På fredagen ska den förra vänsterpartisten ha talat med en S-riksdagsledamot och en medlem i partistyrelsen samt haft telefonsamtal med justitieminister Morgan Johansson (S).

Kakabaveh presenterade då en lista på åtta punkter som hon vill ha genomförda för att släppa fram Stefan Löfven i en omröstning.

De skulle titta på den och återkomma i veckan, säger Kakabaveh till Expressen.

Bland punkterna finns krav på att återställa värnskatten, stoppa vinster i välfärden och stoppa religiösa friskolor.

– Jag förstår att det inte är realistiskt att jag får igenom alla önskemål. Kanske att jag får igenom fem, säger hon till tidningen.

Den viktigaste punkten anser Kakabaveh vara att stryka punkt nio i januariavtalet, där regeringen lovat att inte begränsa möjligheter till vinster i välfärden.

Hon säger sig inte veta hur regeringen ska kunna intyga att hon får igenom sina krav. Kakabaveh säger också att hon ”tar ansvaret för att det blir extraval om det blir så, om partierna inte är överens och alla sätter sig på tvären. Då får svenska folket säga sitt”.

Kakabaveh lämnade Vänsterpartiet 2019 efter en konflikt om framför allt synen på hedersvåld. Hon sitter kvar i riksdagen som så kallad politisk vilde.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.

Det rödgröna styret i Västra Götalandsregionen bidrar med 10 miljoner kronor till regionens folkhögskolor ”för att säkra regionens kompetensförsörjning och minska utanförskapet”.

Bakgrunden är Tidöregeringens neddragningar på folkhögskolor i statsbudgeten, som enligt regionledningen slår hårt mot folkhögskolornas arbete för kompetensförsörjning och minskat utanförskap. Ett arbete som det rödgröna styret vill säkerställa genom tillskottet som beslutades av regionfullmäktige i en tilläggsbudget på tisdagen.

– Vi behöver undersköterskor som bemannar vården och vi behöver se till att regionen tar sin del av ansvaret med att minska utanförskap och öka sysselsättningen. Nu säkerställer vi att den kompetensutvecklingen kan fortsätta, säger Louise Åsenfors (S), vice ordförande miljö- och regionalutvecklingsnämnden, i ett pressmeddelande.

Mats Pilhem (V) är ordförande för Styrelsen för folkhögskolorna och välkomnar beskedet:

– Det är riktigt illa att vår SD-ledda regering visar ett sådant förakt för kunskap att man skär ner på folkbildningen. Västra Götalandsregionens rödgröna ledning ser allvaret i situationen och satsar för att regionens sex folkhögskolor även i framtiden ska kunna erbjuda bra och varierade utbildningar.

26 procent av 20- till 27-åringar bor hemma hos föräldrarna, enligt rapporten Unga vuxnas boende 2023. Bland dem är 77 procent, det vill säga cirka 190 000, vad Hyresgästföreningen kallar ”ofrivilligt hemmaboende”. 65 procent av unga vuxna har eget boende.

Gunnar Bergman, ordförande för Hyresgästföreningen Norrland, pekar på problemen med att vara ung på bostadsmarknaden.

– Inte nog med att det är svårt att hitta någonstans att bo, på vägen kan du också bli utsatt för trakasserier, ockerhyror eller oseriösa hyresvärdar och bli ofrivilligt hemmaboende. Den skeva bostadsmarknaden påverkar unga vuxnas livsval och framtidstro och det är dags att politiken tar sitt ansvar, säger han i ett pressmeddelande.

Behöver byggas mer

Enligt Hyresgästföreningen visar rapporten med ett ökat antal ofrivilligt hemmaboende på en ”pressad situation”. 29 procent, nästan en tredjedel, oroar sig för att inte hitta något boende och 35 procent, drygt en tredjedel, tvekar inför att bilda familj på grund av läget på bostadsmarknaden.
Sedan 1997, när Hyresgästföreningen påbörjade sin undersökning, har andelen unga hemmaboende ökat från 15 till 26 procent.

Ola Palmgren, vice förbundsordförande och ansvarig för Hyresgästföreningens rapport, säger till Dagens nyheter att det behöver byggas mer, och bostäder som unga har råd med.

– Då måste det finnas statliga investeringar i bostadsbyggandet. Vi vill se förmånliga bygglån så att de som kan och vill bygga kan göra det till lägre kostnader.