Radar · Inrikes

Inga löften om ersättning i pandemilagen

Socialminister Lena Hallengren (S) presenterade en lagrådsremiss av pandemilagen den 28 december.

Regeringen har lämnat sitt förslag på pandemilag till riksdagen – och flera partier är kritiska till att det fortsatt saknas garantier för företag som kan tvingas stänga med stöd av den nya lagen. ”Det är inte tillräckligt bra”, säger Acko Ankarberg (KD), ordförande i riksdagens socialutskott.

Regeringen skriver i propositionen att man inte anser det möjligt att införa bestämmelser om ekonomisk ersättning i pandemilagen.

Det förslag som nu läggs fram omfattar ett flertal områden, och inom varje område förekommer verksamheter av många olika slag, skriver regeringen.

”Till detta kan läggas att de åtgärder som bemyndigandena ger möjlighet till är mycket differentierade, allt ifrån att en viss typ av verksamhet ska hållas stängd till mindre ingripande åtgärder som till exempel ett krav på att tillhandahålla handdesinfektion”. Detta innebär att frågan om ersättning inte kan regleras i ett särskilt ersättningssystem, anser regeringen.

Kritik från flera partier

I stället ska regeringen i restriktionsbesluten redovisa en bedömning av beslutens ekonomiska konsekvenser för företag, löntagare eller andra aktörer.

Ett arbete pågår med att analysera hur ersättningar kan utformas och regeringen ska återkomma med förslag. ”Det kommer att ske inom ramen för de rutiner som gäller för budgetprocessen”, skriver regeringen.

Acko Ankarberg, KD:s vårdpolitiska talesperson samt ordförande i riksdagens socialutskott, välkomnar att regeringen nu lagt till att man ska redovisa en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna. Det är dock inte tillräckligt, understryker hon.

– Det krävs skarpare formuleringar om att ekonomisk ersättning måste finnas med som huvudregel, och att den anpassas efter varje beslutad åtgärd.

– Nu kommer vi att agera i riksdagen genom att följdmotionera, sedan får vi se om vi kan hitta samsyn mellan partierna.

Centerpartiets gruppledare i riksdagen Anders W Jonsson säger att deras huvudsakliga kritik mot regeringen gäller dess saktfärdighet.

– Den här lagen borde funnits på plats långt, långt tidigare.

Avseende innehållet är det formuleringarna om ersättning som brister, samt att inte samtliga beslut som fattas med stöd av lagen kommer behöva underställas riksdagens prövning, säger Anders W Jonsson.

– Det kommer att vara vår viktigaste kritik.

Svenskt Näringsliv kritiskt

Även Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson tycker att regeringens förslag är allt för otydligt när det gäller frågan om ersättning.

”Det är orimligt att företagare går i konkurs, och att anställda blir av med jobbet, på grund av att staten förbjuder verksamheter. Därför måste kompensation ges till företagare”, säger han i en skriftlig kommentar.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke delar kritiken. Han tycker det är oacceptabelt att regeringen inte reglerar kompensation till verksamheter som drabbas i förslaget.

”Den situation vi har nu, med råd och restriktioner som drabbar företagen men där de inte åtföljs av kompensation, försätter företagen i en omöjlig situation. I pandemilagen måste det göras tydligt att beslut om nedstängningar måste följas av kompensation till verksamheter som drabbas”, säger Jan-Olof Jacke i en kommentar till TT.

Riksdagen röstar om propositionen på fredag. Går lagen igenom ska den gälla från den 10 januari till utgången av september.

TT har sökt näringsminister Ibrahim Baylan (S) som avböjer att kommentera.

Pandemilagen

Till skillnad från vårens tillfälliga lag, som aldrig användes, ska den föreslagna pandemilagen vara mer flexibel och träffsäker. Vårens lag handlade främst om att snabbt kunna stänga ner verksamheter. Pandemilagen är i första hand inriktad på att kunna genomföra begränsningar.
Till exempel ska regeringen eller myndigheter kunna sätta ett tak för hur många som får vistas på ett gym, i ett köpcentrum eller i kollektivtrafiken, eller begränsa öppettiderna för butiker eller djurparker. Även regioner och kommuner ska kunna besluta om lokala inskränkningar.
Regeringen ges också möjlighet att begränsa användning och upplåtelse av bland annat festlokaler som hyrs ut till privata sammankomster på kommersiell grund.
I mycket allvarliga fall kan det dessutom bli aktuellt med nedstängningar av verksamheter, samt att förbjuda allmänheten att vistas vid särskilda platser, som parker eller badplatser. Alla åtgärder måste dock vara proportionerliga, alltså inte mer inskränkande än vad som behövs.
Och om reglerna inte följs i exempelvis en butik kan näringsidkare bli bötfällda. Det kan även privatpersoner bli, om de samlas i en för stor grupp på allmän plats eller vistas i en park som har stängts av smittoskäl.
De beslut som ska underställas riksdagen, som gäller föreskrifter om nedstängning och förbud mot att samlas på allmän plats, ”bör ske inom högst en vecka från det att föreskriften beslutades, föreslår regeringen, efter att Lagrådet kritiserat regeringens tidigare förslag på högst två veckor.
Lagen föreslås gälla från den 10 januari till utgången av september.