Elever på gymnasiets yrkesprogram måste välja vissa kurser för att få högskolebehörighet. Men det är svårare att göra det på traditionellt killdominerade program, jämfört med tjejdominerade program.
Skolinspektionen har granskat hur ett urval gymnasieskolor gör det möjligt för yrkeselever att läsa de kurser som krävs för att kunna läsa vidare på högskola. Granskningen visar att elever på killdominerade program i högre grad måste läsa fler kurser för att nå behörighet.
Det är, med andra ord, en högre tröskel för elever på bygg- och fordonsprogrammen än vad det är för eleverna på vård- och barn- och fritidsprogrammen. De förstnämnda måste nästan alltid läsa extra, alltså ett utökat program, för att få behörighet.
Skolinspektionen påpekar att skolorna generellt lägger scheman så att det ska vara möjligt för yrkeseleverna att läsa de aktuella kurserna. Men alla varianter finns. En skola kan ha gjort de aktuella kurserna obligatoriska, en annan skola ha så otydlig organisation att eleverna avstår från kurserna eftersom de inte vet hur valet påverkar deras schema.
Skolinspektionens granskning omfattar 36 gymnasieskolor och myndigheten påpekar att resultatet inte ger en nationell bild. Granskningen visar dock att skolor har väldigt olika upplägg. För att få grundläggande behörighet till högskola behöver eleverna läsa de tre kurserna svenska/svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6.
Fakta: Könsfördelning på fyra yrkesprogram
TT
Barn och fritid (BF): 7 000 tjejer, 3 900 killar
Bygg och anläggning (BA): 1 600 tjejer, 12 100 killar
Fordon och transport (FT): 3 000 tjejer, 10 600 killar.
Vård- och omsorg (VO): 7 900 tjejer, 1 700 killar.
Källa: Skolverket
