Kriminolog: Behövs mer än fasadputsning för åtgärda brister i FRA-lagen

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beslutade att FRA-lagen, som reglerar Försvarets radioanstalts hemliga övervakning, bryter mot artikel åtta i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, som ska ge skydd för den personliga integriteten.

”Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter”, skrev Centrum för rättvisas chef Fredrik Bergman i ett pressutskick.

Regeringen måste nu åtgärda de tre brister som domstolen identifierat, enligt honom: såväl otillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar data till andra stater som för organisationers och företags kommunikation samt ineffektiv kontroll av FRA:s verksamhet.

Domen, från högsta instans, innebär visserligen att stater tillåts ha system för hemlig övervakning men att säkerhetsgarantier för att skydda enskildas rättigheter krävs.

”Generell befolkningskontroll”

Janne Flyghed, professor i kriminologi, säger att domslutet sätter fingret på viktiga frågor.

– Med EU:s datalagningsdirektiv och FRA-lagen tog vi de sista stegen mot generell befolkningskontroll. Alla kan få sin datatrafik avlyssnad, kontrollerad och sparad. I Sverige lyder argumentet att vi inte kommer att övervaka vem som helst, men det går att göra. Och vad händer med information som vi lämnar till andra länder? Övervakningen ska bara gälla trafik som lämnar Sverige men i dag går ju mycket trafik som vi skickar inom landet ut först, säger han.

Han hoppas att regeringen kommer att göra mer än en ”fasadputsning”.

– Det måste finnas klockrena krav om när personliga uppgifter, som insamlas av staten, ska raderas och hur länge data, som inte innehåller personliga uppgifter, kan sparas. Den sista påtalade bristen, att det saknas granskning av hur FRA-lagen tillämpas retroaktivt, är allvarlig. Retroaktiv tillämpning är förbjudet i rättsstater, säger Janne Flyghed, och tillägger:

– Vi måste vara oerhört noga med att ha oberoende instanser och kontroll av efterlevnad. Vad händer om Sverige får ett annat politiskt styre, en SD-M-KD-regering? Skulle FRA-lagen användas till syften som i dag kan kännas främmande? Hur skulle man värna integriteten?

Kan leda till ny FRA-debatt?

För 13 år sedan lade Centrum för rättvisa fram ärendet för att, som organisationen skrev, klargöra rättssäkerhetsgarantier för att signalspaning inte ska medföra otillbörligt intrång. 2018 bedömde en domarpanel vid domstolen att FRA-lagen överlag förhöll sig till Europakonventionen. Centrum för rättvisa överklagade beslutet.

Efter domslutet i förra veckan skrev TT och några ledarredaktioner om beslutet. Enligt DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg har mindre delar av FRA-lagen underkänts av Europadomstolen och en utredning på försvarsministern bord handlar om FRA-samarbetet och hur viktigt det är för FRA att samarbeta med andra länders underrättelsetjänster.

”Detta kan leda till en ny FRA-debatt. Men det är svårt att tro att den kommer att låta som för 13-14 år sedan. Personlig integritet är en ovanlig glosa i dagens debatt, den handlar främst om säkerhet”, skriver hon.

– I samband med införandet av FRA-lagen 2008 var det positivt drag i integritetsdebatten, som till exempel är starkare i Tyskland, men i Sverige har luften gått ur, säger Janne Flyghed.