Zoom

Nobelpristagare fann ”naturens hemligheter”

David Julius och Ardem Patapoutian.

Årets Nobelpris i medicin/fysiologi går till forskarna David Julius och Ardem Patapoutian. De får priset för att ha avslöjat receptorer för temperatur och beröring.

– De har upptäckt en av naturens hemligheter, säger Gunilla Karlsson Hedestam, vice ordförande i Nobelkommittén.

Strax efter klockan halv tolv avslöjade Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet pristagarnas namn. Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen, säger att forskarna var väldigt glada när han fick tag på dem telefonledes.

SVT konstaterar att Nobelförsamlingen lyckades överraska många med sitt val.

– Jag tror att vi lyckades överraska även vinnarna själva. Jag fick tag på dem i sista stund. De var överraskade och mycket mycket glada, säger Thomas Perlmann till SVT.

De är bägge makalösa forskare som har öppnat upp de här dörrarna för det här sinnet, känseln, på ett sätt som är helt enastående.

Viktigt för vår överlevnad

Båda forskarna är verksamma i Kalifornien i USA.
Nobelförsamlingen beskriver förmågan att uppfatta värme, kyla och beröring som avgörande för vår överlevnad.

– Det är något vi tar för givet varje dag. Vi tänker inte ens på att vi har känseln, men vi använder den hela tiden och utan den överlever vi inte, säger Thomas Perlmann.

Det forskarna har lyckats ta reda på är hur temperatur och tryck översätts till nervsignaler. Fascinerande nog var det studier av hur vi upplever chilipeppar som det hela började med.

– Vi upplever chilipeppar som något varmt, som en form av lindrig smärta. Det fungerar med andra ord som en varningssignal, säger Gunilla Karlsson Hedestam, vice ordförande i Nobelkommittén, till TT.

Alla däggdjur har samma system, så det är universellt bland många grupper av organismer.

"Banbrytande"

Enligt Nobelförsamlingen är upptäckterna banbrytande.

– De här två forskarna har upptäckt hur vi människor kan känna av vår omgivning, om det är väldigt varmt eller kallt, och hur vi kan känna av smärta. De har upptäckt en av naturens hemligheter, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Hon beskriver hur upptäckterna fått betydelse för att dämpa smärta, exempelvis efter bältros.
– Tillämpning har redan börjat komma vad gäller de temperaturkänsliga kanalerna. De är nära kopplade till smärta, och här finns det smärtdämpande medel redan som används i vissa situationer där man får en kronisk smärta, säger Gunilla Karlsson Hedestam till SVT.

Mer i detalj har David Julius använt växtämnet kapsaicin, som framkallar känslan av hetta, för att identifiera en sensor som kan registrera värme i hudens nervtrådar.

Ardem Patapoutian använde ”en sinnrik metod” för att förstå hur celler reagerar på mekaniskt tryck. Han upptäckte en helt ny klass av sensorer som finns både i hudens nervändar och inre organ.

Relativt nya upptäckter

Upptäckterna gjordes relativt nyligen för att vara i Nobelsammanhang.

– Det är inte så längesen, vissa pris går ju väldigt långt tillbaka i tiden. Men det här har egentligen nystats upp under 2000-talet, säger Gunilla Karlsson Hedestam till SVT.

I fjol delade amerikanerna Harvey J Alter och Charles M Rice, samt britten Michael Houghton, på medicinpriset. De belönades för forskning som har gjort det möjligt att behandla virussjukdomen hepatit C.

Fakta: Pristagarna i medicin/fysiologi

David Julius föddes 1955 i New York, USA. Han doktorerade 1984 vid University of California, Berkeley och genomförde därefter postdoktoral utbildning vid Columbia University i New York. Sedan 1989 har David Julius bedrivit forskning vid University of California, San Francisco där han nu är professor.
Ardem Patapoutian föddes 1967 i Beirut, Libanon. Som ung flyttade han från det krigsdrabbade Beirut till Los Angeles, USA. Han doktorerade 1996 vid California Institute of Technology, Pasadena, Kalifornien och genomförde därefter postdoktoral utbildning vid University of California, San Francisco. Sedan 2000 bedriver han sin forskning vid Scripps Research, La Jolla, Kalifornien där han nu är professor. Han är Howard Hughes Medical Institute Investigator sedan 2014.
Källa: Nobelförsamlingen