Radar · Politik

Oro bland svensk-afghaner efter attacken i Vetlanda

Fatemeh Khavari har mötts av hat i sociala medier efter attacken i Vetlanda.

SD-ledaren Jimmie Åkesson kopplar ihop dådet i Vetlanda med migrationspolitiken och på rasistiska mediesajter pekas afghaner nu ut som grupp. Aktivisten Fatemeh Khavari, som själv utsatts för hat de senaste dagarna, vittnar nu om oro bland människor med afghansk bakgrund i Sverige. ”Det blir en svartmålning av en redan extremt utsatt grupp”, säger hon.

Den 22-åring som misstänks för attacken i Vetlanda där sju personer skadades, flera av dem allvarligt, är afghansk medborgare. I rasistiska så kallade alternativa medier som Nyheter idag och Fria tider får gärningsmannens bakgrund nu stor uppmärksamhet. Samtidigt använder Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson attacken i Vetlanda för att argumentera för partiets förslag om en ”nollvision” för invandring. I en intervju med Nyheter i dag kritiserar han att statsminister Stefan Lövfen under en pressträff markerade att attacken ”inte är en migrationsfråga”.

– För Stefan Löfven verkar inga negativa konsekvenser av den slappa migrationspolitiken vara just migrationsfrågor, vilket förbryllar mig något, säger Jimmie Åkesson till den rasistiska tidningen.

Aktivisten Fatemeh Khavari blev hösten 2017 känd för allmänheten när hon ledde Ung i Sveriges kamp för att stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett land där hon själv har rötter. Sedan attacken har hennes twitterkonto svämmat över av hatiska och hånfulla kommentarer med antydningar om att afghaner i Sverige skulle bära en kollektiv skuld för det 22-åringen gjort i Vetlanda.

Fatemeh Khavari vittnar om en utbredd oro bland personer med afghansk bakgrund för att attacken, utöver de förödande konsekvenser den fått för offren, också kommer leda till mer fientlighet mot afghaner.

– Många försöker förklara sig själva och intyga att de är skötsamma. Varför ska de ens behöva göra det? säger Fatemeh Khavari till Syre.

Fatemeh Khavari är kritisk till att så gott som alla medier publicerat gärningsmannens nationalitet.

– Det blir en svartmålning av en redan extremt utsatt grupp, säger hon.

Uppmanades att uttrycka sympati

Fatemeh Khavari beskriver hur hon efter dådet kontaktats av såväl en av en stor nyhetsredaktion som undrade om hon kände gärningsmannen som av en svenskfödd bekant som uppmanade henne att offentligt uttrycka sin sympati med offren.

– Jag känner så klart med offren som alla andra, men det gör jag oavsett varifrån gärningsmannen kommer, säger hon.

Att Jimmie Åkesson kopplar dådet till migrationspolitiken förvånar inte Fatemeh Khavari. Hon bemöter det genom att vända på perspektivet.

– Om vi nu ska prata om invandrare som grupp kan man utgå från att åtminstone någon i vårdpersonalen som räddade offrens liv hade utländsk bakgrund, utifrån hur det ser ut på svenska sjukhus, säger hon.

Kan leda till desperation

Matilda Brinck-Larsen är verksamhetschef för organisationen Agape i Göteborg som stöttar ensamkommande ungdomar. Hon anser att dådet i Vetlanda borde ge upphov till debatt – men av ett helt annat slag än den som Jimmie Åkesson nu för.

– När sådant här händer måste alla instanser rannsaka sig själva, säger hon.

Vad gärningsmannen i Vetlanda varit med om är i dagsläget inte mycket känt om, men Matilda Brinck-Larsen varnar för att den utsatthet som många ensamkommande i Sverige lever i får förödande konsekvenser. Pandemin har dessutom förvärrat en redan svår situation för det med tillfälligt uppehållstillstånd genom att det blivit svårare att inte bara få jobb utan även klara yrkesutbildningar.

– Det finns så få sammanhang som de här människorna har tillträde till i dag. Därför är det svårt att ens upptäcka när någon mår dåligt eller balanserar på gränsen till att bli ett hot mot vår allmänna säkerhet, säger Matilda Brinck-Larsen.