Wales har, som enda land i världen, en ombudsman för framtida generationer. Som denne ombudsman är Sophie Howie roll att svara på de utmaningar som framtidens generation kan möta. Hon har tidigare föreslagit basinkomst för kreativa yrken och att Wales testar basinkomst och inför en kortare arbetsvecka.

Nu har hon genomfört en undersökning, utförd av företaget Survation, där 1093  personer deltog, som visar att 69 procent skulle ställa sig bakom ett försök att testa basinkomst. 34 procent sa att det tydligt stödjer förslaget, och 35 procent sa att de stödjer förslaget till viss grad, endast 6 procent svarade att det starkt opponerar sig emot förslaget.

– Människor i Wales står inför en stor osäkerhet, ett resultat av både Covid-19 och klimat nödläget. En basinkomst kan ge ett starkare säkerhetsnät som förhindrar att människor faller mellan dagens stöd och framtidens, säger Sophie Howe till sajten Nation Cymru.

Förslaget innebär medborgarna skulle få en viss summa, oavsett om de är anställda eller ej. Summan ska täcka basala nödvändigheter och gå till individen, inte familjen, utan motkrav.

Sophie Howe uppmanar nu partier i Wales att ta upp förslag inför valet den 6 maj.

– Välmåendet hos framtida generation ger oss tillstånd att vara modiga och försöka nya vägar som kan leda oss mot ett hälsosammare och mer jämlikt Wales, sa Sophie Howe, enligt tidningen The National

Innan coronapandemin levde 700 000 människor i fattigdom i Wales, som också har den största andelen av barnfattigdom, 28 procent, i Storbritannien, enligt en rapport av Rädda barnen.

Antal personer som sökt om coronastöd har nått nya toppnivåer. Under veckan den 18 februari betalade The Discretionary Assistance Fund (DAF) ut 6000 nödbetalningar, enligt BBC.

– Tiden har kommit för basinkomst för Wales, säger Sophie Howe i ett pressmeddelande.

Efter pandemin kämpade Sankt Görans sjukhus med personalflykt som ledde till att majoriteten av sjuksköterskorna på ortopedklinikens vårdavdelningar var från bemanningsbolag. Det gjorde att kostnaderna ökade och det blev svårare att upprätthålla rutiner. Men när ortopeden lockade med arbetstidsförkortning fick de många fler sökanden. 

Idén till arbetstidsmodellen där sjuksköterskorna jobbar 80 procent med heltidslön (vilket i praktiken innebär en extra ledig dag i veckan), kom delvis från sjuksköterskegruppen. Upplägget innebär att det behövs lite fler sjuksköterskor men är trots det avsevärt billigare än hyrpersonal. Det ekonomiska argumentet fick sjukhusledningen att godkänna ett tvåårigt pilotprojekt, med start under hösten 2023, skriver Vårdfokus.

Nu hoppas ortopeden att sjukskrivningar ska minska och att såväl vårdkvalitet som produktivitet går upp när personalen får bättre återhämtning.

– Jag får en helt annan livsbalans och återhämtning. Jag orkar mer när jag är på jobbet, jag kan ge bättre vård, säger sjuksköterskan Nasrin Soltani vid ortopeden.

Det är egentligen ganska enkelt. Personalen på Coop Norremark i Allas lägger själva in sina önskemål om vilka timmar som passar dem. Det vägs in i schemaläggningen, men i slutändan ska alla få jobba så många timmar de vill.

Den flexibiliteten är något som Handels prisar den lokala fackklubben för med utmärkelsen bästa arbetsplats, rapporterar Handelsnytt.

Fackförundets motiveringen lyder: ”Ett glatt och härligt gäng som ställer upp för varandra. Klubben är inte rädd för att ställa krav på arbetsgivaren, samtidigt som det finns en god dialog och samverkan”. 

– Alla som har lämnat önskemål om sånt som familjeskäl och lediga helger har fått dem tillgodosedda. Samtidigt har alla som önskat fler timmar på kontraktet fått det. I dag ligger nästan alla på 35 timmar i veckan och är nöjda med det, säger Aida Bermani, Handels klubbordförande, till Handelsnytt.

Bakom det goda samarbetet ligger en gedigen bemanningsplaneringen från arbetsgivaren, menar Handels.

– Man ska kunna leva på sin lön när man jobbar i handeln. Här har vi en klubb som verkligen visat hur man genom facklig samverkan kan få till fler timmar på kontraktet så att fler kan göra just det, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.

Mycket har skett de senaste femtio åren som har förändrat hur vi ser på föräldrarollen. Den ökade jämställdheten gör att kvinnor inte längre är lika beroende ekonomiskt av män för att starta en familj. Det har också radikalt förändrat vad det innebär att vara pappa, menar en ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS), som är nätverk för opinionsbildare och beslutsfattare i privat och offentlig sektor.

Eftersom det har vuxit fram nytt pappaideal med större krav på fäders involvering i barnomsorgen verkar det också ha skett en förändring i vilka män som blir föräldrar. Rapportförfattarna skriver att icke-kognitiv förmåga, det vill säga, social kompetens, har blivit viktigare för att bli pappa. Föräldrafärdigheter hos pappor har blivit viktigare när det finns en ökad förväntan på att de är aktiva i omsorgen av barnet.

– Vi ser att mäns sociala kompetens spelar allt större roll för deras sannolikhet att bli föräldrar. Det gäller oavsett inkomstnivå och om de har en partner eller inte. Samtidigt är de pappor som inte tar ut någon föräldraledighet alls i allt högre grad låginkomsttagare som tjänar mindre än modern, säger Lina Aldén, docent i nationalekonomi, i ett pressmeddelande.

Stötta osociala män

Forskarna tolkar resultaten som att det behövs fler åtgärder med fokus på att stödja utvecklingen av sociala förmågor bland män, samt att stödja fäder med bristande ekonomiska resurser. Det kan också hjälpa till att bryta traditionella könsnormer.

En sådan satsning skulle enligt rapportförfattarna vara särskilda pappagrupper på barnavårdscentralerna. Även satsningar i grundskolan som stödjer unga pojkars utveckling av social kompetens skulle kunna vara betydelsefulla på flera plan eftersom social kompetens inte bara har blivit viktigare för att kunna bilda familj, utan även för att lyckas på arbetsmarknaden, enligt rapporten.

– Uppenbart behöver mer göras för att män ska ta omsorgsansvar redan tidigt i barnens liv. Det skulle till exempel kunna ske genom att de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen måste tas ut före två års ålder. Eller rent av genom att hälften av föräldrapenningdagarna reserveras till vardera föräldern, säger Anne Boschini, professor i nationalekonomi, i pressmeddelandet.

Hon tillägger:

– Vi ser risk för en ökad polarisering mellan män som så att säga ”har allt” och män som har sämre möjligheter såväl på arbetsmarknaden som för att bilda familj. En sådan utveckling måste motverkas. Inte bara för att hjälpa enskilda män – det ligger i hela samhällets intresse att fler män får förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden.