Zoom

Liten risk för jordskred i Sverige – kommunerna har koll

Över 1000 personer har evakuerats från Ask i Gjerdrum utanför Oslo i Norge.

Räddningsarbetet i norska Gjerdrum fortsatte under måndagen efter det stora jordskredet där som har krävt flera liv och orsakat stora skador. Samtidigt tonar Statens geotekniska institut ned riskerna med liknande katastrofer i Sverige. Men klimatförändringarna kan komma att förändra riskläget.

Den norska räddningsinsatsen hoppas fortfarande på att hitta överlevare bland rasmassorna i Gjerdrum strax norr om Oslo. Detta trots att det har gått fyra dagar sedan jordskredet flyttade jordmassor flera hundra meter. Kratern som har bildats mäter cirka 300 x 700 meter.

Totalt sju omkomna har hittills påträffats i rasmassorna. Ytterligare tre personer saknas ännu. Fem av de omkomna hade under söndagskvällen identifierats, rapporterar norska NRK.

Sverige har bistått i räddningsarbetet genom personal från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Norska geologer har gjort mätningar och varnat för att det finns risk för nya ras, vilket har försvårat räddningsarbetet.

Kvicklera

De flesta jordskred har naturliga orsaker som att det har regnat mycket under lång tid eller att en älv eroderar marken. Det finns dock tillfällen då mänsklig aktivitet har utlöst ras, exempelvis vid markarbeten, eller när man har lagt upp stora högar med jord på fel ställen. Det berättar Martin Holmén, Geotekniker, vid Statens geotekniska institut.

– Det är ett jättestort skred som har gått i Norge. Det är väldigt tragiskt för de drabbade, men också ganska förvånande eftersom det är ett förhållandevist nybyggt område, säger Martin Holmén.

Att raset kunde bli så stort och gå så fort beror på den kvicklera som finns lagrad under marken i Gjerdrum. Kvicklera är ett ganska ovanlig jordart och finns egentligen bara i Norden och Kanada. Det är ett material som uppstår på bottnar i saltvattenhav och som sedan har hamnat ovanför vattenlinjen, något som skedde när inlandsisen drog sig tillbaka. När saltet i leran lakas ut kan den bli instabil och väldigt känslig för påverkan.

Martin Holmén är geotekniker vid avdelningen för effektivare markbyggande
Martin Holmén är geotekniker vid avdelningen för effektivare markbyggande. Han är förvånad över att raset skett i ett relativt nybyggt område. Foto: privat

– Om den ligger på ett platt område är risken för ett ras mycket liten. Däremot bör man vara försiktig vid markarbeten vid branter eller slänter mot vattendrag. Kvickleran kan gå från fast till rinnande väldigt fort om den utsätts för vibrationer, skakningar eller omrörning, säger Martin Holmén.

Områden som har kvicklera finns i Västsverige, kring Vänern och utmed Göta Älvdal. Flera olika undersökningar av markerna har gjorts i Sverige och Martin Holmén tycker att de berörda kommunerna har god kännedom om var de kan bygga.

– Det behöver inte vara farligt att bygga på kvicklera om man har kunskaperna. Det går att stabilisera marken med bland annat cementkalkpelare. Det går också att söka bidrag från staten för att säkra vid byggen eller för att göra djupare markanalyser, säger Martin Holmén.

Riskbedömningar

Att man ändå har byggt på riskområden beror oftast på att det är bebyggt sedan länge innan man kände till kvickleran. När nya detalj- och översiktsplaner tas fram i kommunerna ska det finnas riskbedömningar för skred, ras och erosion.

Statens geotekniska institut bistår med hjälp till kommunerna och länsstyrelserna i det arbetet. Även MSB har gjort kartläggningar av skredsrisker för att se vilken sannolikhet det finns för skred och vad det skulle få för konsekvenser.

– Det går också att se var det tidigare har skett ras i vår skreddatabas, säger Martin Holmén.

Klimatförändringar

Även om många skred har naturliga orsaker så kan det finnas ett finger med från människan. Klimatförändringarna kan komma öka skredrisken i Sverige. Dels genom ett blötare klimat med mycket mer nederbörd som ökar grundvattentrycket, dels genom större erosion på vattendrag och vid kuster.

Slarviga kalhyggen kan också ge upphov till slamströmmar när nederbörden inte sugs upp på samma sätt och rusar nerför backar och raviner. De kan i sin tur ge upphov till jordskred.

– Det är viktigt vid avverkning att man tänker på att inte bilda rännor efter skogsmaskinerna eller de tillfälliga vägar man anlägger.  Vad jag vet har vi inte någon klar rapport exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka riskerna för jordskred, men säkert jobbar någon kollega med detta, säger Martin Holmén.

Peter Al Fakir

Några svenska historiska jordskred:

Flygbild över raset 2006 vid Småröd, norr om Uddevalla
Flygbild över raset 2006 vid Småröd, norr om Uddevalla. Skredet var över 500 meter brett. Foto Björn Larsson Rosvall TT/Scanpix

Lökeberg 2019

Vid 09.30-tiden onsdagen den 13 november 2019 kom larmet om ett skred vid Lökeberg i Kungälvs kommun. Skredet rörde en sträcka om 100 x 200 meter. SGI gjorde bedömningen att raset berodde på kvicklera men varför den kom i rörelsen är inte utrett.

Småröd 2006

Den 20 december 2006 inträffade jordskredet i Småröd. Skredet berörde bl.a. nya och gamla E6, Bohusbanan och vattendraget Taske å vid Småröd, men inga människor omkom. Totalt omfattade skredet en area om ca 85 000 kvadratmeter. I bakkanten av skredet sjönk marken med över 7 meter. 13 personer fick föras till sjukhus med lindriga skador. Orsaken bedömdes vara att man lagt upp en för stor deponi och att projekteringen utförts med stora brister. Skredet blev 550 x 280 meter stort.

Surte 1950

Surteskredet inträffade den 29 september 1950 på den östra sidan av Göta älv, söder om kyrkan i samhället Surte, Ale kommun. Skredet var ca 600 meter långt och ca 400 meter brett. En person omkom och 31 bostadshus förstördes i skredet. Husen flyttades mellan 50-150 meter. Skredet pågick i 3 minuter och beskrevs av ögonvittnet som en vågrörelse som sakta rörde sig mot älven.

Getå 1918

Den 1 oktober 1918 inträffade ett skred i Getå utanför Norrköping. Det omfattade både järnvägen och landsvägen på sluttningen vid Bråvikens norra strand väster om Getå station och orsakade minst 41 personers död när vagnarna de färdades i föll ned i skredgropen. Det är Sverige allvarligaste järnvägsolycka någonsin. Tåget hade en hastighet om 80 km/h när det föll 8 meter och fattade eld.

Källa: SGI

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV