifikt tittat på hur urbana områden kan komma att påverkas av klimatförändringarna.

”Nästan alla modeller saknar stadsrepresentation. Även om städer upptar ett så litet område, sker mycket av den mänskliga påverkan där. Så vi stängde detta gap genom att ta fram klimatprognoser som är specifika för stadsområden”, säger Zhao, som är huvudförfattare till studien, rapporterar the guardian.

"Urban värmeö"

Enligt studien, som nu har publicerats i Nature climate change, finns det en rad faktorer som gör att den globala uppvärmningen påverkar urbana miljöer annorlunda.

Att temperaturerna i stadsmiljöer tenderar att vara högre är inget nytt då det sedan tidigare är känt att asfalt och betongytor, som absorberar mer värme från solstrålarna, ersätter den naturliga vegetationen. Till skillnad från städerna finns det träd och andra växter på landsbygden, som gör att temperaturskillnaden inte blir lika hög i dessa områden. Effekten kallas för urban värmeö (urban heat island).

Men enligt Zhao finns det även andra viktiga variabler när man studerar skillnaden i klimatförändringar mellan stadsmiljöer och exempelvis landsbygd.

”Det är inte bara temperatur, det är också luftfuktighet”, säger Zhao.

Torrare i städerna

Luftfuktigheten i storstäder runt om i världen tenderar att minska i takt med att temperaturerna stiger, enligt den nya modellen som forskarna tagit fram. Luften kommer att bli torrare i främst urbana områden som inte redan har hög luftfuktighet. Kuststäder och andra områden som redan har hög luftfuktighet, kommer inte att drabbas i samma utsträckning.

Trädplantering effektivt

Enligt studien kan grön infrastruktur vara en åtgärd för de städer som kan komma att drabbas av torrare luft, och på så sätt ett effektiv redskap i kampen mot den globala uppvärmningen. Man skulle till exempel kunna satsa på att plantera träd och annan grön vegetation, då de släpper ut vatten som svalnar i luften.

Zhao hoppas att modellen som nu har tagits fram kan vara till hjälp för beslutsfattare och stadsplanerare att fatta mer välgrundade beslut för att bekämpa de stigande temperaturerna i städerna. En viss strategi kan fungera för en stad, men behöver inte vara lösningen för en annan.

”När man tittar på stora projektioner kan man se om uppvärmningssignalen skiljer sig från andra platser och hur luftfuktigheten varierar. Detta kan vara till hjälp för att utforma en annorlunda strategi.”, säger Lei Zhao.

Du kan ta del av studien här.

Läs mer: Malmö ska tackla upphettning och skyfall med fler träd