I Sverige har det levt både skogsvildren och fjällvildren. Men de vilda renarna utrotades på 1800-talet för att skydda den domesticerade ren som samerna sköter. Men i både Norge och Finland lever vilda renar, som tillåts existera utanför renskötselområdena. Under årens lopp har det kommit flera förslag om att återintroducera vildren i Sverige – så här långt utan framgång.

Visent

Visenter är stora flockdjur som främst äter gräs, halvgräs och örter. Den sista vilda visenten sköts i Kaukasus 1927. Men efter att ha utrotats i naturen har den planterats ut från djurparker, däribland polska Bialowiezaskogen. I Sverige tros den ha levt i stora delar av södra Sverige innan den dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Även i Sverige har det diskuterats om att återinföra arten.

Kärrsköldpadda

Det kan vara svårt att föreställa sig men en gång i tiden kunde våra förfäder se solbadande sköldpaddor i sin närmiljö. Det var kärrsköldpaddan, svart till färgen med gula och gröngula fläckar – med en faiblesse för just solbad. Som namnet avslöjar trivs den i vattensamlingar, gärna stillastående. Än i dag finns den i större delen av Europa. Men alltså inte i Sverige, som den ska ha försvunnit ifrån redan år 2800 f Kr. Arten ska ha introducerats i Danmark men det är oklart i vilken grad den har fortplantat sig.

Gotlandsruss

Redan i dag finns det en flock med gotlandsruss på Gotland som härstammar från den halvvilda stam som en gång levde på ön. De strövar inom ett 600 hektar stort område på Lojsta hed. Dessa hästar ska ha funnits på ön så länge man minns. Tack vare en handfull människor som ingrep räddades de från utrotning i slutet av 1800-talet när markerna skulle skiftas och ägarna ville ha bort hästarna.

Svart stork

Det var inte bara vit stork som försvann vid 1900-talets mitt från Sverige, utan även svart stork (Ciconia nigra). Skogslevande och något mer tillbakadragen än sin nära släkting, den vita storken. I dag förekommer den i huvudsak i östra Europa samt österut mot Kina. Men kan även förekomma lokalt på den iberiska halvön, Frankrike och Belgien.

Läs mer: Forskaren som vill återförvilda: ”Vi måste släppa kontrollen”

Läs mer: Sista prövningen för hyllat storkprojekt

Mänsklighetens spår går att finna från de djupaste marina klyftorna till de högsta bergen och de mest avlägsna platserna på Antarktis och Arktis. Våra utsläpp av växthusgaser har destabiliserat klimatet och vårt brukande av jordens resurser har fått forskare att varna för en ny massutrotning av arter. Förra gången det skedde störtade en meteorit ner i havet utanför Mexiko. Solen förmörkades och miljön på planeten förändrades för all framtid. En geologisk epok gick i graven och en ny tog vid.

Nu – 66 miljoner år senare – är det många som anser att vår påverkan på planeten är så stor att det innebär en ny geologisk epok. På en konferens vid millennieskiftet myntade kemisten och sedermera Nobelpristagaren Paul Crutzen, ett namn på en ny geologisk epok; antropocen, människans tidsålder. En epok han menade hade påbörjats i samband med att den första ångmaskinen designades 1784, vilket banade väg för industrialiseringen.

Avgörandet närmar sig

I takt med att klimat- och miljökrisen accelererat har begreppet använts flitigt av allt från forskare till journalister och författare. Men någon ny geologisk epok räknas det ännu inte som. Något Paul Crutzen beklagade sig över i tidskriften Yale Environment redan 2011.

”Det är synd att vi fortfarande officiellt lever i en tidsålder som kallas holocen. Antropocen – människans dominans över biologiska, kemiska och geologiska processer på jorden – är redan en obestridlig realitet.”

Ett årtionde senare är ordet fortfarande bara ett förslag. Men ett avgörande närmar sig. För att begreppet ska kunna få ett formellt erkännande måste förslaget först klara en omröstning i Internationella stratigrafiska kommissionen (ICS), som kan beskrivas som något av en beskyddare av olika geologiska tidsindelningar. Att slå fast att en geologisk epok slutar och en ny tar vid är nämligen inte gjort i en handvändning. Geologen Jan Zalasiewicz, som 2009 tillsattes att leda den arbetsgrupp som skulle utreda frågan, säger i en intervju med nyhetsbyrån AFP att de i geologiska data såg en tydlig förändring i tidsepoken holocens stabilitet. Bevisen fann arbetsgruppen i iskärnor, sediment och korallskelett, i form av mikroplast, evighetskemikalier, ämnen från konstgödsel, bekämpningsmedel, partiklar från förbränningsmotorer och rester från vätebomber.

– Jag blev överfallen av antropocen och har sedan dess varit kidnappad utan hopp om frigivning, säger Jan Zalasiewicz i intervjun med AFP.

Men var det en ny geologisk epok? Frågan arbetsgruppen började utreda var inte bara om utan också när den nya geologiska epoken i så fall kunde ha påbörjats. Tiden i samband med industrialiseringen, som föreslagits av atmosfärskemisten Paul Crutzen, förkastades. Förvisso fanns det gott om spår från industrialiseringens begynnelse i delar av Nordeuropa. Men inte globalt. Däremot fann gruppen betydligt fler spår från efter andra världskriget, då den ekonomiska boom påbörjades som kommit att kallas den stora accelerationen.

– Det kvittar vad du tittar på, det kan vara befolkning, det kan vara hur mycket kväve vi använder, havsförsurning, plast, hur många Mcdonaldsrestauranger det finns, det är bara att välja din favorit av markörerna, säger Kevin Noone, professor i Kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, som inte deltagit i arbetsgruppen men följt dess arbete genom åren.

Jakten efter en ”golden spike”

2016 röstade gruppen för att lägga fram antropocen som förslag på en ny geologisk period. Men en pusselbit fattades innan frågan kunde skjutas vidare till ICS: en plats där man kan peka på en ”golden spike”. Det vill säga något som kan markera hur världens förhållanden – såsom klimat och miljö – från den punkten i tiden förändrades, för alltid. Motsvarande plats för när dinosaurierna dog ut återfinns i El Kef i norra Tunisien där spår av iridium vittnar om den meteorit som träffades planeten för 66 miljoner år sedan och innebar en början på den paleocena tidsepoken.

– Det är en sällsynt metall, men när asteroiden träffar jorden, så spreds den över hela planeten, berättar Kevin Noone.

I en iskärna på Grönland återfinns vätemolekyler som markerar början på den varmare epoken holocen för runt 11 700 år sedan. Officiellt lever vi fortfarande i holocen. Men om antropocen är en ny geologisk epok, vad skulle vara dess ”golden spike”? Av tolv nominerade platser föll valet i somras på skogssjön Crawford lake i Kanada. Förhållandena i den dyiga botten var perfekta för att bevara spår av gångna tider. I de sedimentprover som analyserades kunde forskarna se en markant förändring från åren runt 1950. Spår från förbränningsmotorn, långlivade organiska föroreningar, bly och koppar ökade kraftigt. Ett markant skifte från tidigare spår av pollen från grödor som kom från nybyggare och urfolk, skriver arbetsgruppen i en bulletin som skickades ut strax efter deras beslut.

”Forskningsresultaten från Crawford Lake ger starka bevis för arbetsgruppens (AWG) hypotes att den oöverträffade ökningen av industriell och socioekonomisk aktivitet under den stora accelerationen runt mitten av nittonhundratalet har orsakat förändringar av jordsystemet i en skala som avslutade runt 11 700 år av i stort sett stabilt holocen och markerar början på en ny jordepok.”

Rester från vätebomber

Som golden spike landade man i att plutonium-isotoper skulle vara den bästa indikatorn. Resterna kommer från de omfattande tester av vätebomben som skedde på 1950-talet.

Med Crawford lake som föreslagen ”ground zero” och plutonium som golden spike är geologerna alltså ett steg närmare att slå fast att antropocen är en ny geologisk epok – där det är vi människor som driver förändringen. Men Jan Zalasiewicz, som inte längre är ordförande för gruppen, befarar i intervjun med AFP att så inte blir fallet. Inom Internationella stratigrafiska kommissionen (ICS) och International union of geological science (IUGS), som också måste ge ett godkännande, finns ett motstånd mot idén, bland annat från de mest inflytelserika stratigraferna.

– Mestadels av tekniska skäl, säger han i intervjun med AFP.

Om förslaget inte går igenom, räds han följderna.

– Det skulle ge intrycket att holocena förhållanden, som har gjort det möjligt för mänskligheten att frodas i tusentals år, fortfarande finns, vilket de uppenbarligen inte gör, säger han.

Men Kevin Noone vid Stockholms universitet tror, till skillnad från Zalasiewicz, att ICS och IUGS nu kommer att slå fast att vi lever i antropocen.

– Hästarna har lämnat stallet, antropocen har blivit accepterat inom vetenskapssamhället och jag tror att geologerna i det här specifika fallet håller på att komma ikapp.

Ingen väg tillbaka

Att en del är tveksamma tror han har att göra med att holocen endast varade i runt 11 700 år, vilket för en geolog är att jämföra med en blinkning. Men också för att begreppet antropocen hyser en del normerande aspekter.

– Vi har fundamentalt ändrat cyklerna för kol, väte, fosfor, ja du kan ta nästan vad som helst. Att vi är en kontrollerande kraft på planeten innebär kanske också konsekvenser för hur vi skulle vilja bete oss här på planeten, jag tror att det kan oroa en del geologer som skulle vilja ha en geologisk epok som var helt fri från normativa aspekter, säger Kevin Noone.

Någon väg tillbaka till den stabila holocen kan vi inte hoppas på, enligt Kevin Noone. Däremot kan vi lära oss av våra misstag, säger han.

– Vi har förändrat planetens tillstånd, men extremiteten i det nya tillståndet är fortfarande upp till oss. Om vi agerar snabbt och klokt kan det bli mindre smärtsamt.

Om stratigraferna i ICS ger grönt ljus till förslaget att antropocen ska räknas som en ny geologisk epok, väntas International union of geological science kunna anordna en omröstning under 2024. Artikeln är en omarbetat version av en publicering från den 14 juli. 

Ämnet glyfosat har varit en formidabel succé. Det är det mest använda verksamma ämnet i växtskyddsmedel världen över för att bekämpa ogräs. Men det har stormat kring ämnet som efter en bedömning 2015 sågs som ”troligen cancerogent”. Något som sedan dess varit omtvistat då undersökningar av myndigheter i EU och USA kommit fram till det motsatta.

”Det blir en kedjeeffekt på småkryp”

Det var också risken för att det skulle vara cancerogent som låg i centrum för debatten om ämnet skulle få ett förnyat godkännande att användas inom EU. Efter att Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) 2022 kommit fram till det inte är ”cancerframkallande, mutagent eller påverkar fertiliteten hos människor”, låg vägen öppen för ett förnyande av godkännandet. Något som också skedde häromdagen.

Samtidigt finns en annan sida av myntet, som inte lika ofta kommer fram i debatten: Påverkan på den biologiska mångfalden. Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet, säger att det inte finns några säkra bevis för att glyfosat skulle skada bin. Men varnar för den indirekta effekten. För även om glyfosat effektivt hjälpt lantbrukare att hålla ogräs borta, har det varit desto sämre ur insekternas perspektiv, då de berövas sin mat. För vad som kan vara ogräs för oss, är ofta livsnödvändigt för insekterna.

– Det blir en kedjeeffekt på småkryp, antingen gillar de växterna i sig eller för att de gillar andra småkryp som äter växterna, säger Lina Herbertsson.

Sverige i framkant

Nyligen röstades ett förslag från EU-kommissionen om att halvera användningen av bekämpningsmedel i EU till 2030 ned av EU-parlamentet. Något som om det fått grönt ljus, hade kunnat få stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men till största del ute i Europa, tror Lina Herbertsson.

– Kommer man till andra länder använder man mycket mer bekämpningsmedel och då kan vi tänka oss att många av de här problemen blir mycket allvarligare.

I ett internationellt perspektiv använder ändå Sverige bekämpningsmedel restriktivt, tycker Lina Herbertsson. Integrerat växtskydd, IPM, den metod som föreslogs av EU-kommissionen för att minska andelen bekämpningsmedel med hälften, används också i stor utsträckning i Sverige.

– Jordbruksverket är bra på att uppmuntra och uppmana bönderna att använda andra metoder än att spreja allting med bekämpningsmedel.

En ännu större bov…

Ändå hör jordbrukslandskapet till de platser där den biologiska mångfalden utarmats mest – också i Sverige. Men Lina Herbertsson ser inte användandet av glyfosat och andra bekämpningsmedel som den främsta boven, utan hur vi förändrat jordbrukslandskapet.

– Jag skulle säga att glyfosat spär på det här problemet med landskapsförändringarna, med lite boplatser och för lite mat. Tänk dig miljöerna i Astrid Lindgrens sagor, med naturbetsmarker, ängar, olika vattendrag och sockerdricksträd (en gammal ek i Pippi Långstrump, reds. anm), där trivs väldigt många groddjur, fåglar och insekter. Idag har vi istället stora åkrar som är helt rensade på boplatser och föda för djur som behövs för organismer att fullfölja sin livscykel.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.