Zoom

Urfolkens dag: Samer kräver tillbaka kvarlevor från Historiska museet

Samiskt firande på urfolksdagen den 9 augusti.

Urfolkens dag infaller den 9 augusti. Från flera håll ses dagen som en möjlighet att kasta ljus på samerna – i dag Sveriges enda urfolk – och utmaningarna som de fortsatt möter. Nu vill Amnesty Sápmi att Historiska museet i Lund lämnar tillbaka kvarlevor från sex samer till deras familjer.

– Från i slutet av 1800-talet till så sent som på 1950-talet grävdes samiska kvarlevor upp, utan samtycke, för att studeras, mätas, vägas och kategoriserats på institutioner och museer, säger Erik Törnlund, gruppsekreterare på Amnesty Sápmi, och fortsätter:

– I stället för att magasineras där bör kvarlevorna återbördas i enlighet med
Urfolksdeklarationen.

Erik Törnlund, Amnesty Sápmi, är kritisk mot att h att museet inte initierar att återbörda kvarlevorna
Erik Törnlund, Amnesty Sápmi, är kritisk mot att h att museet inte initierar att återbörda kvarlevorna. Foto: Privat

”Behovet av att forska mer”

Men Historiska museets chef Per Karsten vill att forskare ska undersöka kvarlevorna innan de eventuellt återförs, rapporterar Sydsvenska dagbladet.

– Behovet av att forska mer i detalj är stort ur ett etiskt, juridiskt och socialhistoriskt perspektiv. Att vi verkligen får veta så mycket som går att veta. Dels om hur skeletten har kommit in i samlingen och dels om de enskilda individernas historia, säger han till tidningen.

Varför är det viktigt?

– För att ge dem en röst. Många har hamnat i en fruktansvärd livssituation, begått självmord eller blivit mördade. De fick betala priset för det moderna samhällets framväxt genom att de ingick i den medicinska forskningen.

Erik Törnlund är kritisk till Karstens inställning och att museet inte initierar att återbörda relikerna.

– Det handlar om värdighet, etik och moral, förutom mänskliga rättigheter och Urfolksdeklarationen. Förra året skrev Sveriges regering skrev under rekommendationerna att ta ansvar och se till att återbördandet av kvarlevor aktualiserades och praktiserades. Men det har vi inte sett mycket av.

Han tror att dröjsmålet delvis handlar om okunskap och finansering.

– Samerna, vars gravar plundrades, kan inte behöva stå för kostnaden. Regeringen måste följa folkrättsliga lagar och tillföra resurser för administrativt genomförande. Det är viktigt att det sker i dialog med det samiska samhället, betonar han.

”Framhålla samisk historia”

År 2019 återbördade Västerbottens museum kvarlevor från 25 samer. Då fanns kvarlevor på elva statliga museer.

Helene Öberg, statssekreterare hos kulturminister Amanda Lind (MP), fick då frågan vad hon ansåg om kritiken att för lite har skett sedan Sametingets krav på återlämning 2007?

– Vi har gett det här uppdraget till Riksantikvarieämbetet. Vi har också öppnat för en sannings- och försoningskommission, för kvarlevorna är en del av en större berättelse om hur staten har utsatt samerna för kränkningar under många år. Den frågan är vi politiskt beredda att ta itu med nu, sa hon till TT.

På riksantikvarieämbete webbplats besvaras frågan: Hur avgörs det vad som ska återlämnas? Varje museum utreder återlämnandeärenden självständigt. I processen vägs många olika aspekter in och det är viktigt att beslut är väl övervägda.”

Sameföreningen i Arjeplog har begärt att få kvarlevorna från en av samerna. Ledningen i Lund uppges vara positiv, men väntar på att regeringen tar beslut, rapporterar Sydsvenskan.

– Tyvärr kännetecknas den svenska historien av att samernas mark och försörjningsmöjligheter beslagtogs. De tvångsförflyttades och -assimilerades, utsattes för rasbiologi och rasism. Det är viktigt att framhålla den samiska historien för att visa att vi dragit lärdom av den, säger Erik Törnlund.

Paulus Kuoljok, Sametinget, säger att det viktigaste är att få bruka landet för att upprätta kulturen
Paulus Kuoljok, Sametinget, säger att det viktigaste är att få bruka landet för att upprätta kulturen. Foto: Marie-Birkl

Lätt skeptisk till ny översyn

I år uppmärksammas urfolksdagen bland annat med en kulturdag i Gällivare, där både Amnesty Sápmi och Sametinget deltar.

– Urfolksdagen är viktig. Från Sametinget deltar vi i flera manifestationer, säger Paulus Kuoljok, ordförande i Sametinget.

Enligt honom är det internationella samarbetet inom FN ett viktigt forum för samiska frågor.

Vad är det viktigaste frågan för samer nu?

– Att få bruka landet för att upprätta kulturen. För samerna har det alltid varit viktigt att inte utarma naturen. Fiskar vi en sjö, så ska det gå att fiska lika mycket nästa år, säger han.

Att samerna inte lämnar tydliga spår i naturen var även ett dilemma vid Girjasdomen, enligt honom.

– Det kan göra att vi kan ha svårt att bevisa vår närvaro. För Girjasdomen, i målet mot staten, fick vi kämpa för att kunna bevisa den samiska närvaron.

Girjasdomen innebar att Girjas sameby på grund av urminnes hävd har en ensamrätt att upplåta jakt och fiske på området.

– Politiskt har det nästan inte lett till någonting. Vi tänkte att statens begränsning att upprätta jakt- och fiskerätter inte bara skulle gälla ett litet område, utan det beröra de flesta samebyar, men så blev det inte, säger Paulus Kuoljok, och fortsätter:

– Det som har hänt är att man tillsatt en översyn av rennäringslagen.

Kan det leda till ökat inflytande för samer?

– Jag är lätt skeptiskt.

Läs mer Ökat självbestämmande och markfrågor viktigt för samerna i valet

Urfolkens dag

1994 beslöt FN:s generalförsamling att fira urfolkens dag den 9 augusti.
1982 träffades för första gången en arbetsgrupp inom FN för att arbeta med problem för ursprungsfolken. Sedan 2002 träffas representanter för dessa årligen i FN-organet Permanent forum.
Cirka 370 miljoner människor i 90 länder tillhör ett ursprungsfolk eller stamfolk och talar 4 000 av världens 7 000 språk, enligt FN:s beräkningar.
Den internationella arbetsorganisationen ILO antog 1989 konvention nr 169 om ursprungs­­folkens rättigheter. Den har ratificerats av Norge och Danmark men inte av Sverige. Sveriges regeringar har utrett frågan om samernas rätt till mark och vatten, jakt- och fiskerättigheter och gjort en översyn av Sametinget.
FN:s generalförsamling antog 2007 en så kallad urfolksdeklaration. Den anger en miniminivå för hur urfolksfrågorna bör behandlas i länderna. En av rättigheterna och grundtanken i deklarationen är rätten till självbestämmande.
Källa: Sametinget