E-handeln är här för att stanna, och särskilt under coronakrisen handlar vi allt mer över nätet. Men hur klimatsmart är det egentligen? Och vad kan du göra för att minska din e-handels klimatbelastning? Syre förklarar.
Under de senaste tio åren har e-handeln i Sverige fyrdubblat sin omsättning. 65 procent av oss handlar på nätet en vanlig månad. Och under coronapandemin har e-handeln ökat kraftigt, särskilt när det gäller mat och mediciner, enligt Postnord. Mellan februari och april 2020 gick e-handelsköpen upp med 44 procent, enligt postoperatörens statistik. I åldersgruppen 65–79 år var ökningen 104 procent under samma tidsperiod.
Hur skiljer sig e-handel från butikshandel, när det gäller klimatavtryck?
E-handelns klimatpåverkan är svår att få ett helhetsgrepp om, inte minst för att det saknas statistik för den del av handeln som privatpersoner gör med utlandet.
Men fallstudier och andra beräkningar som har gjorts på området visar att näthandel skiljer sig från butikshandel på minst en handfull sätt, när det gäller klimatavtryck:
• Förpackningarna är större per produkt, och innehåller mer luft – Postnord har uppskattat det till att de kör omkring med minst 30 procent luft, vilket är ineffektivt.
• Transporten av varorna påverkas av vilken typ av leverans som sker: I dag är paketombud vanligast – 65 procent av alla e-handelsleveranser skeddes så under 2019. Men under pandemin har hemleveranser blivit vanligare. Något som kräver fler transporter eftersom människor ofta inte befinner sig i hemmet när varan levereras.
• Hur personen som hämtar varan på paketombud tar sig till ombudet kan skilja sig från hur hen annars hade transporterat sig till butik.
• En butik har högre energikostnader för uppvärmning och belysning, och lägre täthet mellan produkterna i jämförelse med ett lager.
• Mängden produktreturer är högre inom e-handeln, i synnerhet för kläder och skor.
Leder e-handel till mer eller mindre transporter?
Enligt myndigheten Trafikanlays har e-handeln har en teoretisk potential till energieffektivisering, i de fall kunden vanligtvis tar bilen till butiken. Det är ineffektivare än när en godstransport sker, eftersom bilen körs för en enstaka order, medan en fullpackad lastbil kan köra ut massa ordrar. E-handel kan göra det möjligt för hushåll att klara sina inköp utan bil, om kollektivtrafik finns för andra transportbehov, det vill säga främst i städer.
Men – i praktiken blir det ofta inte effektivare, eftersom kunders fokus på snabba leveranser gör det svårt för logistikföretagen att skapa optimala rutter och fylla fordonen innan man kör ut.
Varornas förpackningar är dessutom ofta ineffektiva, med stor låda för litet föremål.
Om man e-handlar från Asien eller USA är det också vanligt att en del av sträckan levereras med flyg, vilket är ineffektivt.
Därtill är returandelen väldigt hög, särskilt när det gäller mode och skor, upp till 40 procent. Och returlogistiken är underutvecklad i jämförelse med leveranslogistik, enligt Trafikanalys.
Dessutom är det inte alls säkert att e-handeln ersätter en bilresa. Hade den som e-handlar annars kört bil och handlat är effektiviseringen stor om detta undviks, men inte om man i stället hade gått eller cyklat.
Trafikanalys påpekar även att det är troligt att e-handel i sig leder till totalt sett ökad konsumtion, eftersom det ofta är lägre priser och högre tillgänglighet. Näthandelskunden behöver som regel inte anpassa sig till öppettider.
Hur kan e-handeln bli mer hållbar?
Som kund finns ett antal saker att tänka på, listade av Henrik Pålsson, som forskar om förpackningslogistik vid Lunds universitet:
• Planera inköp, till exempel genom att göra flera beställningar samtidigt. Så kan de sampackas, samlastas osv.
• Välj längre leveranstid, så att producenten kan planera för effektiv transport
• Undvik returer om möjligt, d v s beställ inte på chans.
• Undvik att köra bil till uthämtningsstället
• Undvik inköp som kräver flygfrakt
Men det är inte helt lätt att fatta rätt beslut. När Trafikanlays undersökt hur e-handelns transporter kan effektiviseras lyfter de fram att kunder – trots att de blivit aktörer i transportsystemet – bara får begränsat med information om vilka miljöeffekter de olika alternativen för transport har. En god idé kan naturligtvis vara att hör av sig till e-handelsföretagen och fråga om miljövänliga transportalternativ, där det inte framgår.
Trafikanalys föreslår att e-handelsföretagen ger information om hållbar e-handel och olika transportslags miljöpåverkan till kunden. Dessutom skulle företagen kunna låta mer miljövänliga leveransalternativ vara förvalda, så att kunden aktivt måste välja bort dessa, om hen vill ha en mindre miljöanpassad transport.
Branschen borde ta fram en färdplan, på samma sätt som har gjorts inom andra grenar i näringslivet, inom Fossilfritt Sverige, anser Trafikanalys. Konsumentverket skulle kunna rikta sig till e-handelskunder och ge information om hur man kan e-handla hållbart.
Postnord har inte fattat något beslut om fossilfria transporter, men tittar för närvarande på frågan om att göra det till 2030, har testar redan i dag att leverera fossilfritt till stadsdelen Södermalm i Stockholm. Företaget har initierat ett samarbete med Svanen, om att Svanenmärka transporter framöver.
Källor: Hur kan e-handelns transporter bli mer hållbara? Redovisning av ett regeringsuppdrag (Trafikanalys 2020), samt webbinariet Hur klimatsmart är e-handeln? Arrangerat av SNS, juni 2020
