I dag kom Hyreskommissionen förslag om hur läge och andra kvaliteter påverkar hyressättningen i det befintliga beståndet av hyresbostäder. Enligt kommissionen fungerar inte dagens system som det är tänkt.
Parallellt med debatten om fri hyressättning i nyproduktion har den statliga Hyreskommissionen arbetat med utredningen Läge och kvalitet i hyressättningen. I dag presenterade de sin utredning.
Utredningen presenterades i dag och tanken är att den ska ”ge nya verktyg för att utveckla bruksvärdessystemet” för att ”skapa fler hyresbostäder i Sverige”. Liksom förslaget om fri hyressättning är även Hyreskommissionen utredning en del av januariöverenskommelsen.
Hyresgästföreningen kritiska
Hyresgästföreningen är kritiska mot utredningens förslag, som de menar minskar hyresgästernas inflytande.
– Vi ser allvarligt på vissa lagförändringar som utredningen har föreslagit och som innebär en viktig principiell förändring i hyresnämndernas roll. Ett tydligt steg mot statlig inblandning i hyressättningen som sker på bekostnad av konsumentinflytandet, säger Margareta Björkvald, chefsförhandlare Hyresgästföreningen och expert i utredningen. , i en kommentar.
Bruksvärde
Det praktiska värde som en lägenhet har för en hyresgäst.
Det som har betydelse för bruksvärdet är bland annat:
• Lägenhetens beskaffenhet – storlek, modernitetsgrad, planlösning, läge inom huset, reparationsstandard och ljudisolering.
• Förmåner som hiss, sopsortering, tvättstuga, särskilda förvaringsutrymmen, god fastighetsservice, lekplats, garage eller p-plats som tillhör lägenheten.
• Övriga faktorer som husets allmänna läge, boendemiljön i stort samt närhet till kommunikationer.
• De exakta formuleringarna finns i Hyreslagen, Jordabalken kapitel 12 paragraf 55.
Källa: Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna
Utredningen föreslår flera ändringar:
● Bruksvärdet lyfts fram i lagtexten och att det tydliggörs att bruksvärdet ska utgå från boendekonsumenternas värderingar.
● Det ska vid den rättsliga prövningen, i högre grad än i dag, vara möjligt att bortse från kollektivt förhandlade hyror som inte på ett rimligt sätt speglar bruksvärden. Skälen för att få åberopa lägenheter med hyror som inte speglar lägenheternas kvaliteter är svaga. Detta sätter press på parterna att arbeta med att differentiera hyressättningen.
● Hyresnämndernas beslutsmotiveringar ska bli tydligare. Det ger parterna kunskap om vilka överväganden som påverkat beslutet.
● En lagstadgad möjlighet för de kollektivt förhandlande parterna att söka medlingshjälp vid hyresnämnderna. Avsikten är att lösa upp knutar i förhandlingarna och undvika så kallade masstrandningar.
● Återkommande uppföljningar av hyresstrukturerna på ortsnivå. En bättre kunskap om hyresstrukturerna på olika orter genom uppföljningar och en transparent offentlig hyresstatistik ökar trycket på de förhandlande parterna att åstadkomma de förändringar som är motiverade.
