EU har i flera år försökt enas om en ny migrationspolitk. Den föregående EU-kommissionen lade ner sina försök sent 2018. Nu vilar frågan på migrationskommissionär Ylva Johanssons skrivbord. Som Syre rapporterade om för några veckor sedan har moderaten Tomas Tobé presenterat ett förslag på EU:s migrationspolitik som nu kan bli EU-parlamentets linje i förhandlingarna med medlemsländerna, som sköts av migrationskommissionär Ylva Johansson. Förslaget är strikt och stramt – och har kritiserats av bland annat Amnesty för att ytterligare urholka asylrätten.

En del i den större kaka som utgör EU:s gemensamma migrationspolitik är det Europeiska stödkontoret för asylfrågor, förkortat EASO. EASO ska på sikt omvandlas till EUAA, EU Acency for Asylum. Planen med EUAA är att EU ska få sitt första gemensamma asylsystem. Tidigare har vi haft en delvis gemensam asylpolitik – men ansvaret för asylprövning har vilat på varje enskild medlemsstats axlar. EU-parlamentets ledamöter röstade nyligen om reformen – som fick grönt ljus.

Sverigedemokraterna var det enda svenska partiet som röstade emot, och Vänsterpartiet valde att rösta blankt. EU-parlamentarikern Malin Björk (V) menar att den nya förordningen innehåller vissa förbättringar jämfört med det mandat som EASO haft, men är skeptisk till den riktning som EU:s asylpolitik rent generellt drar åt.

– EUAA kommer vara en del i EU:s framtida migrationspolitiska arkitektur och bli satta att vara en del i dess implementering. Vänsterpartiet är motståndare till de förslag som ligger på bordet och den inriktning som EU:s asyl- och migrationspolitik tagit, med alltmer stängda gränser och rättsosäkra processer. Det är inte rimligt att anta en ny EUAA förordning innan vi vet hur resten av EU:s politik ska utformas och vad myndigheten faktiskt kommer göra, säger Malin Björk (V).

Starkare skydd av rättigheter

Socialdemokraterna i EU-parlamentet är å andra sidan positivt inställda och menar att det nya mandatet kommer förbättra asylprocessen inom EU.

– Sedan antagandet av mandatet för det Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) 2010 har det hänt mycket, dels inom EU men också i världen. Det nya mandatet kommer att etablera EU:s asylbyrå (EUAA) som en fullvärdig myndighet. Detta kommer att förbättra asylprocessen för utsatta personer i behov av internationellt skydd, en förbättring som verkligen behövs, säger Europaparlamentariker Evin Incir (S). Hon menar bland annat att det nya mandatet kommer säkerställa att bedömningen av skyddsbehov blir mer enhetlig inom EU, att det praktiska samarbetet och informationsutbytet kommer förbättras och att den nya myndigheten EUAA kommer ha bättre möjlighet att försäkra att grundläggande rättigheter respekteras framöver.

Tanken med EUAA är att asylprocessen inom EU ska harmoniseras. EUAA ska till exempel ha en pool av 500 experter som alla medlemsländerna kan anlita, ha en eller flera anställda som ska rådfrågas och se till att alla asylsökandes grundläggande rättigheter säkerställs. EUAA ska också ha ett råd som civilsamhällesorganisationer ska kunna säga sitt i. Tanken är att alla länder ska få samma tillgång till kunskap om olika ursprungsländer och ha möjlighet att fatta likvärdiga beslut. I dag är det stor skillnad mellan hur olika EU-länder bedömer olika personers och nationaliteters behov av internationellt skydd.

Transparens otroligt viktigt

Madelaine Seidlitz, expert på flyktingfrågor på Amnesty i Sverige, menar att det kan finnas både fördelar och nackdelar med en ny ordning där asylprövning sker på ett mer centraliserat sätt än vad det gör i dag.

– Det kan absolut finnas fördelar – men det krävs väldigt mycket för att det ska bli så. Ordentlig transparens, tillgång på expertis både när det gäller ursprungsländer men också om migration, folkrätt och mänskliga rättigheter. Det är också otroligt viktigt att EUAA är helt självständig i förhållande till EU-kommissionen och de olika medlemsländerna. I dag är kunskapsnivån och de resurser som läggs på asylprövning väldigt olika mellan olika EU-länder, och det kan vara en fördel om det blir mer likvärdigt, säger Madelaine Seidlitz.

Utvecklingen inom EU de senaste åren har generellt gått högerut på den politiska skalan, och migrationspolitiken stramas åt. Kan det påverka hur EUAA kommer arbeta?

– Ja det skulle det kunna göra. Det är därför jag betonar att EUAA måste vara oberoende och självständigt. Så att det inte kan bli en bricka i ett politiskt spel, för då fungerar det inte, säger Madelaine Seidlitz.

Hon är generellt skeptisk inställd till att EUAA kommer kunna bli så pass självständigt som Amnesty menar krävs.

– Jag kan ändå, utifrån hur det brukar se ut i EU-sammanhang, ha lite svårt att se att det här blir en myndighet som är så pass självständig som det skulle krävas. Men som sagt, detta är bara det första steget i ett större reformarbete.

Oro för omänsklig utveckling

Vänsterpartiets Malin Björk är tveksam. Den stora skillnaden mot dagens ordning kommer avgöras först när EU:s föreslagna ”migrationspakt” blir verklighet. Vänsterpartiet är kritiska till förslaget som ligger på bordet. Tomas Tobé (M) har varit en av huvudförhandlarna, och bland annat föreslås det att länder själva ska kunna välja hur de ska vara solidariska. I praktiken kan det komma att betyda att EU:s medlemsländer kan välja att inte ta emot asylsökande, och istället bidra på andra sätt – med expertis, gränsvakter eller övervakningsutrustning.

– Som det ser ut nu finns det risk att EUAA blir en aktör som ska verka i gränsområden och i de nya omänskliga asylförvaren som byggs med stöd av EU, bland annat på de grekiska öarna. Vi har redan i dag sett att EASO varit dokumenterat delaktiga i kränkningar av de grundläggande rättigheterna, samt att EASO har kopierat avslagsbeslut rakt av utan individuella granskningar av ärenden. Detta riskerar trappas upp om några eller delar av den föreslagna migrationspakten antas. Då kommer EUAA de facto bli delansvarigt för rättsosäkra gränsprocedurer och handläggning i de nya omänskliga ölägren utifrån ett än mer restriktivt och repressivt EU-regelverk, säger Malin Björk.

Evin Incir (S) menar att det är viktigt att våga pröva nytt för att lyckas åstadkomma förbättringar.

– Man måste våga för att förbättra och i internationella samarbeten är vi beroende av varandra. Vi vill försäkra oss om att grundläggande fri- och rättigheter skyddas, även i asylprocessen. Därför behöver vi säkerställa samordning och koordinering. Gemensamma utmaningar bemöter man bäst tillsammans och detta är ett exempel på hur vi gör just det, säger Evin Incir.

Många frågetecken

Madelaine Seidlitz menar att även om det nya mandatet har fått grönt ljus av EU-parlamentet, och därför ser ut att bli verklighet, finns det många rent praktiska frågetecken som måste rätas ut. Hon har till exempel svårt att se att Sverige skulle överlåta asylprocessen till en tredje part. En annan fråga är vart människor, om EU får en gemensam asylprövning, ska vara under tiden de genomgår den. Lägg till att det också finns en del länder inom EU som inte vill ta emot skyddssökande människor alls, något Syre tidigare tagit upp.

– Det finns många frågetecken. Det kommer också vara ett par länder som inte vill ta emot människor alls. Och vilka kommer då vilja? frågar hon retoriskt, och fortsätter:

– Alla tidigare fördelningsmekanismer har misslyckats – så varför skulle det plötsligt komma någonting nu som skulle fungera för alla? Det finns väldigt många fler frågor än svar. Jag tror inte på att länder ska kunna välja hur de ska vara solidariska och bidra. Det äventyrar även hela idén med asylrätten, säger Madelaine Seidlitz.

Läs mer:

Amnesty om Tobès migrationsförslag: ”Djupt problematiskt”