Zoom

Riskbedömningen av kemikalier otillräcklig 

Bland de risker som lyfts fram finns förbisedda cocktaileffekter och att förändringar i jordbrukslandskapet kan göra ekosystemen känsligare för kemiska medel.

Metoderna för riskbedömning av växtskyddsmedel är både föråldrade och för snäva. Det anser europeiska forskare som varnar för att biodiversiteten påverkas negativt av förbisedda cocktaileffekter.  

Växtskyddsmedel, en form av kemiskt bekämpningsmedel som används i jordbruket för att skydda grödor mot skadegörare eller ogräs, har kopplats till minskad förekomst av insekter och fåglar och till reducerad mångfald i vattendragens ekosystem. Även om växtskyddsmedel endast delvis bär skulden bör regleringen ses över, menar tre forskare som arbetar för EFSA, en europeisk myndighet som ger råd om vilken information som behövs för riskbedömningar på det här området. 

I en artikel publicerad i Science den 24 januari lyfter de fram flera problem med de riskbedömningar som rutinmässigt görs av de kemikalier som används i växtskyddsmedel. Framför allt saknas ett helhetsperspektiv där större hänsyn tas till påverkan på den biologiska mångfalden, vilket bland annat kräver att den kombinerade effekten av olika kemikalier undersöks.  
Riskbedömningar

I Sverige är det Kemikalieinspektionen som gör riskbedömningar och godkänner aktiva produkter enligt ett standardiserat förfaringssätt som regleras på EU-nivå.

– Vi riskbedömer varje produkt och användningsområde för sig. Ett godkännande innebär i princip inga begränsningar för i hur stor skala produkten sedan kan användas. Organismer kan även utsättas för exponering av mer än en kemikalie åt gången. Dock är alla godkännanden tidsbegränsade och en ny bedömning görs efter fem eller tio år, säger Johan Axelman som är strategisk rådgivare på myndigheten. 

Förlusten av pollinerare är ett växande problem på många håll i världen
Förlusten av pollinerare är ett växande problem på många håll i världen. En viktig orsak är det moderna skogs- och jordbruket. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I Science-artikeln kritiseras det faktum att bedömningarna isoleras till en kemikalies användning i en specifik gröda medan effekter som kan uppkomma när olika växtskyddsmedel kombineras förblir okända. Hur denna mix av växtskyddsmedel påverkar landskapet och dess organismer över större ytor och längre tid är andra faktorer som förbises. 

Landskapssimulering

Med hjälp av modern teknik som landskapssimulering och satellitdata menar artikelförfattarna att riskbedömningarna kan förbättras, liksom utifrån de modeller för att undersöka kombinerade effekter som redan finns på andra områden. För att kunna samla in relevant information framhålls också vikten av ett närmare samarbete med odlarna. 

Johan Axelman håller med om att dagens bedömningsmetoder bör ses över. 

– Vi behöver ett större helhetstänk som komplement till att som i dag bedöma varje produkt för sig. Vi har pekat på det behovet och har till och med lämnat förslag till EU-kommissionen, som håller på att se över regelverket. 

Samverka med odlarna

Även gällande lösningsförslagen säger Johan Axelman att myndigheten har en liknande inställning. 

– Inte minst detta att samverka med odlarna, alltså de som använder medlen, och att stärka återkopplingen från övervakning av miljön. Där tar vi initiativ till samarbete, men ett EU-system ändrar man inte över en natt. Det är ett komplext område med många involverade, men ingenting är omöjligt och vi jobbar redan i den riktningen. 

Stora utmaningar

Maj Rundlöf är forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet. Hon tycker att det finns ett intresse från både myndigheter och företag att hitta lösningar på problemet med otillräckliga riskbedömningar, men understryker att det är svårt att ge några enkla svar. 

– Jag upplever att det är ganska stort fokus på att förbättra underlaget för riskbedömningarna. Sedan vet jag inte om man är modig nog att ta sig en titt på systemet i stort, eller om man bara vill förbättra lite delar här och där, vilket ofta leder till att det blir mer komplext. Så det är den stora utmaningen, att hitta fungerande alternativ eller komplement, som det föreslås i artikeln. 

Bekämpningsmedel kan delas in i två grupper: växtskyddsmedel och biocidprodukter
Bekämpningsmedel kan delas in i två grupper: växtskyddsmedel och biocidprodukter. De innehåller minst ett verksamt ämne. Växtskyddsmedel, även kallat pesticider, används inom bland annat jordbruk och skogsindustri för att skydda växter och växtprodukter mot skadedjur och sjukdomar. Foto: David Magnusson/SvD/TT

Vad vet man om växtskyddsmedels påverkan på organismer och biologisk mångfald? 

– Vi vet att man hittar rester av många olika växtskyddsmedel i miljön. Det är svårare att säga vad det har för påverkan. Riskbedömningarna syftar till att användning som är skadlig för människor och miljö inte ska tillåtas. Det finns flera olika ganska skrämmande rapporter som är kopplade till insekter där biomassan eller mångfalden eller artrikedomen minskar över tiden, men det är svårt att plocka ut just växtskyddsmedel som den drivande faktorn. Det finns väldigt lite uppföljning efter att växtskyddsmedlet godkänts för användning, till skillnad från exempelvis läkemedelsanvändning där man ju själv kan rapportera in biverkningar. 

Johan Axelman på Kemikalieinspektionen säger att de tester som görs syftar till att skydda mångfalden.

– Det pågår en diskussion om det är ett tillräckligt högt skydd. Vi håller med om att förändringar i jordbrukslandskapet kan göra ekosystemen känsligare för kemiska medel, och för att komma åt det krävs bred samverkan.

Förebyggande arbete

Ytterligare en ståndpunkt som Science-artikelns författare för fram är att de antaganden som bedömningarna i dag bygger på inte tar hänsyn till klimatförändringar eller modernt intensivt jordbruk och konsumenternas krav på livsmedel. Maj Rundlöf konstaterar att användning av växtskyddsmedel är starkt relaterad till andra markanvändningsförändringar som skett i jordbrukslandskapet, vilket gör det omöjligt att separera de två i de allra flesta fall. Hon ser hög potential i förebyggande arbete som en lösning. 

– Ju mer man kan jobba med att skapa ett odlingslandskap, eller landskap över huvud taget, som inte kräver så mycket insats, desto bättre måste det vara. Sedan 2014 är det lag inom EU på att man måste använda integrerade växtskyddsmetoder. Där är kemiska växtskyddsmedel ett komplement till andra metoder, som kan bygga på förebyggande åtgärder där man gynnar skadegörares naturliga fiender och har en välplanerad växtföljd. Jag vet inte i hur stor utsträckning sådana förebyggande åtgärder används, eftersom de är både kunskaps- och rådgivningskrävande. 

Minska riskerna

Utöver det regelverk som sätter standard riskbedömningar i miljön finns ett annat EU-direktiv för hållbar användning, som säger att varje land ska ta fram en handlingsplan för att successivt minska riskerna med växtskyddsmedel. Johan Axelman: 

– Den nuvarande lagstiftningen är en bas för vår riskhantering, det är höga krav för att komma ut på marknaden. Sverige har fasat ut många ämnen i enlighet med det harmoniserade regelverket i EU. Det har lett till att vi kommit långt, men det betyder inte att vi inte jobbar vidare och försöker bli bättre.

Bekämpningsmedel

• Bekämpningsmedel är kemiska eller biologiska produkter som är till för att förhindra att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada på egendom eller skadar människors eller djurs hälsa.
• Bekämpningsmedel kan delas in i två grupper, växtskyddsmedel och biocidprodukter. De innehåller minst ett verksamt ämne. Växtskyddsmedel, även kallat pesticider, används inom bland annat jordbruk och skogsindustri för att skydda växter och växtprodukter mot skadedjur och sjukdomar, eller för att exempelvis påverka tillväxt.Exempel på biocidprodukter är desinfektionsmedel och råttgift. Det finns både kemiska och biologiska bekämpningsmedel. 
• Antalet godkända växtskyddsmedel i Sverige var 348 stycken år 2016, 355 stycken år 2017 och 369 stycken år 2018, medan den totala försäljningen av alla typer av bekämpningsmedel har minskat med 66 ton till 1 466 år 2018. 

Biologisk mångfald

EU:s mål för 2020:
Sätta stopp för förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster, i möjligaste mån återställa dem och samtidigt förstärka EU:s bidrag till att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå.
EU:s vision för 2050: 
Den biologiska mångfalden i Europeiska unionen och de ekosystemtjänster som möjliggörs genom biologisk mångfald skyddas, värderas och återställs på lämpligt sätt för att värna den biologiska mångfaldens inneboende värde och för att på ett avgörande sätt bidra till människors välfärd och till ekonomiskt välstånd, liksom för att undvika katastrofala förändringar förorsakade av förlusten av biologisk mångfald. 
I januari 2019 presenterade Europaparlamentet en ny plan som ska förbättra förtroendet för godkännandeprocessen av bekämpningsmedel, efter att kammaren röstat för bland annat följande punkter: 
•  Allmänheten måste ha tillgång till de studier som används i godkännandeprocessen.
•  EU:s ramverk bör stimulera innovation och främja bekämpningsmedel med låg risk.
•  Studier om huruvida glyfosat är cancerframkallande måste granskas av vetenskapliga experter. 
Källor: Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, ECHA, SLU

Reach­förordningen

Efter en grundlig översyn av EU:s kemikaliepolitik infördes Reachförordningen 2006. Den behandlar registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier och syftar till att skydda människor och miljö mot eventuella risker och till att främja hållbar utveckling. Samtidigt inrättades Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) som ska se till att förordningen tillämpas. 
Förordningen sågs över senast 2017, då Europeiska kommissionen kom fram till att Reach är effektiv men att det finns utrymme för förbättringar.