Radar · Migration

Hungerstrejk på förvaret i Gävle: ”Djur behandlas bättre”

Förvar är ett låst boende som Migrationsverket ansvarar för.

På Migrationsverkets förvar i Gävle råder hungerstrejk sedan 5 januari. Skälen är bland annat undermålig mat och brist på medicin. ”Jag har hjärnhinneinflammation och mår jättedåligt. Vi vill att nån lyssnar på oss”, säger Akmal, som är en av de strejkande. Migrationsverket delar inte bilden av bristerna.

På kvällen den 5 januari slutade 15 intagna på Migrationsverkets förvar i Gävle att äta. Skälen är flera. Fyra av dem har skrivit på papper om att frivilligt lämna landet, men hålls ändå kvar på grund av att coronarestriktioner stoppat resorna, berättar 36-åriga Akmal från Afghanistan.

– De har lämnat sina pass men har ändå fått sitta här i flera månader utan anledning, säger Akmal, som är en av de hungerstrejkande.

Själv bor han i Sverige sedan tio års tid och har två barn här, men blev stoppad av polisen i Kiruna i november 2020, med hänvisning till ett utvisningsbeslut. Akmal har sedan dess suttit i förvaret, med ett par avbrott för att åka till akuten i början av januari, berättar han.

– Jag har hjärnhinneinflammation och har åkt fram och tillbaka till akuten. Här på förvaret får jag inte den medicin läkarna skrev ut, så jag mår jättedåligt. Huvudet och ryggen pulserar. Det blöder från näsan. Jag har ont i hela kroppen och rör mig som en robot.

Akmals advokat kan inte hjälpa honom, utan hänvisar till förvarets sköterska, som ger fel medicin, enligt Akmal.

– Jag mår illa och kräks av den medicin de erbjuder.

Ett annat skäl till strejken är kvalitén på och mängden mat som erbjuds.

– Maten är jättedålig, den smakar ingenting och räcker inte till alla. De stoppar oss från att ta fler än två ostskivor. Och de serverar maten utan handskar eller munskydd, säger Akmal, som oroar sig för coronaviruset.

Teckning av Reza Rajabi som flytt vidare från Sverige
Teckning av Reza Rajabi som flytt vidare från Sverige. 

"Vill att någon lyssnar"

Akmal förstår inte varför han måste sitta i förvar.

– Jag har fast adress, jag har jobbat och finns på Skatteverket. Jag vill samarbeta. Jag skulle kunna gå till polisstationen fem dagar i veckan och anmäla mig. Varför sitter vi här? Vi har inte gjort nåt kriminellt, men för mig skulle det kännas bättre om de satte mig i fängelse – bara jag vet vilken dag jag kommer ut, säger han.

Hur länge hungerstrejken kommer att pågå vet Akmal inte. Alla 15 som deltar mår dåligt, säger han.

– Alla har olika problem. En vågar inte dricka vatten för han pissar blod och det gör jätteont.

Vad hoppas ni uppnå med hungerstrejken?

– Vi vill att nån kommer hit och kontrollerar oss. Vi vill att nån lyssnar på oss. På förvaret i Märsta gör de det. Djur behandlas bättre än vi gör här. Jag vet inte om det här hjälper oss, men det kanske hjälper nån annan.

Migrationsverket: "Trygga i det vi gör"

Migrationsverket delar inte de intagnas bild av situationen, berättar sektionschef Ulf Henriksson som har ansvar för förvaret i Gävle.

– Det är inte 15, utan tre eller fyra personer som inte äter maten, vad vi kunde konstatera vid lunch. Jag är på plats och jag stämde av precis. Så du får väl välja vem du tror på, dem eller mig, säger han.

Varför tror du de intagna upplever maten som dålig och otillräcklig?

– Det är klart att det finns de som tycker maten smakar olika för man kommer från olika delar av världen. Men vi serverar näringsriktig mat. Det är frukost, lunch, middag, kvällsmål och däremellan kaffe och frukt. Så mat finns, det är inget problem.

Maten serveras portionsförpackad och personalen har skyddsutrustning mot corona, enligt Ulf Henriksson.

– Vi har även märkt upp och kryssat över bord i matsalen. Vi är mindre än halvbelagda nu med hänsyn till coronan, och har haft ett fall under hösten. Hade vi inte skött oss hade det nog varit andra siffror.

Ulf Henriksson har ingen kommentar kring orsaken till att de intagna hålls i förvar.

– Det är polisens ansvar. Mitt uppdrag är att se till att de sitter tryggt och behandlas väl.

Att rätt medicin skulle saknas på boendet stämmer inte, enligt Henriksson.

– Sjukvård är regionens ansvar. Vi har en sjuksköterska här på heltid som inte ändrar någon medicin. Ordinerar läkaren en form av medicin är det den som ges.

Ulf Henriksson ser inte skäl att se över några rutiner kring covid-19, matens mängd och kvalité eller medicinering, med anledning av hungerstrejken.

– Vi känner oss trygga i det vi gör, säger han.

Hur hanterar ni de hungerstrejkande?

– Vi har koll på de som inte äter och dokumenterar. Vi följer upp att de är i skick.

Vad är din bild av hur de mår i dag?

– Ingen mår väl riktigt bra av att vara frihetsberövad, men vi har ett jobb att utföra. Jag förstår att man kan uppleva det på olika sätt men jag vill ändå hävda att den bild du får av mig är korrekt. Vi vill inte mörka nåt.