Under nästa år ska EU besluta om bekämpningsmedlet glyfosat får fortsätta användas i EU eller ej. En stor genomgång av tillgängliga forskningsstudier rekommenderade i somras en fortsatt användning. Men en ny studie från Wiens universitet ifrågasätter flera industrigjorda studier som finns i underlaget.
Glyfosat, världens mest använda bekämpningsmedel, är sedan flera år omtvistat när det gäller hälsoeffekterna. En studie av WHO:s cancerforskningsorgan konstaterade 2015 att ämnet är ”troligen cancerogent för människor”. Sedan dess har diskussionerna varit heta kring hälsoeffekter och ett eventuellt förbud i EU.
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet Efsa och EU:s kemikaliemyndighet Echa ansåg däremot inte att ett samband med cancer går att bevisa och 2017 gavs ytterligare fem års tillstånd för glyfosat i Europa. I december nästa år går det ut, om inget förnyat tillstånd ges. För att bedöma ansökan om förnyat godkännande gavs uppdraget till myndigheterna i Frankrike, Nederländerna, Ungern och Sverige att gå igenom allt underlag som lämnats in på ämnet.
I Sverige är det Kemikalieinspektionen som har haft uppdraget. När den 11 000 sidor långa rapporten presenterades i somras konstaterade de fyra medlemsländerna som granskat underlaget att ”rätt hanterat så kan glyfosat användas utan att det uppstår oacceptabla risker”. Därför föreslog de att godkännandet förlängs efter 2022.
Men runtom i Europa, bland privatpersoner såväl som ideella organisationer, finns en oro för att studierna som gjorts kan vara partiska. Många har genomförts av industrin själv. En rapport från Institutet för cancerforskning vid medicinska universitetet i Wien som släpptes i förra veckan kommer fram till att bara två av elva analyserade studier gjorda av kemikalieindustrin kan ses som pålitliga. Sex stycken ansågs som delvis pålitliga och tre som icke pålitliga.
Gamla tester
Siegfried Knasmüller, försteförfattare av rapporten, säger till The Guardian att studierna dels har brister i kvaliteten och dels inte har inkluderat nya och ”troligen bättre tester för att upptäcka genotoxiska cancerframkallande ämnen”. Att ett ämne är genotoxiskt innebär att det kan ge skador på DNA, en välkänd riskfaktor för att utveckla cancer.
Tidigare i år genomförde han en liknande genomgång där 53 industristudier undersöktes och där flera brister upptäcktes.
Till den ideella kampanjorganisationen Sum of us, som beställt rapporten säger Knasmüller:
”Ingen av de studier som tillverkarna lämnat in gällde framkallande av DNA-skador i levern, och i andra inre organ, medan resultat från publicerade studier med adekvata metoder tyder på att herbiciden (glyfosat) orsakar DNA-skador i detta organ. Alla testsystem som användes i industristudier är mer än 30 år gamla, och den mest använda in vivo-modellen som används i dessa industristudier upptäcker endast 5-6 av 10 cancerframkallande ämnen, som de flesta valideringsstudier visar.
Eoin Dubsky på Sum of us säger i ett uttalande att ”människor över hela Europa är trötta på giftiga bekämpningsmedel. Våra medlemmar vill att myndigheterna ska göra ett bättre jobb och sluta behandla glyfosat som om det är för stort för att misslyckas. Sluta att noggrant undvika vetenskapliga bevis som är dåliga nyheter för Bayer.”
"Kan lita på resultaten"
Men myndigheterna i Sverige och tre andra europeiska länder har alltså kommit fram till att glyfosat inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerogent. Katarina Lundberg, enhetschef på Kemikalieinspektionen menar att det i sig inte är något konstigt att vissa studier som är äldre inte uppfyller dagens kriterier.
– För att ett verksamt ämne ska få säljas på EU-marknaden så måste det vara godkänt inom EU. Det är en lång EU- gemensam process med flera steg som slutligen avgörs på politisk nivå hos EU-kommissionen. Processen innebär bland annat att industrins underlag först granskas av en rapportör, vars granskningsrapport sedan genomgår fortsatt granskning genom offentliga samråd och expertdiskussioner organiserade av Efsa och Echa.
Hon förklarar att den dokumentation som företagen har som krav på sig att lämna in när de söker om ett godkännande är såpass omfattande i sina krav att det inte ska spela någon roll vem som låtit utföra studien.
– Vägledningen kring hur olika studier ska genomföras är såpass omfattande att man ska kunna lita på resultatet, oberoende av vem som finansierat studien, säger hon.
Och att vissa studier har en hel del år på nacken är inget konstigt, då företagen ombetts lämna in allt material som kan vara relevanta i den pågående granskningen.
– En del av de studierna som lämnas in togs fram för det första godkännandet och då har de ju några år på nacken. Det behöver inte betyda att de inte är användbara eller tillförlitliga. Ju nyare studien är desto större chans att den uppfyller dagens krav.
I genomgången som Kemikalieinspektionen tillsammans med de andra tre medlemsländerna gjort kan de inte konstatera någon risk för att glyfosat är ”möjligen cancerogent för människor”, såsom WHO:s cancerforskningsorgan, IARC, kom fram till för sex år sedan.
– Exakt varför resultaten skiljer sig åt är inte helt klart. Men de hade då inte tillgång till de industristudier som vi haft tillgång till, samtidigt som de vägt in studier som inte bara haft glyfosat i själva testsubstansen. En del av de andra ämnena vet vi idag är mer toxiska än glyfosat och de är förbjudna i EU, säger Katarina Lundberg.
Hur ska man som konsument tänka kring detta? Kan man känna sig trygg?
– Inom EU godkänns ju bara ämnen för vilka riskerna är acceptabla. Risken som konsument är att få i sig rester av glyfosat via födan. Vi har tittat på hur det ser ut med resthalter och kan konstatera att de eventuella risker som finns är acceptabla. Jag tycker att man kan känna sig trygg.
Efter att Kemikalieinspektionen och de andra tre medlemsländerna lämnade över sin rapport i somras har det pågått ett öppet samråd, som avslutades för ett par veckor sedan. Omkring 3000 kommentarer har kommit in från såväl privatpersoner, ideella organisationer, jordbruksorganisationer och EU-organ. Dessa ska besvaras och beaktas innan ett slutgiltigt beslut kan tas av medlemsländerna. Katarina Lundberg konstaterar att den långa processen kring ett förlängt godkännande eller ej troligen kommer att pågå in i det sista fram till december i nästa år, och kanske också dra ut på tiden.
Hon påpekar också att alla kommentarer är offentliga, för den som vill läsa.
– Alla kommentarer tas omhand och kommer bemötas. I samband med att EFSA sedan offentliggör sin slutsats så kommer de att publicera alla frågor och svar. Likaså kommer ECHA göra när de lämnar sitt yttrande.
Men hur mycket vikt som kommer att läggas på varje enskild kommentar beror på kommentarernas innehåll och karaktär.
– Den typ av kommentarer som helst vill förbjuda all typ av bekämpningsmedel kommer inte spela så stor roll eftersom vi har en lagstiftning som tillåter bekämpningsmedel. Men kommentarer där det finns en vetenskaplig grund och som på ett relevant sätt ifrågasätter hur vi utvärderat vissa studier, de kommer att beaktas i den fortsatta processen, säger Katarina Lundberg.
Läs mer:
Fortsatt användning av glyfosat föreslås
Ekologisk mat sänkte halten glyfosat i kroppen med 70 procent på en vecka
