Nordmakedonska Ohrid riskerar att förlora sin världsarvsstatus. Politiker och aktivister försöker rädda den unika miljön, men turistanläggningarna pumpar sitt avfall rakt ut i Europas äldsta sjö. ”Allt har gått åt helvete, säger arkeologen Nikola Paskali, som dyker efter fornlämningar men mest hittar tv-apparater och toaletter”.
Sagolikt vackra Ohrid skämmer bort besökarna. Europas äldsta sjö är fylld av unikt djur- och växtliv och omges av fornlämningar och bysantinska ruiner. Men så är platsen också en av få som har dubbel världsarvsstatus för såväl natur- som kulturvärden.
Världsarvsklassningar är eftertraktade. De utgör turistmagneter som marknadsför sig själva. Men med klassningarna kommer också krav. Länder eller regioner som inte vårdar sina världsarv riskerar att förlora kategoriseringen. Ett öde som nu riskerar att drabba Nordmakedonien. På sitt nästa högnivåmöte i juli ska FN-organet Unesco diskutera Ohridsjöns status.
– Efter 30 år av försummelse är det normalt att de förlorar tålamodet, konstaterar Ohrids borgmästare Konstantin Georgieski.
Avlopp ut i sjön
Han står i centrum för de politiska ansträngningarna att rädda sjön. Och befinner sig därmed på kollisionskurs med den lokala turismnäringen. Runt Ohrid har hotell skjutit upp som svampar ur jorden. Mindre nogräknade aktörer kringgår strandskyddet och sparar pengar på att pumpa sitt avfall rakt ut i världsarvet i stället för att ansluta sig till avloppsnätet.
Dessutom används sjön som dumpningsplats. Arkeologen Nikola Paskali, som engagerat sig i att rädda Ohrid, berättar att han under sina dykningar hittar allt från elavfall till gamla badkar.
– Skräp är sjöns cancer, säger han.
Borgmästare Georgieski har på senare tid beordrat rivning av nattklubbar och restauranger. Det är inte riskfritt.
– Det är svårt att förstöra någons egendom i en liten stad som vår. De här människorna ser mig som en personlig fiende nu, säger han.
"Är inte Ibiza"
Restaurangägaren Dimitar Pendoski hade själv byggt sin restaurang vid strandkanten. Nu har den precis bommats igen av myndigheterna.
Pendoski säger att han också vill rädda världsarvet ‒ men det måste ske på ett sätt som inte slår sönder regionens försörjning.
– På det här sättet förlorar alla. De anställda, den lokala ekonomin och så klart turisterna, eftersom de inte har några ställen att gå till på stranden.
Miljöaktivister som arkeologen Paskali menar i stället att det är en falsk motsättning att ställa bevarandeinsatserna mot turismen.
– Vi måste hålla sjön ren för annars förlorar vi allt, säger han.
Borgmästaren Georgieski drömmer i sin tur om en hållbar besöksnäring där områdets unika arv lockar mer än dess nattliv. De entreprenörer som byggt barer och diskotek får helt enkelt anpassa sig.
– Det här är inte Ibiza, slår han fast.
Unescos världsarvslista
• På Unescos världsarvslista finns över 1 000 kultur- och naturmiljöer som betraktas som särskilt enastående, skyddsvärda och med särskild betydelse för hela mänskligheten.
• Den första listan publicerades 1978 och innehöll nationalparken Yellowstone i USA och Galapagosöarna. I dag är världsarvsstatusen mycket eftertraktad bland turistmål runt om i världen, i synnerhet som den anses locka fler besökare.
Källa: Unesco
