Hela EU behöver dra ned på produktionen av gris och fågel med cirka hälften. På så vis kan vi minska importen av soja och sluta bidra till avskogningen av regnskogarna i Sydamerika. Den slutsatsen drar SLU-forskare i en ny rapport.
Soja som importeras från Sydamerika till EU och används i djurindustrin bidrar till avskogning och minskad biologisk mångfald. Det är ohållbart. EU behöver alltså minska importen av soja – men hur? Det har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU undersökt i studien Halting European Union soybean feed imports favours ruminants over pigs and poultry.
Slutsatsen är att det mest effektiva är att dra ned på uppfödningen av grisar och hönor – inte att ersätta sojan med andra grödor.
Djurfoder av sojan
Större delen av den soja som importeras till EU används som djurfoder för att producera kött, mjölk och ägg. Att byta ut sojan mot andra grödor är inget bra alternativ, enligt forskarna, eftersom det bara flyttar beroendet av import till andra grödor och andra regioner. Ett fel skulle bytas mot ett annat.
I studien har forskarna studerat tre scenarier där EU på olika sätt undviker sojaimport utan att använda mer mark inom EU för foderproduktion.
Resultaten visar att produktionen av framför allt gris- och fågelkött, såsom kyckling, skulle behöva minska med 43–58 procent jämfört med i dag.
– En intressant och lite skrämmande iakttagelse vi gjorde är att det går åt mer soja för att producera ett genomsnittligt kilo gris- eller fågelkött i EU än vad som finns i ett kilo sojafärs säger doktorand Johan Karlsson, huvudförfattare till studien, i ett uttalande.
Ett kilo sojafärs innehåller 0,4 kilo soja men för att få fram ett kilo djurkött krävs i snitt 0,7–0,8 kg soja.
Soja inte ohållbart - om odlingen minskar
Johan Karlsson konstaterar att sojan i sig inte är en ohållbar gröda.
– Tvärtom är soja en gröda som kan avkasta stora mängder protein och fett och den har en aminosyra-sammansättning som är väl lämpad för såväl människor som djur. Det är den stora omfattningen på odlingen och hur odlingen sker som är det stora problemet, säger Johan Karlsson.
Forskarna undersökte också hur den minskade produktionen av animalieprodukter skulle kunna ersättas med växtbaserade alternativ. I dag odlas djurfoder på 48 procent av den odlingsbara marken i EU, enligt studien. Om vi fortsätter att odla foder på en lika stor del av marken som idag, och använder sojaimporten direkt i livsmedel istället för i djurfoder, behöver vi bara importera runt en sjättedel av den soja som idag importeras för foder, slår studien fast.
I Sverige används mindre soja som djurfoder jämfört med EU i stort, men skillnaden är liten enligt forskarnas data.
68 procent mindre fågelkött i annat scenario
I ett annat scenario undersökte forskarna möjligheten att odla mer soja och andra baljväxter för direkt humankonsumtion på delar av den åkermark inom EU där det idag odlas foder. Då skulle sojaimporten helt kunna tas bort, men det skulle innebära en större minskning av animalieproduktionen (51 procent mindre griskött och 68 procent mindre fågelkött).
– Vilket scenario som kan anses vara bäst beror mycket på hur framtiden ser ut. Om vi till exempel fortsätter att förlita oss på vegetabiliska oljor för att fasa ut fossila bränslen är det troligt att ett scenario med ökad produktion av rapsolja inom EU är att föredra. Men om vi istället använder andra energikällor för den gröna omställningen är det sannolikt smartast att odla mer proteingrödor för humankonsumtion inom EU, säger Johan Karlsson.
Produktionen och konsumtionen av alla köttslag har ökat kraftigt sedan 1950-talet, och särskilt mycket har produktionen av kyckling ökat.
